Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande föräldrar, barnens behov och situation både i hemmen och ute i samhället. Ytterligare ett syfte var att få en inblick i vad det fanns för insatser och hjälp för dessa barn. Undersökningen gjordes på en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes då fördelarna med detta var att man nådde många respondenter och anonymiteten säkerställdes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjälp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

Genom ett lagförtydligande som trädde i kraft i juli 2006 har landets kommuner och de kommunala socialtjänsterna fått ett utökat ansvar när det gäller att se till att ensamkommande barn får det stöd de behöver. Detta ansvar börjar med att socialtjänsten utreder och bedömer ensamkommande barns behov. Utgångspunkten i den här uppsatsen är att socialtjänsten är en institution med maktposition när det kommer till att beskriva och bedöma individerna och deras behov. Övergripande syfte med denna uppsats är att studera hur ensamkommande barn kommit att konstrueras inom socialtjänsten. Jag fokuserar på språket och hur det används i arton barnavårdsutredningar avseende ensamkommande barn.

Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvårigheter i förskolan och skolans tidigare år. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education).

I dagens samhälle möts barn av enorma krav från olika håll, skolan är en stor del i barnens liv, och vi har i denna uppsats fokuserat på hur barn upplever stress och vad som orsakar deras stress. För att ta reda på detta har vi använt oss av den kvalitativa metoden i form av intervjuer med barn och en pedagog. Problemformuleringarna vi har använt oss av består av dessa frågor: är barnen medvetna om sin egen stress? Hur känns det i kroppen då de är stressade? Och vet de varför de är stressade? Resultatet av vår undersökning visar att vår barngrupps medvetenhet om stress inte är särskilt stor. Barnens svar kretsar runt tid och vuxnas stress, av 11 intervjuade barn var det endast tre som kopplade stressen till sig själv och beskrev sin egen stress..

Karlsson, Hanna (2010). Små barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: Lärarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och små barns samspel i den fria leken. Frågor jag utgick ifrån var: Hur ser små barns samspel ut i den fria leken? I vilken utsträckning förekommer konflikter i små barns samspel? Hur använder små barn kroppsspråket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv små barn i åldern ett- till två år.

Abstract Arbetets art: 15 högskolepoäng C-uppsats Sidantal: 46 Titel: ?Att bli utkastad är ju inte så roligt? - Pedagogers tal om barn med socioemotionella svårigheter Författare: Lacmanovic, Ana och Sjörin, Jenny Handledare: Johan Söderman Vi är två lärarstudenter som skriver vår C-uppsats på Malmö Lärarhögskola. Vårt huvudämne heter Barndom och Ungdomsvetenskap och vår åldersinriktning omfattar grundskolans tidigare år. Syftet med vår undersökning är att beskriva hur pedagoger talar om barn som har socioemotionella svårigheter samt deras förhållningssätt och arbetssätt med dessa barn. Vi kommer att redovisa olika uttalanden från pedagogerna som beskriver deras förhållningssätt och arbetssätt med barn som har socioemotionella svårigheter. Undersökningen har gjorts i form av kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer utfördes med fem pedagoger som har olika befattningar och arbetar dagligen med barn som har socioemotionella svårigheter. Intervjuerna har tagit plats på två olika skolor. Resultatet genomsyras av pedagogernas förhållningssätt och ställningstagande gentemot barn med socioemotionella svårigheter.

Studiens problemområde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleåldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som är ett viktigt, men känslomässigt tungt, som ingåri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på förskolor tar vi reda på hur pedagoger går tillväga när de misstänker att ett barn far illa eller när ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmäla till socialtjänsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svårigheter att anmäla när ett barn far illa.

En rad rapporter från Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur väl barn lyckas i skolan. Barn till lågutbildade lyckas sämre i skolan än barn till högutbildade, och skillnaderna är särskilt stora för ämnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utsträckning av dess läroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat på rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sämre än medelklassbarn på uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av två läroböcker i matematik för grundskolans senare år i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lågutbildade.

Syftet med detta arbete var att genom intervjuer med förskollärare och personal på lekterapin undersöka hur barn sörjer samt hur förskollärare och personal på lekterapin kan hjälpa barn att bearbeta sorg genom leken. Vi har även undersökt om det finns någon handlingsplan på förskolorna då det gäller arbetet med barn som är i sorg. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. När barn bearbetar sin sorg gör de det genom att till exempel leka och rita. Resultaten visar även att vuxna bör finnas där för barnen som är i sorg.

Syftet med denna studie är att ta reda på om sinnespreferenser (inlärningskanaler)påverkar samspelet mellan pedagoger och barn i en lärandesituation. Studien är gjord på en förskola med barn i åldrarna tre till fem år. Vi genomförde en fallstudie och använde oss av metodtriangulering (observation, enkät och intervju). Informanterna är fyra pedagoger och fem barn. Resultatet visar på att sinnespreferenser påverkar samspelet..

Studiens syfte var att belysa hur behandlare bemöter och arbetar med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. Våra frågeställningar var: Vad anser behandlare vara ett gott bemötande i arbetet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp? Hur förhåller sig behandlare i mötet med dessa barn? Hur ser arbetsättet ut kring dessa barn? De teoretiska utgångspunkterna, KASAM och Anknytningsteorin, har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet. Studiens resultat visade: Ett professionellt förhållningssätt utgör ett gott bemötande.

Problemområdet vi har valt att undersöka och skriva om är vad förskollärare har för uppfattningar om fenomenet barn i behov av särskilt stöd samt hur de bemöter de här barnen. Vi har utgått ifrån ett pedagogperspektiv när vi har skrivit den här uppsatsen. Anledningen till att vi valde just pedagogperspektivet är att vi var nyfikna på hur pedagogerna ställde sig till det ovan nämnda fenomenet. Syftet med examensarbetet är att få ta del av pedagogernas tankar kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd. Vi hoppas även kunna ta med oss deras resonemang och idéer kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd ut i vårt yrkesliv..

Bakgrund: Få ett prematurt barn kan vara en oförutsedd händelse. Den första kontakten mellan föräldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. När prematura barn kommer till neonatalavdelningen och läggs i en kuvös kan kontakt och närhet mellan barn och föräldrar störas. Syfte: Belysa föräldrars upplevelser av närhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie på artiklarna som är genomförda med kvalitativ ansats.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse hur förskolans miljö och lärarnas arbets- och förhållningssätt kan gynna barn med autism.Studien beskriver de metoder som används vid arbetet med barn som har autism så som t.ex. allmän daglig träning och tecken som stöd.  Öppna intervjuer  användes för  att  samla  in data  till  den kvalitativa studien, som sedan  analyserades genom  att  granska  inspelat  material  samt  våra  anteckningar. Fem förskollärare och en specialpedagog med erfarenhet av autistiska barn intervjuades.Det är  respondenternas  uppfattningar, erfarenheter  och  upplevelser  som  bearbetats  och redovisats.Resultaten av  studien visar  att  respondenternas  uppfattningar  och  arbetssätt  med  barn som  har  autism  även  kan  hjälpa  och  gynna alla  barn.  Exempelvis  kan  en  överskådlig miljö, små barngrupper och bildschema vara några av de saker som kan gynna alla barn. Respondenterna pekar på att det krävs fasta rutiner och en strukturerad miljö för att barn med  autism  ska  få  ut  så  mycket  som  möjligt  av  den  tid  de  är  i  förskolan. Föräldrasamverkan är betydelsefull för att lärare ska kunna utforma en bra verksamhet för dessa barn visar resultatet.Resultaten visar även att det finns en önskan från lärarna om  ökad  kunskap  kring  barn  med  autism.  Vi  hoppas  att  studien  ska  kunna  gynna blivande lärare..

Sjuksköterskor som jobbar på akutmottagningar inom Västra Götalandsregion vårdar i viss utsträckning barn, dock finns inget krav på vidareutbildning inom barnsjukvård. Den forskning vi tagit del av belyser vikten av att ha rätt kompetens vid vård av barn. Syftet med studien är att belysa allmänsjuksköterskors upplevelser vid vård av barn på en akutmottagning. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjumetod enligt Kvale och Brinkmann (2009). Deltagarna bestod av sex sjuksköterskor utan vidareutbildning inom barnsjukvård.