olikaverktygkanunderlÀttaimplementeringenavettaffÀrssystem(enterpriceresourceplanning-­?systems).Genomattappliceraenhetlighetsramverket(comonality-­?frameworkforIT-­?enabledchange)pÄfallstudienundersökervimedhjÀlpavbegreppetgrÀnsobjekt(boundaryobjects)hursÄdanaverktygkanspelaenviktigrollförenlyckadimplementering.RÀttanpassadegrÀnsobjektkanbidratillattskapaenförstÄelseförnyIT,samtintresseförattanvÀndaden.EfterendiskussionomdeempiriskafyndenpresenterarvirÄdtillpraktikerpÄomrÄdetochföreslÄrblandannatattverktygmedettvisuelltgrÀnssnittÀrfördelaktigaimÄngasituationer.UppsatsensbidragtillforskningenbestÄrienutvecklingavenhetlighetsramverketgenomattvivisarpÄhurgrÀnsobjektpÄverkardedimensionersomenligtramverketmÄstegeshÀnsynvidenIT-­?organisationsförÀndring..

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad insikt i diskussionen som förs bland internationella författare angÄende krigsdrabbade barn. Litteraturen presenteras Àmnesvis och lÀsaren fÄr möta de Àmnen som författarna för fram. De diskuterar frÄgor kring barnsoldater, vilka olika effekter krig har pÄ barn och hur dessa ska avhjÀlpas. Författarna ger Àven exempel pÄ preventiva insatser och handlingsprogram i efterkrigstid och hÀnvisar genomgÄende till internationell rÀtt. Arbetet genomförs som en litteraturstudie och genom en slags innehÄllsanalys jÀmförs författarnas olika Äsikter.

Studien utgÄr frÄn fem förÀldrar som har barn med ADHD och syftet har varit att undersöka vilka faktorer som har betydelse för dessa förÀldrars stress. Internationella stu-dier har visat att förÀldrar till barn med ADHD kÀnner stress kopplat till förÀldrarollen oftare Àn andra förÀldrar. Studien har belyst orsaker till stressen, kopplat till barnets ADHD-diagnos. FörÀldrarna i denna kvalitativa studie upplever sig ha en mer krÀvande roll Àn andra förÀldrar. De upplever stÀndigt hög stress och orsaksfaktorerna kan delas in i sex huvudkategorier.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

PÄverkar det faktum att barn har syskon barnens sprÄkutveckling? MÄnga forskare har funnit att sÄ Àr fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns sprÄkutveckling, framför allt anvÀndningen av personliga pronomen. MÄnga undersökningar har visat omgivningens pÄoch inverkan nÀr det gÀller smÄ barns sprÄkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan pÄ sprÄkutvecklingen av att barn har syskon eller ej.

I l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) st?r: ?utbildningen utformas s? att barn i behov av s?rskilt st?d i sin utveckling f?r det st?d och de utmaningar de beh?ver? (Skolverket, s. 19). I formuleringen framg?r att barn i behov av s?rskilt st?d ska beaktas i utformningen av verksamheten f?r att ge st?d i utvecklingen.

Barns sÀtt att uttrycka sig varierar mycket frÄn vuxnas beteende och dessa faktorer tillsammans gör det svÄrt att vÄrda barn med smÀrta. I prehospital vÄrd möts man av barn med smÀrta och situationen kan göra det svÄrt att smÀrtbedöma barnet. Vid behandling av smÀrta Àr smÀrtskattningsinstrument ett redskap för att fÄ ett konkret vÀrde pÄ smÀrtans intensitet. Det finns olika instrument anpassade för olika Äldrar. Syftet var att beskriva olika metoder för smÀrtbedömning av barn vilket gjordes genom en systematisk litteraturstudie.

Bakgrund Extremt prematura barn har svÄrt att tillgodogöra sig nÀring pÄ grund av att mag- tarmkanalen Àr omogen. Barnen har hög risk för undernÀring och tillvÀxthÀmning Àr vanligt. Nutritionen mÄste dÀrför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nÄ de uppskattade nÀringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillvÀxten efterföljs Àr det nödvÀndigt att berika den enterala nutritionen.Syfte Att undersöka nÀringsintaget mellan tvÄ Ärs-kohorter av extremt prematura barn och jÀmföra nÀringsintaget med uppskattat nÀringsbehov samt undersöka om Àndrade nutritionsregimer pÄverkat viktutveckling. SekundÀrt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC). Metod En retrospektiv observationsstudie av extremt prematura barn (<27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011.

Allt fler barn i Sverige upplever en skilsma?ssa eller separation, vilket medfo?r ett va?xande ja?mlikhetsproblem da? tidigare forskning visat att fo?ra?ldrars skilsma?ssa eller separation kan ha negativ inverkan pa? barns skolprestationer och utbildningsniva?. Utbildning anses vara fundamental fo?r ma?nniskors livschanser senare i livet och vid en skilsma?ssa eller separation minskar fo?ra?ldrarnas mo?jligheter att sto?dja sina barn i deras utbildning. Med detta som utga?ngspunkt a?r syftet att underso?ka om barn med skilda eller separerade fo?ra?ldrar tenderar att ha fa?rre utbildningsa?r ja?mfo?rt med barn i intakta ka?rnfamiljer.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur h?gstadieelever anv?nder sina mo-biltelefoner i vardagen och hur de sj?lva upplever att mobilanv?ndningen p?verkar deras s?mn och skolprestation. Studien genomf?rs mot bakgrund av att mobiltele-fonen blivit en central del av elevers sociala och akademiska liv, samtidigt som dess roll i skolmilj?n ?r omdebatterad. De teoretiska ramarna utg?r fr?n det socio-kulturella perspektivet p? l?rande (Vygotskij, 1978) samt medium theory (Mey-rowitz, 1985), om hur socialisering och gruppidentitet utvecklas.

BAKGRUND: Barn leker familjeliv pÄ olika sÀtt, ofta Àr det mamma-pappa-barn den sÄ kallade kÀrnfamiljen. I dagens samhÀlle finns det Àven samkönade familjer. Med hjÀlp av forskning och relevant litteratur om familjerelationer har vi undersökt hur familjer levde förr samt hur familjekonstellationer har förÀndrats. Framförallt har vi fÄtt ta del av barns tankar om familjerelationer.SYFTE: Att undersöka barns tankar kring familjerelationer med fokus pÄ kÀrnfamilj och samkönad familj.METOD: I vÄr undersökning har vi anvÀnt kvalitativ metod. VÄrt redskap Àr intervjuer bÄde grupp och enskilda intervjuer, 20 barn pÄ en förskola i vÀstra Sverige blev intervjuade.

NÀr ett barn insjuknar i en svÄr sjukdom Àr det oundvikligt att förÀldrarna pÄverkas bÄde emotionellt och socialt. DÄ barnet Àr i stort behov av sina förÀldrar kan det uppstÄ problem eftersom förÀldrarollen Àndras i och med att barnet lÀggs in pÄ sjukhus. BarnsjukvÄrden har gÄtt mot en familjefokuserad vÄrd som Àr baserad pÄ en nÀra och kontinuerlig involvering i barnets familj. Genom att vÄrdpersonalen bygger upp en ömsesidig relation till förÀldrarna och deras barn kan de lÀttare hjÀlpa dem med deras grundlÀggande behov. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur förÀldrar till barn pÄ sjukhus upplever relationen med vÄrdpersonalen.

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

"Hen" har det skrivits mycket om i populÀrkulturella skrifter samt diskuterats om i debatter och i radioprogram, men ordet har inte i stor utstrÀckning avhandlats i en akademisk kontext. Jag kÀnner att det Àr nödvÀndigt att analysera "hen" ur ett teoretiskt perspektiv, och fÄ kunskap om hur begreppets anvÀndande i förskolan skulle fungera. Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur barn pÄ förskolan reagerar pÄ begreppet "hen" i ett socialt och sprÄkligt sammanhang.Som förskolepedagog har jag förmÄnen att fÄ arbeta med barn och kan via min roll utföra en mindre typ av studie pÄ en mindre barngrupp för att fÄ svar pÄ följande:Hur ser barn pÄ anvÀndandet av begreppet "hen", vad Àr deras perspektiv pÄ ordet, och hur reagerar de pÄ begreppet i förskolemiljön?För att utöka kunskap om barnens perspektiv pÄ begreppet Àr deltagande observation valt som vetenskaplig metod. Denna utförs tillsammans med förskolans barn i förskolans miljö i olika aktiviteter och sammanhang.