The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how preschool teachers are doing to train children with concentration difficulties to maintain their concentration. That children with concentration difficulties increases is something that emerged in this study. In order to facilitate and help these children in the best possible way, you have to know the underlying causes and the factors that contribute to lack of concentration.Iam usinga qualitativeinterview method withsemi-structuredquestions to getanswersto my questions.Threeteachers fromtwodifferent preschoolsparticipated in the survey. What emerged in the study was that large groups of children, long days at preschool and today?s society with stress are major causes contributing to the increasing number of children with concentration difficulties according those interviewed. The teachersworkedprimarilyonan individualizedmannerin which theyassumed thatallchildrenare different andreact differently to theimpressions andstimulipresent in the environment.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur mammor med synnedsättning och barn i åldern 0-16 år upplever sin psykosociala hälsa samt hur de hanterar sin situation. Metod: En deskriptiv studie med en kvalitativ ansats. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Totalt analyserades intervjuer med åtta informanter. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och 20 subkategorier: Att vara förälder med synnedsättning, att som synskadad möta sin omgivning, att få stöd, att hantera vardagen, att fysiskt och psykiskt påverkas av sin situation.  Resultaten visade att mammor med synnedsättning med barn i åldern 0-16 år utsattes för ökad psykosocialt stress.

En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gå tillväga för att underlätta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss på barn i åldrarna sju till tolv år för att diagnoser oftast inte ställs förrän barnen uppnått skolålder. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som har ägt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lärare. Uppsatsens syfte är att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt från definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgår från frågeställningarna: Hur är kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlätta skolmiljön för barn med ADHD? Hur väljer pedagogerna att underlätta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom föräldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fått fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program på gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg påverkar deras stress och välmående.Studien gjordes på två gymnasieskolor i två mindre städer i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. Enkäterna delades ut till totalt fyra klasser, två på varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjälp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förståelse för svaren som enkäterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare än betygsättningen.

Purpose/Aim: In the information and communication technology society (ICT) we live in today it is easy to feel that we are constantly expected to be available. The daily contact with the Internet and the use of cell phones has changed our way to communicate. With this in mind in combination with the increased stress among young adults my aim is to investigate how young adults, aged 23-26 years, experience to be constantly connected and available through the Internet and the cell phone. What are their opinions, attitudes and feelings about what this entails in their lives?Material/Method: The essay is based on four focus group interviews with sixteen students from Uppsala University aged 23-26, two groups consisting of women and two groups consisting of men.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur eleverna upplever och påverkas av tidsstyrningen som finns i skolan. Jag har riktat in arbetet i ett elevperspektiv även om tidsstyrningen kan vara pressande även för lärare. 15 elever deltog i en uppsatsskrivning angående tiden i skolan. Elevernas utsagor i uppsatsrna har relaterats till den litteraturstudie som jag genomfört. I bakgrunden och i den teoretiska delen orienterar jag mig i hur tiden har studerats inom några discipliner.

Det gränslösa arbetet, sprunget bland annat ur utvecklingen av informationsteknologin, innebär flexibilitet och valmöjligheter att välja när, var och hur arbetet ska utföras. Det avkrävs individuellt ansvar för arbetsinsatserna, samt att individen själv upprätthåller sin konkurrenskraft. Dessa nya krav kan skapa stress, och det antas att personer med prestationsbaserad självkänsa (pbs) är särskilt sårbara då de pressar sig själva hårt. Den allostasiska belastningsteorin menar att ihållande stress är hälsoskadligt då återhämtningsmöjligheter inte ges. Föreliggande studies syfte var att undersöka skillnader i pbs mellan personer med olika återhämtningsgrad.

Denna uppsats är en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlätta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen är att få insikt i hur det är för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det påverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjälpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjärnan påverkar DAMP och ADHD, pedagogik gällande DAMP och ADHD. Resultatet grundas på våra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under många år.

Practical and theoretical learning are methods that are used in schools as a way to prepare students for the working life. Within the practical learning knowledge is not only acquired to learn in practice, but the students must also be able to apply their theoretical knowledge to what he/she does. Against this background, the aim of the study was to investigate the importance of practical learning for students in college / university level and how they are experiencing the stress that may arise out of the loss of practical learning during their education, as well as their vision for working life after completing their education. The population of the study consisted of N = 36, which 18 of these had used both practical and theoretical learning and the remainder had only used theoretical learning. The method was a questionnaire survey with a high proportion of fixed alternative answers according to likert scales.

Hälsosamma levnadsvanor är en viktig förutsättning för att skapa en positiv hälsoutveckling och kostvanor, fysisk aktivitet och stress är faktorer som påverkar hälsan. Till följd av den senare tidens förändringar i samhället har befolkningens levnadsvanor förändrats till en mer ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, och stressen har ökat. De förändrade levnadsvanorna har påverkat folkhälsan, och att satsa på dessa områden i folkhälsoarbetet kan ge betydelsefulla hälsovinster. Landstinget Västmanland driver ett projekt med syftet att främja hälsosamma levnadsvanor. I projektet ingår ?Kom i form gruppen? som är en gruppverksamhet som inriktas på kost, fysisk aktivitet och stress.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

The purpose of this study was to describe and analyse the living situation of children who practiced Muay thai at two different Muay thai schools in Thailand. The metod I chose was participation studies with the compliment of open interviews. My main questions were to see if and how the children were affected physically and mentally by the training and possible matches. I also wanted to see if Muay thai practiced by children could be considered child labour, reasons why the children did Muay thai and what opportunities Muay thai gave the children in other parts of their lives.My conclusions were that the training gave the children an overall god physical status, and did not affect the children in any direct negative physical way. Mentally the main affect on the children in training were the stress of not being allowed to eat before matches.

Bakgrund: Stress är ett stort problem i vården, kvinnor som arbetar i vården har betydligt större risk för arbetsolyckor och belastningsskador jämfört med andra yrkeskategorier. Vårdpersonal anser i större utsträckning än genomsnittet att de har för mycket att göra. Långvarig stress kan leda till en rad negativa konsekvenser för individen, försämrad prestationsförmåga, kronisk trötthet, depression och värk är bara några exempel. Problemformulering: Arbetet på en vårdavdelning ställer höga krav på sjuksköterskan. Sjuksköterskan är spindeln i nätet, den som alltid ska finnas till hands och hålla alla bollar i luften.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten är at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Vår undersökning är genomförd som observation på två förskolor och i en förskoleklass.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva och belysa vilken psykisk stress samt press många unga vuxna människor i vårt moderna samhälle lever med. Den psykiska hälsan hos åldersgruppen 16-24 år blir sämre för varje år och jag anser att politiker och makthavare måste få upp ögonen för detta växande problem. Frågeställningarna söker svar på vilka faktorer och katalysatorer som utlöser ohälsosam stress hos den unga generationen samt om det finns någon gemensam nämnare i fenomenet. Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som innebär att gå från del till helhet och förståelse till förklaring, upprepade gånger ända tills en huvudtolkning träder fram. Tanken med hermeneutiken är även att studien tar sin början där förförståelsen har nått mättnad.