Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program på gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg påverkar deras stress och välmående.Studien gjordes på två gymnasieskolor i två mindre städer i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. Enkäterna delades ut till totalt fyra klasser, två på varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjälp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förståelse för svaren som enkäterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare än betygsättningen.

Purpose/Aim: In the information and communication technology society (ICT) we live in today it is easy to feel that we are constantly expected to be available. The daily contact with the Internet and the use of cell phones has changed our way to communicate. With this in mind in combination with the increased stress among young adults my aim is to investigate how young adults, aged 23-26 years, experience to be constantly connected and available through the Internet and the cell phone. What are their opinions, attitudes and feelings about what this entails in their lives?Material/Method: The essay is based on four focus group interviews with sixteen students from Uppsala University aged 23-26, two groups consisting of women and two groups consisting of men.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur eleverna upplever och påverkas av tidsstyrningen som finns i skolan. Jag har riktat in arbetet i ett elevperspektiv även om tidsstyrningen kan vara pressande även för lärare. 15 elever deltog i en uppsatsskrivning angående tiden i skolan. Elevernas utsagor i uppsatsrna har relaterats till den litteraturstudie som jag genomfört. I bakgrunden och i den teoretiska delen orienterar jag mig i hur tiden har studerats inom några discipliner.

Det gränslösa arbetet, sprunget bland annat ur utvecklingen av informationsteknologin, innebär flexibilitet och valmöjligheter att välja när, var och hur arbetet ska utföras. Det avkrävs individuellt ansvar för arbetsinsatserna, samt att individen själv upprätthåller sin konkurrenskraft. Dessa nya krav kan skapa stress, och det antas att personer med prestationsbaserad självkänsa (pbs) är särskilt sårbara då de pressar sig själva hårt. Den allostasiska belastningsteorin menar att ihållande stress är hälsoskadligt då återhämtningsmöjligheter inte ges. Föreliggande studies syfte var att undersöka skillnader i pbs mellan personer med olika återhämtningsgrad.

Denna uppsats är en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlätta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen är att få insikt i hur det är för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det påverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjälpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjärnan påverkar DAMP och ADHD, pedagogik gällande DAMP och ADHD. Resultatet grundas på våra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under många år.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Practical and theoretical learning are methods that are used in schools as a way to prepare students for the working life. Within the practical learning knowledge is not only acquired to learn in practice, but the students must also be able to apply their theoretical knowledge to what he/she does. Against this background, the aim of the study was to investigate the importance of practical learning for students in college / university level and how they are experiencing the stress that may arise out of the loss of practical learning during their education, as well as their vision for working life after completing their education. The population of the study consisted of N = 36, which 18 of these had used both practical and theoretical learning and the remainder had only used theoretical learning. The method was a questionnaire survey with a high proportion of fixed alternative answers according to likert scales.

Hälsosamma levnadsvanor är en viktig förutsättning för att skapa en positiv hälsoutveckling och kostvanor, fysisk aktivitet och stress är faktorer som påverkar hälsan. Till följd av den senare tidens förändringar i samhället har befolkningens levnadsvanor förändrats till en mer ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, och stressen har ökat. De förändrade levnadsvanorna har påverkat folkhälsan, och att satsa på dessa områden i folkhälsoarbetet kan ge betydelsefulla hälsovinster. Landstinget Västmanland driver ett projekt med syftet att främja hälsosamma levnadsvanor. I projektet ingår ?Kom i form gruppen? som är en gruppverksamhet som inriktas på kost, fysisk aktivitet och stress.

The purpose of this study was to describe and analyse the living situation of children who practiced Muay thai at two different Muay thai schools in Thailand. The metod I chose was participation studies with the compliment of open interviews. My main questions were to see if and how the children were affected physically and mentally by the training and possible matches. I also wanted to see if Muay thai practiced by children could be considered child labour, reasons why the children did Muay thai and what opportunities Muay thai gave the children in other parts of their lives.My conclusions were that the training gave the children an overall god physical status, and did not affect the children in any direct negative physical way. Mentally the main affect on the children in training were the stress of not being allowed to eat before matches.

Bakgrund: Stress är ett stort problem i vården, kvinnor som arbetar i vården har betydligt större risk för arbetsolyckor och belastningsskador jämfört med andra yrkeskategorier. Vårdpersonal anser i större utsträckning än genomsnittet att de har för mycket att göra. Långvarig stress kan leda till en rad negativa konsekvenser för individen, försämrad prestationsförmåga, kronisk trötthet, depression och värk är bara några exempel. Problemformulering: Arbetet på en vårdavdelning ställer höga krav på sjuksköterskan. Sjuksköterskan är spindeln i nätet, den som alltid ska finnas till hands och hålla alla bollar i luften.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten är at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Vår undersökning är genomförd som observation på två förskolor och i en förskoleklass.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva och belysa vilken psykisk stress samt press många unga vuxna människor i vårt moderna samhälle lever med. Den psykiska hälsan hos åldersgruppen 16-24 år blir sämre för varje år och jag anser att politiker och makthavare måste få upp ögonen för detta växande problem. Frågeställningarna söker svar på vilka faktorer och katalysatorer som utlöser ohälsosam stress hos den unga generationen samt om det finns någon gemensam nämnare i fenomenet. Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som innebär att gå från del till helhet och förståelse till förklaring, upprepade gånger ända tills en huvudtolkning träder fram. Tanken med hermeneutiken är även att studien tar sin början där förförståelsen har nått mättnad.

Under de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar, den så kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer. Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt.

Syftet med denna uppsats är undersöka hur eventuell ekonomisk knapphet påverkar utomeuropeiska studenters livssituation under studietiden vid Umeå universitet. Samt att belysa den förmodade stress de lever i och genom det skapa en bild av hur deras verklighet ser ut och hur de hanterar sin situation. Fyra personer har intervjuats och en deltagande observation med en person har genomförts, totalt blev det fem informanter som bidragit till vår studie.Resultatet visar att samtliga deltagare upplever ekonomin som den största stressoren, därför tvingas många att dela studentrum med andra. På så sätt blir hyreskostnaderna lägre. Den visar även på hur vissa arbetsgivare drar nytta av en del studenter som är i behov av pengar, där löner befinner sig under acceptabel nivå och arbetstagarna upplever lågt beslutsutrymme i arbetet.

Vårt problemområde berör TV/filmens inflytande på barn. Anledningen till vårt val av problemområde beror på att både vuxna och barn ägnar mycket tid av sin vardag åt TV/film. I vår framtida roll som lärare är det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna är viktiga för att hjälpa barn att sortera, ifrågasätta och reflektera kring saker som har hänt. Vårt syfte med undersökningen är att förstå hur TV/film inspirerar barn. Vår huvudfråga är; På vilket sätt kan vi se att TV/film är en inspirationskälla för barn? Hur yttrar det sig? Underfrågor till denna är; På vilket sätt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett på TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att få fram resultat i studien har vi använt oss av metodtriangulering.