The aim of this study was to study how Swedish youth national football players handle stressful events in sports. A longitudinal questionnaire diary was constructed from a revised version of Nicholls and Polmans (2007) design with the intention of recording in-sport and psychosocial stress, choice of coping strategy and coping effectiveness. The participants were 59 Swedish youth national football players born 1992 observed during a four day national training camp held by the Swedish Football Association. Data were drawn from a quantifying analyzing method. The main result showed that the most common stressors reported were, physical injury or pain, experiencing teammates or opponents to perform better and feeling generally insecure during training camp.

Bakgrund: Stress påverkar hälsan negativt. Påfrestningar i arbetslivet leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har många faktorer i sitt arbete som leder till arbetsrelaterad stress. Detta leder inte endast till negativa konsekvenser för sjuksköterskan utan kan även påverka patienten negativt. Fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig kunna leda till minskad stress i det dagliga livet.

Bakgrund: Operationssalen är en av de miljöer med störst risk att drabbas av patientskada. Olika arbetsmiljöfaktorer beskrivs påverka hälsa hos personal och kan skapa stress som leder till utbrändhet. Stress och bristfällig kommunikation relaterar till sämre fungerande teamarbete, vilket påverkar patientsäkerheten.Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av teamarbete samt hur tillfredsställelse med teamarbete i operationsteam relaterar till upplevda krav och kontroll i arbetet, rollförväntningar, organisationsklimat, självskattad hälsa samt stress (utbrändhet).Metod: En kvantitativ empirisk studie gjordes där data erhölls från en enkät. I urvalet ingick 71 personer som arbetar på en operationsavdelning i södra Sverige, studiens svarsfrekvens var 76%. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera rapporterade faktorer av betydelse för ett väl fungerande teamarbete.Resultat: Resultatet visade samband mellan tillfredsställelse med teamarbete och rollförväntningar, organisationsklimat samt distansering/minskat engagemang (stress).

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande inom vården. Tidigare studier visar att sjuksköterskans arbete påverkas på många olika sätt i en stressad situation, till exempel att val av prioritering eller logiskt tänkande blir försämrat då den kognitiva förmågan försämras under stress.Med patientsäkerhet menas att patienten inte ska drabbas av någon vårdskada i form av fysisk eller psykisk skada under sjukhusvistelsen som kan öka lidandet hos patienten.    Syfte: Syftet var att belysa hur stress påverkar sjuksköterskors arbete för en patientsäker vård.Metod: Ostrukturerad kvalitativ intervjustudie med sex allmänsjuksköterskor. Innehållsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades och det var göra fel i arbetet, avbrott, svårt att prioritera det viktiga samt slarv i arbetsmoment. Sjuksköterskorna upplevde att stressen störde deras arbete och den säkra vården påverkades negativt, till exempel feladministreringar.Slutsats: Den negativa stressen påverkar sjuksköterskornas arbete för en patientsäker vård. Risken för feladministreringar och minskad patientsäkerhet ökar när sjuksköterskor arbetar i en stressad arbetsmiljö.

I olika sammanhang och i olika omfattning separeras mor och barn idag inom den perinatala vården. Då barnet behöver vård på neonatalavdelning leder det ofta till upprepad och långvarig separation mellan föräldrarna och barnet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelse av separation från sitt nyfödda barn efter förlossningen. Metod- studien är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingår. Resultat- situationer som leder till separation mellan mamma och barn kan utgöra ett unikt tillfälle för pappan till nära kontakt och tidig anknytning mellan honom och barnet.

Stressymtom hos ungdomar, och bland dem främst unga tjejer, har ökat markant de senaste 20 åren och utgör idag ett stort hälsoproblem. Inom ramen för ett projekt mot stress i gymnasieskolan under år 2006 fick elever med självrapporterade stressymtom prova på metoden expressivt skrivande. Föreliggande studie bygger på det textmaterial som nio ungdomar lämnade in, där tjejer utgjorde en stor majoritet. Syftet med studien var att djupare förstå innebörden av ungdomars stress samt att undersöka hur processen ser ut när de använder metoden expressivt skrivande. Två stora områden som upptog deltagarna var relationer i familjen samt olika former av krav på prestation.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har under de senaste åren gått om rörelseorganens sjukdomar som främsta orsak till långtidssjukskrivningar i Sverige. Psykisk ohälsa innebär en försämrad livs­kvalitet för de drabbade och leder till stora samhällskostnader. Forskning krävs för effektivare sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa.Syfte: Studiens syfte var att undersöka förändringar avseende ångest, depression, stress och kropps­liga symtom hos patienter som deltagit i gruppbehandling i Basal KroppskännedomTM (BK) i kombination med Mindfulness (MF).Metod: Studien genomfördes med ?single group design?. Mätningar av grad av ångest, depression, stress och kroppsliga symtom utfördes före och efter gruppbehandlingen med formulären HAD, SCL-90 och SCI-93.Sammanlagt behandlades åtta grupper under perioden 2008 ? 2010.

This is an examinaton of welfare officers and patients experiences of a course in mindfulnessbased stressreduction in primary care. The authors used a qualitative method and a phenomenological hermeneutics scientific philosophical position. The analys of the data appeared by using three theoretical perspectives; cognitive, coping and Antonovskys Sence of Coherence. The purpose was to get a deeper understanding of what mindfulness is, how a course in mindfulnessbased stressreduction can be arranged and how it is comprehended by the welfare officers and previous participators of the course. To get an opinion of the issue the authors wanted to know the welfare officers intention of the course, to which patients they provide the course, what the participators thought about their situation before and after the attendence and if they had assimilated the knowledge and if so how it was applicable.

Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra.

Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra.

SammanfattningSyfte:Syftet med den här studien var att undersöka om de unga vuxna som söker naprapatbehandling för sina ryggbesvär upplever sitt liv som stressande. Frågeställningarna var: Hur ser sambandet ut mellan ryggbesvär och skattad stress vad gäller ålder, kön, stressorer, hur länge de haft ont och omgivningens krav? Skiljer sig smärtlokalisation mellan de som skattar låg stress mot de som skattar hög stress? Skiljer sig smärtintensitet mellan de som skattar låg stress mot de som skattar hög stress?Metod:En kvantitativ studie med enkäter som besvarades av 135 patienter (72 kvinnor, 63 män) som sökt behandling genom tre olika naprapatkliniker i Stockholm och Katrineholm. Alla patienter födda 1988-1993 som sökte behandling genom klinikerna tillfrågdes om medverkan i studien. Samtliga tillfrågade tackade ja och fullföljde ifyllandet av enkäterna vilket resulterade i att studien inte hade något bortfall.Resultat:De som sökt för ryggbesvär skattar en högre nivå av stress i förhållande till de som sökt för övriga muskuloskeletala besvär.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

Stress är ett ökande problem i samhället. Av alla sjukskrivna är i dag närmare fyrtio procent hemma för någon form av psykisk ohälsa och antalet beräknas öka ytterligare. Besvären kryper längre ner i åldrarna och kan ses redan hos små barn. En redan utsatt grupp i samhället är ungdomar, vilka går igenom en stor omställning i övergången till vuxenlivet. Hur de påverkas av dagens samhällsstruktur är ännu outforskat.

SammanfattningSyftet var att jämföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Elever i dagens skola upplever en hög grad av oro och ängslan, vilket kan leda till stress och depression (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009). Flertalet studier beskriver skolan som en faktor till att den psykiska ohälsan ökar, det ställs höga krav både på att vara socialt kompetent och att ha en hög akademisk skicklighet. För att få en helhetsbild om hur den skolrelaterade stressen påverkar ungdomar i årskurs tre på gymnasiet har vi valt ett brett fokus som behandlar tre perspektiv, vad som gör dem stressade i skolan, hur de reagerar på stressen och hur de hanterar sin stress. För att nå syftet intervjuades sex gymnasieelever i årskurs tre. Resultatdelen har delats in i kategorier efter våra forskningsfrågor, där informanternas uttalande sammanfattats i rubriker som hälsa, krav och kontroll, stressreaktioner samt hanteringsstrategier.