Stress is something that has increased in recent decades among adolescents. Several reports indicate that young people today are more stressed because of the many demands they wear. They should be good in school, achievement expectations, get an education or job, make choices and think about their future. The purpose of our essay is that we want to explore and gain an understanding of how young people in the third grade in high school looks to stress. To conduct this study, we used a qualitative approach, by doing interviews with 10 high school students attending third grade at Västerviks gymnasium. The result we got out of the interviews was that young people experience stress differently, depending on their different as individuals. We found that there are different causes of stress, such as school, media, friends, demands from various quarters and choosing education.The interviews showed that some kind of stress was possible to handle for the adolescents, for instance by making schedule. Some stress from society was, on the other hand, more difficult to avoid..

Syftet med studien var att undersöka hur manliga elitfotbollspelare (1) upplever stress under sin rehabilitering samt (2) vilka typer av strategier de använder sig av för att minska den upplevda stressen under sin rehabilitering. Elitfotbollspelarna (N=11) med en medelålder på 22 år besvarade en semistrukturerad intervjuguide gällande stress och coping under rehabilitering. Intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att elitfotbollspelare upplever störst press och stress från sig själva och att det sociala nätverket är en viktig del för att handskas med upplevd stress. Resultatet visade även att positiv inställning är en viktig komponent för att få ett bra rehabiliteringsutfall.

A unified model of stress and affect consciousness was proposed. The connection between affect consciousness and perceived stress was studied. Teachers (n = 19) were interviewed using Monsens affect interview, followed one month later by a questionnaire containing Perceived Stress Scale (PSS), State-Trait Anxiety Inventory (STAI-S, STAI-T) and Twenty Item Toronto Alexithymia Scale (TAS-20).Statistical analysis showed no connections between level of total affect consciousness and perceived stress. Though there were some indications of a negative relationship between affect consciousness and trait anxiety. There were also indications, using a complementary analysis, of a connection between level of affect consciousness on the subscale distress in the interview and perceived stress.

Att jobba som distriktssköterska innebär ett mycket brett arbetsfält med stort kontaktnät. Syftet med denna studie var att ta reda på om distriktssköterskor upplever stress i sitt arbete med fokus på hur den yttrar sig och hanteras. Resultatet av vår studie visar att stress som beror på känslor av krav och otillräcklighet är vanligt förekommande. Det tycks yttra sig både fysiskt och psykiskt i huvudvärk, trötthet samt magproblem. Genom stöd från kollegor, gemenskap med andra och motion hanteras stressen individuellt..

Syftet med denna uppsats är att få fram hur elever upplever och definierar stress, vad som bidrar till stress enligt eleverna själva samt hur eleverna hanterar sin stress. Vidare är det intressant att jämföra och se om elevers upplevelser kring stress stämmer överens med den redan existerande forskningen. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod och som utgår utifrån kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna erbjuder möjligheter att fånga upp infomanternas upplevelsers kring stress, vilket i sin tur leder till att en jämförelse med den redan existerande forskningen kan göras. I uppsatsens tidigare forskning och teoridel används relevant litteratur som berör stress, olika definitioner av stress, stressorer, positiv och negativ stress, åtgärder för att motverka stress samt stresshantering.

SUMMARY The purpose of this study was to explore how nurses in the emergency department experience and cope with stress in their workplace. The study had a qualitative, descriptive approach and was based on nine individual, semi-structured interviews. They were then processed using content analysis. The content analysis of interviews resulted in two categories, "the nurse's experience of stress," "the nurses coping with stress." Together, the categories highlighted how nurses experienced stress during and after their shifts. The study showed clearly that all nurses experienced and coped with stress in their daily work activities..The authors noticed that stressful time for the nurses were repeated at each session and were similar in character.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng/ Omvårdnad - Eget arbete/OM2240/SPN10.

Mål: Att undersöka effekten och behovet av en helande trädgård/ odlingterapi för barn med cancer och deras välbefinnande. Bakgrund: Barn som behandlas för cancer utsätts både för psykisk och fysisk påfrestning. Deras behandling är många gånger tuff och det förändrar hela deras tillvaro. Behandlingen fokuseras på det medicinska/fysiska hälsan, barnens psykiska välmående kan ibland bli åsidosatt. Risken att drabbas av posttraumatisk stress ökar för de som drabbats av cancer.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, särskilt frågan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta linjechefer, fyra kvinnor och fyra män, intervjuades och besvarade frågor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrån följande områden; (1) Faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för både arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att organisationen i fråga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att på så vis förbättra förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart ledarskap..

The aim of this paper is to examine how boys in grade nine experience and handle stress, to find reasons why stress occur and what help the boys can get to handle stress in a good way. Our supervisor was Gunilla Lindén. In our study we used qualitative interviews to answer these questions. We interviewed four fifteen- to sixteen-year-old boys and two recreation in-structors. We also conducted a group interview with the boys.

Stress och sjukskrivningar i samband med stress har ökat radikalt de senaste åren. Arbetsbelastningen och kraven på individer ute i arbetslivet verkar ha blivit allt svårare att klara av. Detta examensarbete handlar om en grupp studie- och yrkesvägledare och deras relation till stressutlösande faktorer. Jag har utifrån en kvantitativ enkät undersök-ning försökt få svar på min problemformulering om i vilka avseende upplever studie- och yrkesvägledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen? Jag kommer i denna uppsats att presentera att studie- och yrkesvägledare är en yrkes-grupp som mår förvånansvärt bra.

Stress är ett ämne som det talas flitigt om i dagens samhälle. En hög stressnivå kan enligt tidigare forskning ha en negativ inverkan på vår hälsa. Syftet med studien var att se om det fanns någon skillnad i stressnivå mellan studenter som har extrajobb och de som inte har det. En av hypoteserna i studien var att studerande kvinnor har en högre stressnivå än studerande män. En enkät delades ut, Perceived stress scale (PSS), till 137 studenter varav 89 män och 48 kvinnor.

Specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård har ett stort ansvar att ge kvalificerad omvårdnad till svårt sjuka patienter och komplicerade olycksfall. Vid dessa situationer finns det möjlighet att uppleva stress. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av stress i ambulanssjukvården och hur stress kan påverka den prehospitala vården. I intervjustudien har åtta ambulanssjuksköterskor intervjuats. Intervjutexten har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Det är väl känt att sjuksköterskor ofta har en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Syftet meddenna studie var att hitta orsaker till stress hos sjuksköterskor och hur detta påverkaromvårdnaden av patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie vilken omfattade 12artiklar med varierande metoder och upplägg utförda i Europa och Nordamerika. Orsaker tillstress identifierades och tematiserades i två teman; Hur påverkas patienten ochomvårdnaden samt Hur påverkas sjuksköterskan. Följande huvudsakliga resultat hittades:Hög bemanningsnivå visade samband med hög omvårdnadskvalitet, hög arbetstillfredsställelseoch låg stress.

Syftet var att undersöka samband mellan stress, hälsoångest, sjukvårdsbesök samt läkemedelsförbrukning i fängelsemiljö. Respondenterna var 66 män i åldrarna 21 - 68 år med avtjänade straff från en månad till tretton år och nio månader. Studien baserades på självskattningsfrågeformulär vilket mäter stress  (Perceived Stress Scale, PSS ) och hälsoångest (Health Anxiety Inventory, Short Version, SHAI). Dataanalyser kontrollerade samband, predicerbarhet och interaktionseffekter. Resultatet påvisade samband och predicerbarhet mellan stress och hälsoångest samt med hur ofta intagna besöker sjukmottagningen men inget samband med förbrukning av läkemedel.