Att underskatta betydelsefulla skillnader mellan nÀrliggande lÀnder kan pÄverka företags utlÀndska verksamhet negativt. Genom intervjuer med chefer inom Forex verksamhet i Norden har vi undersökt de sprÄkliga och kulturella skillnaderna mellan de nordiska lÀnderna och hur dessa pÄverkar samarbetet mellan Forex i Sverige och deras nordiska filialer. Enligt studiens resultat finns det betydelsefulla skillnader i sprÄk och kultur mellan de nordiska lÀnderna. Skillnader avseende kultur har pÄvisats vilka pÄverkar samarbetet mellan det svenska huvudkontoret och de nordiska filialerna frÀmst inom beslutsfattande. SprÄk har visat sig utgöra en stor utmaning för Forex och pÄverkar samarbetet i Norden.

Studiens syfte var att studera förskollÀrares erfarenheter kring barn och skilsmÀssor samt undersöka om det finns nÄgot medvetet arbetssÀtt gÀllande bemötandet av barn vars förÀldrar genomgÄr skilsmÀssa. Vi var Àven intresserade av att studera vilken betydelse förÀldrasamverkan har i dessa sammanhang.För att uppnÄ studiens syfte har vi valt semistrukturerande intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade Ätta stycken förskollÀrare, detta för att belysa deras sÀtt att se pÄ barn i skilsmÀssosituationer.Resultatet visade att det varken i forskning eller ute i förskolans verksamhet finns nÄgot rekommenderat arbetssÀtt gentemot barn i skilsmÀssosituationer. Det vi kunnat urskilja Àr dÀremot betydelsen av att vara lyhörd och observant i relation till det enskilda barnets upplevelser av skilsmÀssan. Resultatet visade ocksÄ pÄ nÄgra betydelsefulla aspekter i mötet med barn i skilsmÀssosituationer, nÀmligen arbetet med samtal och förÀldrasamverkan samt vikten av att bevara förskolans vardagliga rutiner..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur barn, femÄringar respektive sjuÄringar, mÀrker av genusperspektivet i reklam riktad till dem. Jag har anvÀnt mig av gruppintervjuer dÀr jag tillsammans med barn undersökt hur barn reflekterar över genusperspektivet i reklamen riktad till barn. FrÄgestÀllningarna har undersökts genom fem olika reklamavsnitt som vÀnder sig till barn. Uppsatsens teoretiska perspektiv vilar pÄ en grund frÄn genusvetenskapen och socialiseringsprocessen. Resultatet av min analys dÀr jag anvÀnt mig av gruppintervjuer, visar att barn ser genusperspektivet och enligt femÄringarna sÄ Àr det fÀrgen som mest visar vem reklamen Àr riktad till.

MÄnga mÀnniskor tycker att kontakt med injektioner, blod eller skador Àr obehagligt men cirka 3,5% av befolkningen störs av en överdriven rÀdsla för dessa stimuli, vilket kallas BII-fobi (Blood-Injection-Injury Phobia). Injektionsfobi Àr en typ av BII-fobi och det har hittills inte funnits nÄgra mÀtmetoder för injektionsfobi hos barn. Studiens syfte var att undersöka de psykometriska egenskaperna hos Injektionsfobiskalan anpassad till barn samt att samla in normdata för barn i Äldrarna 8-17 Är. Data frÄn 677 barn samlades in i skolor i StockholmsomrÄdet. Resultaten visade att skalan hade god reliabilitet och god samtidig och diskriminativ validitet.

Denna studie syftar till att undersöka resultatet av hjÀlpmedelsprojektet i SkarpnÀcks stadsdelsförvaltning, genom att beskriva hjÀlpmedelsgruppens arbete och analysera huruvida projektet uppfyller kraven för vedertagen projektform, samt genom att undersöka om arbetet med hjÀlpmedel haft betydelse för de inblandade. Detta realiseras med utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar: hur har hjÀlpmedelsgruppen förberett sig inför projektet och hur har projektet organiserats, hur har hjÀlpmedlen introducerats för brukarna, vilka hinder och möjligheter har man sett, hur upplever boendestödjarna att deras arbetssituation förÀndrats genom projektet och slutligen vilken betydelse har hjÀlpmedlen haft för deltagande brukare i vardagen.Uppsatsen bygger pÄ den kvalitativa forskningsintervjun och jag har funnit respondenter till studien ibland de brukare och den personal (boendestödjare, arbetsterapeuter och bistÄndsbedömare) som ingÄtt i hjÀlpmedelsprojektet i SkarpnÀcks stadsdelsförvaltning.Under rubriken tidigare forskning finns en översikt som belyser psykiatrireformen, samt en skildring av hur synen pÄ funktionshinder och de funktionshindrades rÀttigheter har förÀndrats över tid. Kapitlet tidigare forskning innehÄller Àven en beskrivning av tidigare hjÀlpmedelsprojekt som Àr av relevans för att sÀtta in denna studie i en kontext. DÄ projektformens hinder och möjligheter utreds i studien Àr det Àven relevant att redogöra för enligt vilka principer ett projekt bör utformas.I de teoretiska utgÄngspunkterna utredes olika teoretiska förklaringsmodeller som tangerar KBT och delaktighetsbegreppet. Dessa anvÀnds i analysen för att förklara frÀmjande faktorer vid rehabilitering av gruppen psykiskt funktionshindrade.Uppsatsens empiriska material Àr presenterat som en tematiserad beskrivning av mina respondenters syn pÄ projektet, dÀr jag söker ge en förstÄelse för vilken betydelse hjÀlpmedel har för brukares vardag.I analysen av materialet framkommer bland annat att hjÀlpmedel upplevs ha en positiv inverkan pÄ rehabilitering av psykiskt funktionshindrade, samt att hjÀlpmedelsprojektet haft positiva resultat för brukare och personal.Avslutningsvis finns en diskussion i vilken huvudresultatet Àr att rÀttsÀkerheten kring föreskriningen av hjÀlpmedel bör stÀrkas eftersom gruppen psykiskt funktionshindrade har svÄrigheter att göra sin röst hörd..

Enligt Barncancerfonden insjuknar varje Är cirka 300 svenska barn upp till 18 Ärs Älder i cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn Àr leukemi, hjÀrntumörer och lymfom. Prognosen för dessa barn Àr idag god dÄ tre av fyra barn överlever sin cancer. NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det inte bara en individ som drabbas utan Àven förÀldrarna till barnet berörs i allra högsta grad. Att fÄ beskedet om att ens barn drabbats av cancer Àr förknippat med kÀnslor sÄ som chock, rÀdsla, oro, skuld och maktlöshet.

Allvarliga beteendestörningar Àr den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. SocialtjÀnstens uppgift Àr att arbeta för att alla barn och unga ska fÄ vÀxa upp under trygga och goda förhÄllanden. Stora förÀndringar av socialtjÀnstens verksamheter för barn och unga och deras förÀldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemÀssiga problem. Syftet med studien var att fÄ kunskap och förstÄelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar bÄde hem, skola och socialtjÀnst. Intervjuer med sju ungdomar ifrÄn tre olika dagverksamheter har genomförts.

Studien undersöker barntidningen Lyckoslantens visuella representationer, med ett fokus pĂ„ serien Spara och Slösa samt omslagsbilderna. Åren mellan 1939 och 1945 granskas med hĂ€nsyn till det pĂ„gĂ„ende kriget i Europa för att söka synliggöra symboler för kriget. Symbolerna visar sig vara nĂ€stintill obefintliga och bidrar till den idylliserade vĂ€rld som gestaltas. Studiens huvudsakliga syfte Ă€r att diskursanalytiskt ringa in det specifika bildsprĂ„k som anvĂ€nds för att uppmuntra barn till sparsamhet. Genom bildernas uttryck och vidare betydelser diskuteras framtrĂ€dande ideal utifrĂ„n analytiska kategorier som genus, klass och etnicitet. Teman som Ă„terkommer i de bĂ„da bildtyperna och som knyts till en allmĂ€n sparandediskurs Ă€r mode och skönhet, idrott och hĂ€lsa, föreningsliv, flit och arbete, nöjen samt natur.

Undersökningens syfte Àr att diskutera hur barn och förskollÀrare definierar ett stökigt beteende i förskolan. Syftet Àr Àven att se om barnens och förskollÀrarnas Äsikter stÀmmer överens med varandra. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för undersökningen: ? Hur definierar barn respektive förskollÀrare begreppet stökigt beteende? ? Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan vad barn och förskollÀrare anser kring varför ett stökigt beteende uppstÄr? ? Har de olika miljöerna pÄ förskolan en pÄverkan pÄ stökigheten och vad tror i sÄ fall barn och förskollÀrare Àr bidragande orsaker? För att samla in empiriskt material till undersökningen har intervjuer och observationer Àgt rum pÄ en förskola, dÀr 16 barn och tvÄ förskollÀrare medverkat. Tidigare forskning syftar till att man bör se till varje barns enskilda behov och dagliga kondition, vilket tillsammans med att se allt ur barns perspektiv Àr slutsatserna i undersökningen..

Bakgrund: Underbehandlad smÀrta hos barn har lÀnge varit ett problem inom pediatriken och inte minst postoperativ smÀrta. Trots att kunskapen om barn och smÀrta har ökat lider fortfarande onödigt mÄnga barn av postoperativ smÀrta. Barn upplever smÀrta som nÄgot obehagligt och det Àr ofta förknippat med rÀdsla. Hur barn hanterar smÀrta pÄverkar deras emotionella tillstÄnd och vÀlbefinnande flera dagar efter en operation. Syfte: Att belysa barns sÀtt att hantera postoperativ smÀrta.

Pilotstudien prövade ett sjÀlvskattningsformulÀr avsett att bedöma graden av neuropsykiatrisk problematik hos barn med autismspektrumtillstÄnd och ADHD. FormulÀret var indelat i olika kategorier, baserat pÄ vanligt förekommande kognitiva svÄrigheter vid dessa tillstÄnd. FormulÀret fylldes i av 94 barn och ungdomar mellan 9 och 19 Är. En explorativ faktoranalys gav en annorlunda kategorisering Àn den ursprungliga. De flesta barn och ungdomar tyckte att frÄgorna var lagom mÄnga samt att de var trevliga att besvara.

Trafikolyckor Àr ett globalt folkhÀlsoproblem som leder till svÄra ekonomiska konsekvenser och psykiskt lidande. Ungdomar mellan 15-24 Är och framförallt mÀn Àr en sÀrskilt utsatt grupp av olika anledningar. De har ofta en övertro pÄ sin egen körförmÄga, kör ofta över hastighetsgrÀnserna och Àr överrepresenterade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Vissa socioekonomiska skillnader finns i risken att rÄka ut för trafikolyckor. Ungdomar med lÄg utbildning samt barn frÄn lÀgre socioekonomiska grupper, framförallt barn till lantbrukare, Àr överrepresenterade i motorfordonsolyckor.

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

Background: Contracting asexually transmitted disease is strongly associated with stigmaand shame. Stigma associated with these diseases has a significant impact on self-image andpropensityto seek care. Despitehigh incidencethere is a generallack of awareness about therisks and theeffectsthatthese diseases have on both mental and physical health. Health carepersonnel are experiencing difficulties to meet and care for these patients. Aim: The aim ofthis studyisto describe patients'experiences of health care after they were diagnosed with asexually transmitted disease.

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstÄ enkla ord och texter nÀr de gÄr ut grundskolan (LÀsrörelsen 2013). Samtidigt lÀser allt fÀrre förÀldrar för sina barn varje dag (LÀsrörelsen 2013). Vi tÀnker att det finns ett samband mellan förÀldrars lÀsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har dÀrför utfört en kvalitativ studie dÀr syftet var att undersöka varför/varför inte förÀldrar lÀser för sina barn och vilken utveckling förÀldrar ser hos sina barn i samband höglÀsning. Syfte var Àven att undersöka varför barn tror att deras förÀldrar lÀser för dem.