Sundberg, K & Åberg, E. Identitet och hĂ€lsa hos kroniskt sjuka patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvĂ„rdnad 10 poĂ€ng. Malmöhögskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2006. En kronisk sjukdom Ă€r nĂ„got som pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt pĂ„verkar livet.

Bakgrund: Det sociala stödets inverkan pÄ barn och ungdomars idrottsutövande Àr en betydelsefull faktor i strÀvan att uppnÄ inte bara goda idrottsresultat utan Àven en allmÀn positiv utveckling av fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utforska det sociala stödets inverkan pÄ barn och ungdomars idrottsutövande. Design: Litteraturstudie. Metod: Författarna har anvÀnt sig av databaser och elektroniska tidskrifter för att samla in vetenskapliga artiklar pÄ engelska. Elva artiklar valdes ut.

Flera studier har visat pÄ en förekomst av posttraumatiska stressymtom (PTSS) hos förÀldrar vars barn har varit allvarligt sjuka. Syftet med denna studie var att utforska innehÄllet i Äterupplevanden och undvikanden relaterade till barnets sjukdom och behandling hos förÀldrar till stamcellstransplanterade barn. 17 förÀldrar med PTSS vars barn hade stamcellstransplanterats i Sverige deltog. Datainsamling gjordes med halvstrukturerade intervjuer baserade pÄ PCL-C. Intervjuerna transkriberades och analyserades med riktad innehÄllsanalys.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanstÀlla befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal stÀlls inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hÀnsyn till etiska aspekter pÄ HLR. En litteraturstudie genomfördes dÀr tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod nÀr det gÀllde ambulanspersonalens beslut om att pÄbörja HLR eller inte, pÄ patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller Àldre terminalt sjuka patienter. Ibland krÀnkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att pÄbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan frÄn patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sÄdana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

Boendestöd Àr en framgÄngsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det hÀr Àr en jÀmförande studie baserad pÄ intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet Àr att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehÄller. Varför Àr det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad Àr det som rÀttfÀrdigar indelningen i de tvÄ grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet Àr analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framvÀxt och teorier om socialkonstruktivism.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter ibland obotligt sjuka patienter som uttalar en önskan om att fÄ avsluta sitt liv i förtid och detta Àr bÄde ett komplext och kontroversiellt Àmne som diskuteras flitigt runt om i vÀrlden. En uttalad önskan om att fÄ avsluta sitt liv i förtid kan ha mÄnga olika betydelser och bör förstÄs utifrÄn varje unik patients egen sjukdomssituation, livshistoria och upplevelser.Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor upplever och hanterar mötet med terminalt sjuka patienter som uttalar en önskan om att fÄ avsluta sitt liv i förtid.Metod: En litteraturöversikt har gjorts och baseras pÄ Ätta vetenskapliga artiklar publicerade mellan Är 2001-2010. Analysen har skett genom en kategorisering av resultaten och Erikssons teori om lidande har utgjort den teoretiska utgÄngspunkten för diskussionen.Resultat: NÀr patienter, pÄ grund av vad de upplever som ett omÀnskligt lidande, uttalar en önskan om att fÄ avsluta sitt liv i förtid kan sjuksköterskor uppleva maktlöshet, moralisk stress samt en önskan om kontroll. Sjuksköterskor hanterar detta genom god kommunikation och att dra personliga grÀnser. De uttrycker Àven ett behov av stöd och av att fÄ samtala.Diskussion och slutsats: MÄnga sjuksköterskor upplever en rÀdsla över att förlora kontrollen över situationen vilket kan leda till att de upplever osÀkerhet och svÄrigheter nÀr de vÄrdar terminalt sjuka patienter som önskar avsluta sitt liv i förtid.

I den svenska vÄrdpraxisen ses förÀldrar som en grupp individer som Àr med sitt sjuka barn pÄ sjukhuset. Det finns forskning som visar att förÀldrar vill vara delaktiga i vÄrden av sina barn samt att de har förvÀntningar pÄ vÄrdmötet. Syfte med detta arbete Àr att belysa förÀldrars upplevelser nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus. Artiklarna analyserades med grund i Graneheim och Lundmans (2004) analys av kvalitativ forskning. Studien visar att förÀldrarna vill vara delaktiga i vÄrden av sitt barn, samtidigt som det finns för-vÀntningar pÄ förÀldrarna att medverka.

Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Kritiskt sjuka barn som vÄrdades pÄ intensivvÄrdsavdelning vÀckte svÄra kÀnslosamma reaktioner hos förÀldrarna. Syftet med denna studie var att belysa förÀldrars upplevelse av omvÄrdnaden av sitt barn pÄ intensivvÄrdsavdelning. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie och omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjÀlp av MESH-termerna: intensive care, critical care, parent, experience och need via databaserna PUBMED och CINAHL. Resultatet visade att ovissheten, barnets förÀndrade utseende och smÀrta hade betydelse för hur förÀldrarna upplevde barnets sjukdomstillstÄnd.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Boendestöd Àr en framgÄngsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det hÀr Àr en jÀmförande studie baserad pÄ intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet Àr att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehÄller. Varför Àr det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad Àr det som rÀttfÀrdigar indelningen i de tvÄ grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet Àr analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framvÀxt och teorier om socialkonstruktivism.

Boendestöd Àr en framgÄngsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det hÀr Àr en jÀmförande studie baserad pÄ intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet Àr att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehÄller. Varför Àr det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad Àr det som rÀttfÀrdigar indelningen i de tvÄ grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet Àr analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framvÀxt och teorier om socialkonstruktivism.

Barns sÀtt att uttrycka sig varierar mycket frÄn vuxnas beteende och dessa faktorer tillsammans gör det svÄrt att vÄrda barn med smÀrta. I prehospital vÄrd möts man av barn med smÀrta och situationen kan göra det svÄrt att smÀrtbedöma barnet. Vid behandling av smÀrta Àr smÀrtskattningsinstrument ett redskap för att fÄ ett konkret vÀrde pÄ smÀrtans intensitet. Det finns olika instrument anpassade för olika Äldrar. Syftet var att beskriva olika metoder för smÀrtbedömning av barn vilket gjordes genom en systematisk litteraturstudie.

Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Uppsatsen behandlar Àmnet fÀngelseförbudet för psykiskt störda lagövertrÀdare genom att dels behandla gÀllande rÀtt kring Àmnet och dels genom att försöka redogöra vad en reform i enlighet med SOU 2002:3 kan innebÀra för behandlingen av psykiskt störda lagövertrÀdare. GÀllande rÀtt beskrivs genom att först och frÀmst redogöra för relevanta straffrÀttsteorier och straffrÀttsskolor och dÀrefter genom att redogöra för utvecklingen frÄn tiden före 1864 Ärs strafflag fram till den senaste lagÀndringen 2008. Den senare redogörelsen görs genom att beskriva strafflagens behandling av psykiskt störda lagövertrÀdare, 1945 Ärs Àndring, brottsbalkens införande samt 1991 Ärs reform. DÀrefter beskrivs Psykansvarskommitténs förslag (SOU 2002:3) nÀrmare genom att gÄ igenom de mest omfattande reformförslagen, nÀmligen ett Äterinförande av tillrÀknelighetsrekvisitet samt införande av samhÀllsskyddsÄtgÀrder. Den föreslagna reformen gÄs igenom med betoning pÄ eventuella framtida konsekvenser.