Boendestöd Àr en framgÄngsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det hÀr Àr en jÀmförande studie baserad pÄ intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet Àr att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehÄller. Varför Àr det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad Àr det som rÀttfÀrdigar indelningen i de tvÄ grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet Àr analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framvÀxt och teorier om socialkonstruktivism.

Inledning/bakgrund: Psykisk sjukdom har fascinerat och skrÀmt mÀnniskor i allatider, de som lidit av psykisk ohÀlsa har blivit diskriminerade och utstötta ursamhÀllet. Det har varit svÄrt att definiera psykisk ohÀlsa dÄ begreppet betraktats urflera perspektiv.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskors attityder tillpsykiskt sjuka mÀnniskor pÄverkade omvÄrdnaden.Metod: En litteraturstude.10 artiklar valdes ut efter genomsökning av databasenCinahl. Efter granskning utkristalliserades 6 teman som blev rubrikerna i resultatet.Resultat: MÀnniskor lÀrde sig tidigt att kategorisera mÀnniskor in i stereotyper, avvilka man förvÀntade sig ett speciellt beteende. Attityder till psykisk sjukdomuppkom inte endast genom personliga erfarenheter utan ocksÄ genom sociala faktoreroch vÀrderingar skapade av samhÀllet. De flesta attityder till psykisk sjukdom varnegativa och sjuksköterskor uppvisade samma attityder som sin omvÀrld.Forskningen visade att för att pÄverka attityderna till psykiskt sjuka i positiv riktningvar det viktigare med direktkontakt och personliga möten Àn med teoretiska studier.Alla studier visade samstÀmmigt att de negativa attityderna hade negativ inverkan pÄomvÄrdnad och möjligheter till patientens tillfrisknande.Diskussion: Vi fann att det var av stor vikt att sjuksköterskor var medvetna om sinaattityder och fördomar för att kunna pÄverka dem.

Bakgrund: Tjugo procent av de som vĂ„rdar en nĂ€rstĂ„ende i Sverige idag Ă€r förĂ€ldrar som vĂ„rdar sina barn i hemmet. VĂ„rdandet Ă€r sĂ„ tidskrĂ€vande och omfattande att det innebĂ€r stor pĂ„frestning för förĂ€ldrarna. Den kontinuerliga kontakten förĂ€ldrarna mĂ„ste ha med sjukvĂ„rden gör sjuksköterskan betydelsefull. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingĂ„r en stödjande roll till anhöriga.Syfte: Syftet var att belysa förĂ€ldrars upplevelse av att vĂ„rda sitt allvarligt sjuka barn.Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs (2012) metod gjordes. Översikten Ă€r baserad pĂ„ tolv vetenskapliga artiklar hĂ€mtade ur databaserna CINAHL och PubMed.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om och hur barn pÄverkas om förÀldrarna arbetar mycket och stressar. FrÄgestÀllning Àr hur pÄverkas barnens vÀlmÄende dÄ förÀldrarna upplevs stressade och aldrig har tid. Hypotesen Àr att det finns ett samband mellan att barn mÄr psykiskt dÄligt och att förÀldrarna stressar, arbetar mycket och sÀllan har tid. Undersökningen Àr gjord i tvÄ sexor dÀr förÀldrarna fick svara pÄ enkÀter och barnen intervjuades. Korrelationer och t-test anvÀndes för att visa att bÄde förÀldrar och barn tycker att vardagssituationen kan kÀnnas stressad.

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Bakgrund: Barn till förÀldrar med psykisk sjukdom har kallats ?de osynliga barnen? eftersom dessa barn lÀtt missas nÀr det Àr förÀldern som anses sjuk och i behov av vÄrd. Dessa barn fÄr inte det stöd de önskar och behöver. Barnets behov, förmÄgor och potential förÀndras under uppvÀxten och blir pÄverkade av den situation de lever i. Att leva som nÀrstÄende till en psykiskt sjuk förÀlder Àr förknippat med oro, rÀdsla, skam och ansvar men Àven med förhoppning om förbÀttring och normalitet.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

SammanfattningBakgrund: NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det ett hÄrt slag för hela familjen dÀr de stÀlls inför en helt ny verklighet. En förÀlder i kris kan bli oförmögen att visa kÀnslor och stÀnger dÀrför in den skuld och sorg de kÀnner för att just deras barn och familj drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars livssituation nÀr ett barn drabbats av cancer. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie. Resultatet bestÄr av elva vetenskapliga artiklar som Àr systematiskt granskade och analyserade.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

I Sverige sker cirka 2500 transporter av nyfödda barn varje Är. Socialstyrelsen publicerade i slutet av Är 2013 en ny vÀgledning ?VÄrd av extremt tidigt födda barn?. Ett av de omrÄden som har prioriterats Àr neonatala transporter. Betydelsen av en vÀl fungerande transportorganisation Àr nödvÀndig för att skapa en sÀker och jÀmlik vÄrd för denna patientgrupp.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i hur ungdomar mellan 16-18 Är i storstÀder, stÀder och landsbygd uppfattade sitt psykiska vÀlbefinnande samt se om resultatet gÀllde för bÄda könen. Datamaterialet till studien samlades in av Statistiska CentralbyrÄn under Ären 2000-2003..

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om och hur barn pÄverkas om förÀldrarna arbetar mycket och stressar. FrÄgestÀllning Àr hur pÄverkas barnens vÀlmÄende dÄ förÀldrarna upplevs stressade och aldrig har tid. Hypotesen Àr att det finns ett samband mellan att barn mÄr psykiskt dÄligt och att förÀldrarna stressar, arbetar mycket och sÀllan har tid. Undersökningen Àr gjord i tvÄ sexor dÀr förÀldrarna fick svara pÄ enkÀter och barnen intervjuades. Korrelationer och t-test anvÀndes för att visa att bÄde förÀldrar och barn tycker att vardagssituationen kan kÀnnas stressad.

Introduktion. VÄld mot personal inom psykiatrisk vÄrd Àr ett stort problem, mentrots detta Àr det svÄrt att hitta pÄlitlig litteratur som belyser problemet. Syfte. Dennalitteraturstudie syftar till att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att förebyggavÄld i sitt arbete med psykiskt sjuka patienter. Metod.

Syftet med denna studie var att belysa barn och ungdomars erfarenheter, upplevelser och eventuella risk-och skyddsfaktorer i samband med förÀldrarnas separation. Undersöka betydelsen av goda familjerelationer och vilka möjliga stödÄtgÀrder sjuksköterskor kan anvÀnda för att hjÀlpa barn och ungdomar som inte mÄr bra av en separation.Metoden var utformad som en retrospektiv systematisk litteraturstudie och sökningar gjordes i databaser, framförallt via Högskolan Dalarna bibliotek. I resultatet framkommer hur barn upplever separationer, bÄde positiva och negativa aspekter. Bra relationer bÄde inom och utom familjen Àr viktiga för barnen vilket framkommer genomgÄende i arbetet. UmgÀngesförÀldern har en viktig roll för barnen.