Barns övervikt och fetma Àr ett allvarligt och stort folkhÀlsoproblem i vÄrt samhÀlle idag. Om övervikt etableras under barndomen Àr risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det Àr viktigt att i tidigt skede upptÀcka barn och dess familjer med risk för övervikt och dÀr har BVC-sjuksköterskan en central roll.Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svÄrt och kÀnsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med förÀldrar. MÄnga har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hÀlsofrÀmjande arbetet inte fortskridit och med relevanta ÄtgÀrder mot barns risk för övervikt inte har satts in. DÀrför Àr det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frÄgeformulÀr riktat till förÀldrar skulle förbÀttra det hÀlsofrÀmjande arbetet mot barns risk för övervikt.Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjÀlp av en enkÀt som bestod av 18 frÄgor i tre teman samt tre öppna frÄgor.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten Àr at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. VÄr undersökning Àr genomförd som observation pÄ tvÄ förskolor och i en förskoleklass.

The aim of this study is to investigate how different organizations and authorities work and collaborate to make children of mentally ill parents more visible. The question formulations, which are used in our research, are:- How do different organizations and authorities work to make children of mentally ill parents more visible and how can this work be improved?- How do laws and guidelines affect the organizations and authorities work to make children of mentally ill parents more visible? - Is there any collaboration between the different organizations and authorities concerning work with children of mentally ill parents, and how does that work appear? A qualitative method strategy was chosen to gather an in-depth understanding of the informant?s experiences and to collect descriptive information. Six organizations and authorities were selected from the comprehension that they could be important in giving support and because it is possible for them to pay attention to these children. Interviews were performed by using a half- structured interview guide.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

VÄrt problemomrÄde berör TV/filmens inflytande pÄ barn. Anledningen till vÄrt val av problemomrÄde beror pÄ att bÄde vuxna och barn Àgnar mycket tid av sin vardag Ät TV/film. I vÄr framtida roll som lÀrare Àr det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna Àr viktiga för att hjÀlpa barn att sortera, ifrÄgasÀtta och reflektera kring saker som har hÀnt. VÄrt syfte med undersökningen Àr att förstÄ hur TV/film inspirerar barn. VÄr huvudfrÄga Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att TV/film Àr en inspirationskÀlla för barn? Hur yttrar det sig? UnderfrÄgor till denna Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett pÄ TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att fÄ fram resultat i studien har vi anvÀnt oss av metodtriangulering.

Psykosomatiska symtom hos barn Àr mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis pÄ grund av anvÀndning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant frÄga Àr betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jÀmfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen sjÀlva samt rapporterade av deras vÄrdnadshavare. Studien bygger pÄ data om 4548 barn i Ärskurs 4 och 7 som insamlades för elevhÀlsodatabasen ELSA i VÀrmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret frÀmst med avseende pÄ konkret symtom.

Arbetsmiljön inom vÄrdarbeten skiljer sig frÄn mÄnga andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka mÀnniskor som kan vara krÀvande bÄde fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa yrken Àr sjukhusclowner som arbetar med barn inom vÄrden. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn pÄ sjukhus. Syftet med denna studie Àr att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att fÄ en djupare förstÄelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svÄrt sjuka mÀnniskor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare i en specialförskola ser pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Genom intervjuer med en förskollÀrare och en specialpedagog, verksamma pÄ en specialförskola, fick vi svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som lyder: ? Hur ser pedagoger pÄ en specialförskola pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn för frÀmjandet av utveckling och lÀrande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna pÄ specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen sÀger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebÀr svÄrigheter med kommunikation, sprÄkförstÄelse, gestaltförstÄelse, symbolförstÄelse och verbalt sprÄk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 Ärs Älder.

Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

Bakgrund: Synen pÄ nÀrstÄendes betydelse för den sjukes vÀlmÄende har radikalt förÀndras under de senaste Ärhundraden, till en allt mer holistisk syn pÄ den sjuke och dennes behov. Patienter vÄrdandes pÄ en intensivvÄrdsavdelning riskerar eller Àr försatta i ett livshotande tillstÄnd dÀr specialiserad vÄrd krÀvs. Det Àr dÀrför av vikt att veta hur nÀrstÄende upplever en intensivvÄrdsavdelning för att kunna erbjuda bÄde den sjuke och dess nÀrstÄende bÀsta möjliga vÄrd.Syftet Àr att beskriva erfarenheter av att vara nÀrstÄende till en person som vÄrdats pÄ en intensivvÄrdsavdelning i Norden.Metoden som anvÀndes Àr en systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar, som inhÀmtades via sökningar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultaten analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet visar att nÀrstÄende upplever en kaotisk tillvaro i och med deras anhörigas insjuknande. De uttrycker behov av att fÄ information bÄde angÄende den sjukes medicinska status, men Àven om den medicintekniska miljön patienten omges av.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ?vanlig? förskola med tanke pÄ alla rutiner och resurser dessa barn Àr beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis lÀste vi in oss pÄ omrÄdet och litteraturen har vi sedan anvÀnt vid analyser av vÄr empiri.

Syfte - Syftet med studien Àr att undersöka hur personer som arbetar med palliativ vÄrd pÄverkas psykiskt av sitt arbete samt hur de hanterar detta.FrÄgestÀllningar - PÄ vilket sÀtt pÄverkas de som arbetar med palliativ vÄrd psykiskt av det dagliga mötet med döden? Vilken hjÀlp finns till de som arbetar med palliativ vÄrd, och hur fungerar den idag? Vilken hjÀlp önskas av de som arbetar med palliativ vÄrd?Metod - Studien bygger pÄ fem intervjuer som genomförts med personer som arbetar med palliativ vÄrd. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. För att komplettera intervjumaterialet har Àven enkÀter delats ut till personal pÄ den palliativa avdelningen pÄ berört sjukhus.Resultat - Studien visar att de som arbetar med palliativ vÄrd pÄverkas bÄde positivt och negativt av detta. Den mest givande hanteringsstrategin för att hantera negativ psykisk pÄverkan enligt undersökningsgruppen visade sig vara spontana samtal med kollegorna.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Sammanfattningvis visar resultaten pÄ att barn och ungdomar Àr och upplevs mer stressade idag. Det finns mÄnga orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö Àr en stor stressfaktor som pÄverkar bÄde yngre och Àldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress Àr det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..