Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Syfte: Att med hjÀlp av tidigare forskning belysa och lyfta fram faktorer som leder till att psykiskt sjuka fÄr en sÀmre somatisk vÄrd samt att beskriva de ingÄende artiklarnas kvalitet. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar frÄn 10 lÀnder, publicerade mellan Är 2003 - 2009. Huvudresultat: Det framkom att flera faktorer bidrar till att psykiskt sjuka har en sÀmre överlevnad i somatiska sjukdomar. Det var svÄrt att upptÀcka dessa patienter i primÀrvÄrden och sjuksköterskor hade inte tillrÀcklig erfarenhet eller kunskap om att ta hand om dessa patienter. Patienter med psykisk sjukdom fick inte samma vÄrd som de som inte lider av psykisk sjukdom; exempelvis skiljde sig medicinering mot riskfaktorer som höga blodfetter och hypertoni mellan de olika grupperna.

Boendestöd Àr en framgÄngsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det hÀr Àr en jÀmförande studie baserad pÄ intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet Àr att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehÄller. Varför Àr det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad Àr det som rÀttfÀrdigar indelningen i de tvÄ grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet Àr analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framvÀxt och teorier om socialkonstruktivism.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Boendestöd Àr en framgÄngsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det hÀr Àr en jÀmförande studie baserad pÄ intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet Àr att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehÄller. Varför Àr det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad Àr det som rÀttfÀrdigar indelningen i de tvÄ grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet Àr analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framvÀxt och teorier om socialkonstruktivism.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Barn till psykiskt sjuka har varit en bortglömd grupp i vÄrt samhÀlle, men har pÄ senare Är börjat bli mer synliga. I januari 2010 berÀknas ett förslag om Àndring i HÀlso- och sjukvÄrdslagen trÀda i kraft. Förslaget innebÀr ett förtydligande av hÀlso- och sjukvÄrdens ansvar för patienters barn.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur professionella inom vuxenpsykiatrin ser pÄ sitt arbete utifrÄn lagstiftning gÀllande barn till psykiskt sjuka patienter. FrÄgestÀllningarna berörde vilka skyldigheter de professionella sÄg sig ha gÀllande patienternas barn, och hur arbetet utefter dessa skyldigheter sÄg ut. FrÄgestÀllningarna tog ocksÄ upp de professionellas uppfattning om förslaget om Àndring i HÀlso- och sjukvÄrdslagen samt vilka konsekvenser de trodde att en lagÀndring skulle kunna fÄ.Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ tvÄ fokusgrupper med professionella inom vuxenpsykiatrin, varav den ena bestod av kuratorer och den andra av mentalskötare.

BAKGRUND: En konfrontation och möte med döden sker för de flesta genom ens egen eller en nÀrstÄendes svÄra sjukdom. Att vara anhörig till en svÄrt sjuk person Àr inte en enkel roll och för mÄnga anhöriga kan detta vara en ny och skrÀmmande situation. Samtidigt som den anhörige förvÀntas finnas dÀr och stödja den sjuke, bÀr denne ocksÄ pÄ en egen sorg. SYFTE: Att belysa nÀrstÄendes upplevelser vid vÄrd i livets slutskede av en anhörig i hemmet. METOD: Litteraturstudie med 15 artiklar inkluderade, materialet analyserades med innehÄllsanalys.

Det Àr inte ovanligt att ingripanden och handrÀckningar av psykiskt sjuka personer blir turbulenta nÀr polisen skall omhÀnderta dessa individer. Vi intresserar oss av vÄldet frÄn psykiskt sjuka personer mot poliser och vi har frÄgat oss vad som kan göras för att underlÀtta ingripanden och handrÀckningar av psykiskt sjuka personer. VÄrt syfte Àr att utreda om arbetet kan underlÀttas genom ökad förstÄelse mellan psykvÄrd och polis, mer utbildning och ökad kunskap kring lagstiftning. VÄra frÄgestÀllningar strÀcker sig frÄn lagstiftningen i sekretesslagen, om polisers handrÀckningsÀrenden och övriga ingripanden som kan göras sÀkrare med ökad information frÄn lÀkare och vad som i övrigt kan underlÀtta polisers möte med psykiskt sjuka individer. InformationsinhÀmtningen har dels skett genom intervjuer med poliser som har lÄng erfarenhet av yttre tjÀnstgöring, en överlÀkare pÄ rÀttspsykiatriska utredningsenheten pÄ NUS och dels genom relevant litteratur inom Àmnet.

Uppsatsen behandlar Àmnet fÀngelseförbudet för psykiskt störda lagövertrÀdare genom att dels behandla gÀllande rÀtt kring Àmnet och dels genom att försöka redogöra vad en reform i enlighet med SOU 2002:3 kan innebÀra för behandlingen av psykiskt störda lagövertrÀdare. GÀllande rÀtt beskrivs genom att först och frÀmst redogöra för relevanta straffrÀttsteorier och straffrÀttsskolor och dÀrefter genom att redogöra för utvecklingen frÄn tiden före 1864 Ärs strafflag fram till den senaste lagÀndringen 2008. Den senare redogörelsen görs genom att beskriva strafflagens behandling av psykiskt störda lagövertrÀdare, 1945 Ärs Àndring, brottsbalkens införande samt 1991 Ärs reform. DÀrefter beskrivs Psykansvarskommitténs förslag (SOU 2002:3) nÀrmare genom att gÄ igenom de mest omfattande reformförslagen, nÀmligen ett Äterinförande av tillrÀknelighetsrekvisitet samt införande av samhÀllsskyddsÄtgÀrder. Den föreslagna reformen gÄs igenom med betoning pÄ eventuella framtida konsekvenser.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Denna uppsats behandlar fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar. Syftet Àr att undersöka varför barn och ungdomar Àr fysiskt inaktiva samt att Àven fokusera pÄ hur fysisk inaktivitet pÄverkar barn och ungdomar. I dagens samhÀlle klassas fysisk inaktivitet som en stor riskfaktor för mÄnga olika typer av ohÀlsa. Tidigare forskning visar pÄ att fysisk inaktivitet Àr en av de tio största riskfaktorerna för sjukdom och död i i-lÀnder. Uppsatsen inleds med en beskrivning av varför fysisk inaktivitet Àr intressant och aktuellt som Àmne samt belyser de problem fysisk inaktivitet medför.

Ortorexia Nervosa Àr ett begrepp som vuxit fram för att förklara en form av hÀlsoberoende som inkluderar extrem hÀlsosam kost i kombination med överdriven fysisk aktivitet. Denna studies syfte var att undersöka prevalensen av ortorexi och dÀr i Àven Älder- och könsskillnader. Vidare syftar studien till att undersöka relationen mellan kost, trÀning och psykiskt vÀlbefinnande pÄ bÄde generell och komponentnivÄ. Datainsamlingen skedde genom en enkÀtundersökning utförd pÄ trÀningsanlÀggningar dÀr sammanlagt 117 deltagare ingick i studien. Resultaten visade pÄ en lÄg prevalens av ortorexi dÀr ingen skillnad i upplevt psykiskt vÀlbefinnande pÄtrÀffades.