Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Alla ma?nniskor har en vardag, med rutiner, vanor och fo?rpliktelser som upptar va?r tid. I denna uppsats underso?ker jag hur fyra personers vardag formas och pa?verkas av psykisk oha?lsa. Den vardag de beskriver handlar i fo?rsta hand om att bema?stra den psykiska oha?lsan och ta kontrollen o?ver hur de ma?r.

Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik Àr hÄrt utsatta, eftersom det finns stora svÄrigheter med att upptÀcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet Àr i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De tvÄ organisationerna delar ansvaret och uppmanas dÀrför att samverka. Syftet med examensarbetet Àr att förstÄ socialtjÀnstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nÄ syftet har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer med yrkesverksamma.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vad i den hÀstunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohÀlsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hÀstunderstödda terapin kan öka vÀlmÄende hos barn med psykisk ohÀlsa. En kvalitativ metod tillÀmpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hÀstunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien frÄn tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hÀsten-, miljön- och terapeuten fyller i den hÀstunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Modern förhandlingsteknik arbetades fram av FBI och Scotland Yard efter den dramatiska gisslansituationen i MĂŒnchen 1976. Svensk polis utbildade förhandlare som kallades in vid mycket extrema situationer sĂ„som flygplanskapningar. Efter hĂ€ndelsen pĂ„ Möja 1995 dĂ€r en psykiskt sjuk man sköts ihjĂ€l, började svensk polis att utveckla sin strategi kring sĂ€rskild hĂ€ndelse och man började se sig om efter andra sĂ€tt att lösa liknande situationer pĂ„. Förhandling anvĂ€nds idag i ett mycket vidare spektrum Ă€n tidigare. Idag anvĂ€nds förhandlare Ă€ven vid mindre hĂ€ndelser för att undvika vĂ„ldsamheter, som exempel gripande av farliga personer, hjĂ€lpa sjĂ€lvmordsbenĂ€gna personer och omhĂ€ndertagande av psykisk sjuka.

Studiens syfte har varit att se vad sjuksköterskan i sin omvÄrdnad kan göra för att stödja barn i Äldrarna tre till tolv Är som Àr anhöriga till svÄrt sjuka förÀldrar samt i samband med förÀlderns bortgÄng. Studien har genomförts som en litteraturstudie. Det har inte direkt forskats sÄ mycket om sjuksköterskans roll vid bemötande av barn som Àr anhöriga till en svÄrt sjuk förÀlder. Den forskning som finns om barn fokuseras till stor del pÄ situationer dÄ det Àr barnet som Àr sjukt och förÀldrarna Àr anhöriga. Vissa forskare har dock intresserat sig för stöd av anhöriga i stort.

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod bestĂ„ende av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannĂ€mnda mĂ„lgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna Ă€r: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer mĂ„nga gĂ„nger inte kommer till socialtjĂ€nstens och/eller fĂ€ltteamets kĂ€nnedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhĂ„llanden. Även skola och grannar har en tveksam instĂ€llning inför att göra en orosanmĂ€lan nĂ€r det gĂ€ller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer.

I denna uppsats har syftet varit att, könsuppdelat, undersöka samband mellan smÄbarnsförÀldraskap och psykisk press hos sammanboende smÄbarnsförÀldrar vid tvÄ mÀttillfÀllen, 1991 och 2000, samt att jÀmföra och förklara resultaten. Datamaterial som anvÀnts i uppsatsen Àr hÀmtade frÄn de riksrepresentativa LevnadsnivÄundersökningarna (LNU) som genomfördes 1991 och 2000. Resultaten har sedan diskuterats.Fynden visar att smÄbarnsförÀldrar har det gemensamt mellan könen att de upplevt ökad psykisk press frÄn mÀtningen 1991 till 2000. Det finns dock skillnader i den psykiska pressen mellan könen vid bÄda mÀttillfÀllena och skillnaderna har förÀndrats frÄn 1991 till 2000. Vid bÄda Ärtalen gÀller för kvinnor att smÄbarnsförÀldraskap fungerar skyddande mot psykisk press.

Bakgrund: En vanlig men inte sÄ ofta uppmÀrksammad sjukdom, Body Dysmorphic Disorder (BDD), kan för den drabbade orsaka stort lidande och begrÀnsningar i livet. En ohÀlsosam fixering vid en viss kroppsdel och dess upplevda defekt kan leda till överdrivna skönhetsrutiner eller rÀdsla för sociala sammanhang. DÄ personer som Àr drabbade av BDD upplever att en viss kroppsdel Àr defekt, finns dessa personer representerade pÄ kliniker som genomför kosmetiska ingrepp. Syfte: Vi avser med denna litteraturstudie studera hur hÀlsan pÄverkas hos personer med BDD efter kosmetisk plastikkirurgi. Metod: Studien Àr baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar som granskats, kvalitetsbedömts och analyserats utifrÄn Fribergs (2012) mall.

Baserat pÄ Terror Management Theory utvecklades en hypotes om att personer utsatta för dödspÄminnelser skulle bedöma förövaren i ett fiktivt brott hÄrdare Àn personer som inte blivit det, samt om förövaren var en kvinna. I studien ingick totalt 80 deltagare uppdelade i fyra olika grupper, med könen jÀmnt fördelade i varje grupp. HÀlften av grupperna blev dödspÄminda och fick antingen lÀsa om en manlig eller kvinnlig förövare i ett brott. BÄda grupperna fick lÀsa en fiktiv fallbeskrivning och sedan ange i hur hög grad de tyckte att texten talade för att förövaren lidit av en allvarlig psykisk störning under tiden brottet begicks. Resultatet visade att det inte fanns nÄgra signifikanta skillnader mellan grupperna för nÄgon av betingelserna, vilket medförde att föreliggande studies resultat inte kunde bemöta tidigare forskning.

Bakgrund: I Sverige finns ca 35 000 personer diagnostiserade med schizofreni. Att insjukna i schizofreni innebÀr en livsomvÀlvande katastrof bÄde för den som insjuknar och de nÀrstÄende. Av de barn och ungdomar som drabbas av schizofreni fÄr hÀlften ett livslÄngt handikapp. Deras förÀldrar fÄr ofta svÄrigheter med att möta sina barns lidande, bekymmer, att förstÄ deras förÀndrade livsvÀrld och den problematik som den psykiska störningen omfattar.Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att beskriva förÀldrarnas svÄrigheter hantera den uppkomna situationen och att förstÄ sina barns förÀndrade livsvÀrld och den problematik som den psykiska störningen innebÀr. Ett vidare syfte har varit att tydliggöra sjuksköterskans vÀgledande roll i denna process.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som belyser förÀldrarnas upplevelser av att ha ett barn med schizofreni.Resultat: Studiens resultat visar fem framtrÀdande teman; Att inte förstÄ vad som hÀnder med sitt barn, Moraliska och praktiska dilemman, Skuld och skam, Att som förÀlder sörja förlusten av det barn man en gÄng kÀnt samt Vilken form av stöd/information söker förÀldrarna?Slutsatser: Allvarlig psykisk störning orsakar ett stort lidande bÄde för barnet som diagnostiserats och dess förÀldrar.

Hur uppfattar tonÄringar sina förÀldrar? Har tonÄringars upplevelser av sina förÀldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och relation till dem nÄgon betydelse nÀr det gÀller deras attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende? Syftet med studien var att undersöka om tonÄringars uppfattning av förÀldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och förÀldra-tonÄrsrelation var relaterat till attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende hos tonÄringar. Studien Àmnade ocksÄ undersöka om det varierade beroende pÄ kön och etnisk bakgrund. I studien deltog 143 niondeklassare i tvÄ medelstora stÀder i Sverige, 58% pojkar och 42% flickor. Av deltagarna var 56% frÄn Sverige och 44% hade annan etnisk bakgrund, vilket innebar att de eller nÄgon av förÀldrarna var födda i nÄgot annat land Àn Sverige.

Att bli förÀlder ses av mÄnga som en del av livet och lika sjÀlvklart Àr det att barnet föds vÀlskapt och friskt. Denna bild förÀndras nÀr ett barn föds för tidigt eller Àr sjuk och behöver vÄrd pÄ neonatalavdelning. Den viktiga anknytningsprocessen kan dÄ försvÄras eller fördröjas. Bakgrund: I bakgrunden beskrivs anknytningsteorier, det kompetenta barnet, samt olika vÄrdinterventioner dÀr vetskap finns om förÀldrarnas betydelse för delaktighet i vÄrden av sitt barn som vÄrdas pÄ neonatalavdelning. HÀr beskrivs Àven Travelbees (1) syn pÄ vÄrdrelationen.