Uppsatsen Àr en kvalitativ utvÀrdering av Lotsmodellen. Lotsmodellen Àr en samarbetsmodell som anvÀnds av kommunala och regionala aktörer som behöver samverka kring barn och unga med psykisk ohÀlsa. UtvÀrderingen syftar till att beskriva och analysera Lotsmodellen utifrÄn bÄde dess förtjÀnster och problem. SÀrskild stark tonvikt lÀggs vid lotsambassadörernas upplevelser av modellens tillÀmpning. Undersökningen har genomförts utifrÄn frÄgestÀllningarna ?Hur kan samarbete enligt Lotsmodellen karakteriseras?? samt ? Vilka svÄrigheter och förtjÀnster innebÀr tillÀmpningen av Lotsmodellen??.

Bakgrund:PartnervÄld, i synnerhet mÀns vÄld mot kvinnor, har genererat stor uppmÀrksamhet i Sverige och pÄ senare Är har Àven kvinnors vÄld mot mÀn uppmÀrksammats. Forskningen Àr oenig betrÀffande mÀn och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervÄld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelÄg vid partnervÄld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av vÄld, missbruk och psykisk ohÀlsa hos misstÀnkta mÀn och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohÀlsa hos mÄlsÀgande mÀn och kvinnor.Metod:SextioÄtta polisanmÀlda Àrenden av partnervÄld i VÀstra Götalands lÀn undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Det Àr viktigt att skolan kan bemöta barn och elever som uppvisar psykisk ohÀlsa.SkolhÀlsovÄrden Àr uppbyggd pÄ team vilka har medlemmar som samarbetar med andra teamfrÄn andra professioner. Det Àr av vikt att detta samarbete fungerar pÄ ett effektivt sÀtt. Syftetmed denna studie var att undersöka vilken teoretisk utgÄngspunkt barn- och elevhÀlsoteametskuratorers arbete utgÄr ifrÄn och om kuratorsgruppen har en samsyn gÀllande den teoretiskautgÄngspunkten. Syftet konkretiserades genom följande frÄgestÀllningar: 1. Vilken teoretiskutgÄngspunkt Àr vÀgledande för barn- och elevhÀlsoteamets kuratorer och finns det nÄgonenighet eller oenighet i samsynen gÀllande den teoretiska utgÄngspunkten? 2.

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva vÄrdpersonals attityder till personer med psykisk sjukdom. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline och PsycINFO och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut. Resultatet delades in i tvÄ huvudkategorier: attityder till psykisk sjukdom samt skillnader i attityder. Resultatet visade att vÄrdpersonal generellt sett hade en negativ syn pÄ personer med psykisk sjukdom och ansÄg att de var farliga, oförutsÀgbara och mer benÀgna att ta till vÄld. Detta ledde till att personalen försökte undvika konflikter med dem och de tyckte Àven att det var svÄrt att kommunicera med dem.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater rapporterar i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hÀlsa försÀmrats och socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater Àr viktigt för att stÀvja den nedÄtgÄende trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 Är (M=17.91) besvarade en enkÀt om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och vÀlmÄende i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa.Dessutom, beroende pÄ om det var socialt stöd frÄn lÀrare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hÀlsa.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Syftet med studien Àr att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som Àr av vikt i ÄterhÀmtningen frÄn psykisk ohÀlsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse FontÀnhuset uppfattas ha i ÄterhÀmtningsprocessen utifrÄn professionellas uppfattning. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka faktorer uppfattas som viktiga gÀllande ÄterhÀmtning för individer som lider av psykisk ohÀlsa utifrÄn professionellas uppfattning? Hur uppfattas FontÀnhusets betydelse i relation till ÄterhÀmtning för personer som lider av psykisk ohÀlsa utifrÄn professionellas uppfattning? Metoden till denna studie Àr en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssÀtt har empowerment anvÀnts.

Psykiska störningar Àr vanligt förekommande. Trots det Àr sÄdana tillstÄnd förknippande med fördomar och negativa attityder. Personer som lider av psykisk störning uppfattas bland annat som farliga och aggressiva. Dessa personer drabbas i högre grad av fysisk ohÀlsa, vilket innebÀr att de i stor utstrÀckning vÄrdas inom den somatiska vÄrden. Missnöje över vÄrd och bemötande av sjukvÄrdspersonal i olika sammanhang uttrycks av dessa patienter.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: Uppfattningen har la?nge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, a?r en diagnos som va?xer bort och inte kvarsta?r in i vuxenlivet och da?rav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, na?stan uteslutande bedrivits runt barn. Da? symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna a?n hos barn saknas kunskap och fo?rsta?else bland annat inom va?rden och om hur dessa vuxna ska va?rdas och bemo?tas. Fo?r att va?rda vuxna med ADHD pa? ett medma?nskligt sa?tt beho?vs kunskap om hur de upplever sin ha?lsa ma?tt som livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet pa?verkas av ADHD.Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag.

BAKGRUND: En konfrontation och möte med döden sker för de flesta genom ens egen eller en nÀrstÄendes svÄra sjukdom. Att vara anhörig till en svÄrt sjuk person Àr inte en enkel roll och för mÄnga anhöriga kan detta vara en ny och skrÀmmande situation. Samtidigt som den anhörige förvÀntas finnas dÀr och stödja den sjuke, bÀr denne ocksÄ pÄ en egen sorg. SYFTE: Att belysa nÀrstÄendes upplevelser vid vÄrd i livets slutskede av en anhörig i hemmet. METOD: Litteraturstudie med 15 artiklar inkluderade, materialet analyserades med innehÄllsanalys.

Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i vĂ€rlden av bröstcancer. Den psykiska smĂ€rtan kan förklaras som det kĂ€nslosamma spektrum av de negativa kĂ€nslorna. Varje mĂ€nniska upplever den psykiska smĂ€rtan olika. En bröstcancerdiagnos Ă€r en traumatisk upplevelse som pĂ„verkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av kĂ€nslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smĂ€rta vid bröstcancer.

I vÄrden Àr en bibehÄllen respekt för mÀnniskan en viktig del. Sjuksköterskan spelar hÀr en central roll i relationen till patienterna genom sin omvÄrdnad. Syftet var att belysa och undersöka vad ett respektfullt bemötande kan innebÀra för patienter med psykisk ohÀlsa och för sjuksköterskor samt vad sjuksköterskor bör tÀnka pÄ i omvÄrdnaden av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod, en litteratur studie av elva kritiskt granskade artiklar som uppfyller krav för vetenskaplighet enligt Polit m fl (2001). Resultatet redovisas utifrÄn ett huvudtema ? ömsesidigt förtroende - som innefattade Ätta undertema som behandlade vad ett bemötande med respekt kunde innebÀra för patienter med psykisk ohÀlsa och sjuksköterskan ?vÀnlighet, tid, empati, delaktighet, information, sedd och hörd, förstÄdd och temat unik.