Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur vÀl förberedda pedagoger Àr att bemöta barn frÄn utomnordiska lÀnder. I vÄr undersökning har vi tillÀmpat den kvalitativa metoden och intervjuat fyra stycken pedagoger som arbetar pÄ mÄngkulturella skolor. Resultatet visar att ett av det viktigaste att tÀnka pÄ Àr att visa hÀnsyn, respekt och att ge tid för dessa barn. Dessutom visar undersökningen att det borde ingÄ en kurs som handlar om hur man pÄ bÀsta sÀtt bemöter barn frÄn utomnordiska lÀnder i alla blivande pedagogers utbildning. Vi har Àven kommit fram till flera intressanta förslag till fortsatt forskning inom detta Àmne..

I studien undersökte vi hur ett antal förskollÀrare verksamma inom förskolan ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollÀrarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? inte behöver vara nÄgon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte Àr tillrÀcklig.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhÄller sig till och arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd och med den mÄngfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma nÀrmre informanternas perspektiv. UtifrÄn en semistrukturerad intervju har vi fÄtt insyn i tolv informanters tankar och Äsikter.Resultatet av vÄr undersökning visade att vÄra informanter upplevde en svÄrighet i att avgöra om ett barn Àr i behov av sÀrskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. VÄra informanter har sett skilda faktorer till vad som pÄverkar att sÀrskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning Àr att det specialpedagogiska arbetet pÄverkas av olika förhÄllningssÀtt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av sÀrskilt stöd..

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) Àr en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen Àr okÀnd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strÀvar mot en sÄ normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsÀgelsefulla angÄende skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ mer kunskap om vad socio- och emotionella svÄrigheter och utagerande innebÀr. Men Àven hur man kan hjÀlpa/stödja dessa barn. Dessutom att fÄ svar om det Àr nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors beteende.Vi har lÀst litteratur som behandlar detta Àmne och gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat 3 förskollÀrare, 2 specialpedagoger, 2 barn- och ungdomspsykologer samt 1 genuspedagog, frÄn en mindre och en större kommun.I vÄrt arbete har vi i litteraturen och intervjuerna kommit fram till att utagerande barn med socio- och emotionella svÄrigheter behöver fasta och konsekventa regler för att kunna fungera i barngruppen. Det Àr viktigt att man tÀnker pÄ att dessa barn Àr i stort behov av mycket kÀrlek och positiv uppmÀrksamhet. Dessutom behöver dom stöd för att utveckla sin sociala kompetens..

Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger arbetar och lÀgger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrÄn pedagogers perspektiv dÄ pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

De senaste Ären har statistiken för barn som fÄr diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att diagnoserna hos barn ökat har kraven för att fÄ extra resurs i förskolan ocksÄ ökat (Lindgren 2012). Det blir dÀrför en utmaning för pedagoger och lÀrare nÀr dessa extra resurser för barn i behov av sÀrskilt stöd blir svÄrare att fÄ i verksamheten. UtifrÄn denna bakgrund Àr huvudsyftet med studien att undersöka vad som hÀnder i förskoleverksamheten efter att ett barn fÄtt en ADHD-diagnos.

Detta arbete handlar om polisens och socialtjÀnstens roll i arbetet med att uppmÀrksamma barn i fara. Denna uppmÀrksamhet har fokuserats pÄ barn som varit vittne till vÄld i hemmet eller som sjÀlva har varit utsatta för brott. Vi har ansett att denna frÄga gÀllande barn i fara Àr sÄ viktig att den behöver lyftas fram i samhÀllet. Vi har valt att Àven studera hur lÄngt arbetet kommit med att uppmÀrksamma barn som brottsoffer och som mÄlsÀgande. För att fÄ en sÄ omfattande bild som möjligt över Àmnet har vi anvÀnt oss av olika kÀllor som litteratur, lagstiftning, förarbeten och samtal med personer som arbetar inom omrÄdet.

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgÀnglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig pÄ problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet Àr att formge en tillgÀnglig lekplats för rörelsehindrade barn.Teori i uppsatsen innehÄller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna sÄsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strÀvan att uppnÄ examensarbetets mÄl.Uppsatsens slutsats pÄpekar att ingen av de observerade lekplatserna Àr helt tillgÀngliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgÀnglig menas att lekplatsen dels gÄr att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen Àr tillgÀngliga lekmÀssigt för de rörelsehindrade barnen.Designförslaget som Àr framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det Àr en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats dÀr barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har nÄgot funktionshinder..

Fetma hos barn i vĂ€stvĂ€rlden Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem som har nĂ„tt epidemiska proportioner. Ökat energiintag och minskad fysisk aktivitet har resulterat i att fetma nu Ă€r den mest vanliga kroniska sjukdomen i barndomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer av betydelse vid omvĂ„rdnad av barn med fetma i Ă„ldern 7-12 Ă„r inom PrimĂ€rvĂ„rd och Barn- och SkolhĂ€lsovĂ„rd. Litteraturstudien inkluderar nio vetenskapliga artiklar mellan Ă„ren 1996-2006. Artiklarna Ă€r funna i elektroniska databaser sĂ„som PubMed, Cinahl och Elin@Kristianstad.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns en beredskap bland specialpedagoger att möta barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa i förskola och skola i en kommun i södra Sverige. Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn pÄverkas av förÀldrar med psykiskt ohÀlsa. Det finns en beredskap och kunskap hos specialpedagoger att uppmÀrksamma barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. DÀremot finns ett behov av att utöka samarbetet med socialtjÀnsten..

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med barn med autism. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med nio informanter undersöks vilken syn pedagoger har pÄ sin egen roll vid mötet med barn med autism samt vilka metoder de anvÀnder i deras arbete.Uppsatsen innefattar ett resonemang om en skola för alla, exempel pÄ vilka pedagogiska metoder och arbetssÀtt som kan anvÀndas i arbetet med barn med autism samt vilka saker som pedagoger bör ta i beaktning vid mötet med dessa barn. De utgÄngspunkterna Àr sociokulturella perspektivet, Bronfenbrenners utvecklings-ekologiska teori samt variationsteorin.Resultatet av undersökningen visar att TEACCH och anvÀndning av tecken Àr de vanligast förekommande arbetsmetoderna. I pedagogers syn pÄ deras möte med barn med autism Àr tydlighet, lyhördhet, stÀndig bekrÀftelse och stöd till barnen vid problem viktiga inslag i arbetet. Det som saknades i arbetet Àr fler alternativ till verbal kommunikation samt arbete med att utveckla kÀnslor hos barn med autism..

NÀr ett barn brÀnnskadas upplever förÀldrarna kaos och som sjukvÄrdspersonal mÄste omvÄrdnaden fokuseras pÄ tvÄ patienter, barnet och förÀldrarna. Bemötandet av förÀldrar i kris Àr avgörande för hur den traumatiska hÀndelsen bearbetas. Litteraturstudiens syfte Àr att beskriva förÀldrars reaktioner nÀr deras barn utsatts för en traumatisk hÀndelse, i form av brÀnnskada. Resultatet visar att nÀr ett barn brÀnnskadas utsÀtts förÀldrarna för akuta stressreaktioner och ett flertal psykiska pÄfrestningar. Oavsett om förÀldrarna varit nÀrvarande vid traumat upplever de skuldkÀnslor gentemot sitt barn.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se om en sprÄkstörning hos barn kan fÄ konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn pÄ förskolan med olika former av sprÄkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med sprÄkstörningar för att fÄ deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, sprÄk och tal (talpedagog), tvÄ specialpedagoger samt tvÄ förskollÀrare. Resultatet av undersökningen stÀmmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen fÄr problem med det sociala samspelet nÀr inte kommunikationen fungerar.