IntroduktionMissbrukets komplexitet försvårar bilden av hur drogproblemet kan motverkas. Stigmatisering leder till mer dolda problem och ett motstånd till att söka hjälp. Faktorer som livsvillkor förklarar bättre varför bruket bland ungdomar ökar. Sjuksköterskans möte med missbrukaren kompliceras av sammanhangets betydelse och påverkas av kulturens gemensamma värden och människosyn.SyfteSyftet med studien var att utifrån en missbrukares livsvärld, finna specifika ?redskap? som haft betydelse för att uppnå en drogfri tillvaro och hur sjuksköterskan kan använda sig av denna kunskap i mötet.MetodEftersom syftet var att undersöka missbrukarens livsvärld användes en hermeneutisk-kvalitativ metod.Sju drogfria missbrukare intervjuades.

Cirka 300 barn per år i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer är något av det svåraste som kan drabba en förälder. Barn får andra former av cancer än vuxna och behandlingen är ofta lång och påfrestande. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att ha en dialog med patient och närstående samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer föräldrarna under barnets behandling ger det föräldrarna möjlighet till att på bästa möjliga sätt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från sjuksköterskan under tiden då deras barn behandlades för cancer..

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rätt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, Lärarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vår studie är att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, på svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjälpa barn med problemskapande beteende. Vi vill också ta reda på hur pedagoger ser på dessa barn barn och om arbetet med CPS har förändrat deras synsätt? Våra frågeställningar är: Kan CPS hjälpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lärare på dessa barn och har arbetet med CPS förändrat deras synsätt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och använt oss av ett frågeformulär och en gruppintervju för att samla in vårt empiriska material. Detta är ett litet urval.

Barn med Down syndrom har ofta återkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsättning bland dessa barn är en fluktuerande konduktiv hörselnedsättning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmätningar. Metoder för hörselutredning av små barn och barn som ej kan medverka adekvat är BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet är att belysa resultaten från BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS.

Syftet med uppsatsen är att se hur döden behandlas i barn- och ungdomsböcker i förhållande till psykologisk sekundärlitteratur. Hur är primärlitteraturen kopplad till verkligheten? Vilka viktiga motiv tas upp i behandlingen av döden?.

Vi bär alla med oss föreställningar om barn . Synen på barn påverkas av en mängd faktorer, samhället vi lever i, media, utbildning för att bara nämna några. Min studie är en kvalitativ studie. Syftet med min studie är att undersöka vilken syn de anställda vid en BUP avdelning i Norge har på barn. Mina frågeställningar är:? Vilka föreställningar har de anställda vid BUP avdelningen om barn?? Att jämföra de anställdas syn på barns aktörskap med dagens diskurs om barn som aktörer.Jag har använt mig av fokusgrupp, intervju samt direktobservationer.

Studien är kvalitativ med en hermeneutisk utgångspunkt och insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte var att belysa hur personal inom barn- och ungdomspsykiatrin uppfattar självskadebeteende och insatser hos barn och ungdomar samt vilka överväganden de gör vid val av insatser. Frågeställningarna var: hur uppfattar personal inom barn- och ungdomspsykiatrin självskadebeteende, hur uppfattar personalen de insatser som barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder barn och ungdomar med självskadebeteende och vilka överväganden gör personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i val av insatser till barn och ungdomar med självskadebeteende? Resultatet tolkades med hjälp av Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. Resultatet visade att självskadebeteende är ett beteende med flera orsaker där ångest och relationsproblem är mest framträdande.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lärande mellan barn på ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger på ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, där det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet på lärande. Utifrån barns och pedagogers uppfattningar kring lärande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lärande på arenan fritidshem:Lärande mellan barn utifrån vad man bör och inte bör göra, visade att lärandet mellan barnen kretsade kring regler. Lärande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lärande mellan barnen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Uppsatsens syfte är att belysa missbruk och missbruksmönster utifrån variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare på en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar även en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebära att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stämpling kan te sig i förhållande till klasstillhörighet.

Inledning: I yrkesrollen kommer de flesta psykoterapeuter regelmässigt i kontakt med missbrukare som försöker ta sig ur sitt beroende. Ofta refererar de som lyckas med detta till begreppet "En kraft starkare än vi själva" som de menar sig ha tagit hjälp av för att tillfriskna. Föreliggande arbete är ett försök att tränga djupare i denna fråga kring hur tillfrisknande missbrukare använder sig av detta begrepp.Frågeställningar:1. Existerar en skillnad i attributionsstil vad det gäller den verksamma agensen för drogfrihet mellan deltagarna i olika behandlingsmo-deller/behandlingsmiljöer och hur ser den i så fall ut?2.

Utifra?n grunden att reklam fo?r produkter till barn riktas till ba?de barn och fo?ra?ldrar, har vi underso?kt hur tryckta annonser i tidningar som har ma?lgruppen barn respektive fo?ra?ldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifra?n inneha?llsanalys och fokuserar pa? hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns fo?r bilder, symboler och fa?rger, och vad det sa?ger om barn och fo?ra?ldrar som konsumenter och ma?lgrupp.

Att bemöta föräldrar som förlorat ett barn är en utmaning för all sjukvårdspersonal. För att kunna göra det respektfullt och professionellt krävs kunskap och förståelse. Denna litteraturstudie syftar till att få ökad kunskap och förståelse för hur föräldrar upplever förlusten av ett barn. Genom en sökning i olika databaser har tio vetenskapliga artiklar identifierats och granskats. Resultatet visar hur föräldrar som förlorar ett barn påverkas, vad som hjälper dem i sorgearbetet och hur de vill bli bemötta av sjukvårdspersonal.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flerspråkiga barns språkutveckling. Jag jämförde två olika förskolor och pedagogernas arbetssätt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i Skåne. Jag ville även undersöka vilka uppfattningar förskolelärare har om flerspråkiga barn samt hur konsekvensen av föräldrarnas agerande är med sina två- eller flerspråkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i två förskolor där jag har gjort intervjuer och observationer.

Syftet med vår rapport är att beskriva förskollärares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lära ser ut i jämförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmärksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollärarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svårigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..