The aim of this study was to examine and analyze the experiences which social workers have of working with relatives of substance abusers. This included examining how they work with relatives who are in need of care and support and how the social workers identify their needs. We have also investigated how well informed the social workers are when it comes to approaches to helping relatives of substance abusers. A qualitative method has been used in this study in order to analyze the experiences of the social workers from a phenomenological point of view. This study was based on six semi-structured interviews.

The aim of this essay was to examine children's experiences of having a pathological gambler as a parent, which consequences this led to socially, economically and emotionally, if those children got any help and in that case where and what kind of help.Central questions asked where:* In what way did the child experience consequences from the parent's gambling?* How did the child experience the gambling parent during the gambling period?* In what way did the gambling affect the relationship between the parent and the child?* How did the parent's gambling affect the child socially, emotionally and economically?* How did the child handle this?* What help did the child itself think it required?* Where did the child got help?This is a qualitative study of nine today adult persons that grown up with a pathological gambler as a parent. The method is qualitative semi structured interviews.The results of the study are that all of them experienced large consequences socially, emotionally and economically. The consequences varied depending on the total situation in the family. The result shows that all of them have got coping abilities and they have applied more to emotion-focused forms of coping than to problem-focused coping..

Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier på väg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansåg hade hjälpt dem behålla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att få tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad självkänsla samt mening med livet.

The object of this study is the female user of amphetamines and the characteristica which she is often described by. Many of these descriptions regard the female amphetamine user's sexuality which also have come to form the assumption that these women make a living from having sexual relations with men in exchange of drugs.In order to be able to draw any kind of conclusions regarding this, we found it necessary to investigate how the stereotypical female user of amphetamines makes a living and also whether it is possible for a female drug user to decide for her self how to support her habit.The disposition is a qualitative study of literature and the perspectives that we focused on in this study are gender roles, relationships and sexuality, criminality and finally the drug using woman as a victim. The theories used deal with social constructivism, respectability and shame.The main discussion of our study has been how women amphetamine users are moulded to become victims through interaction with other people but also with the society as a whole..

The aim of this essay was to examine how the decision-making in LVU cases are motivated in the judicial decisions. How has the principle of whats in the best interest of the child been noticeable in these judicial decisions and how are the child's needs and the consequences for the child of the drug abuse been described? When the parents have been judged to have given a non acceptable consent, how have they been described and how has the parents described the situation?Our research is of a qualitative nature, a document analysis of judicial decisions in LVU cases. We analyzed eight court cases containing decisions from County Court, Fiscal Court of Appeal and The Supreme Administrative Court.Our results showed that parents were described in the judicial argumentation as negative stereotypes and a picture of unreliability were created. What was best for the child were not expressed in words but woven into the children's needs and in most cases the consequences of the abuse of drugs were not made clear..

The purpose of this paper has been to examine the ways in which professionals describe their work with pregnant drug-addicts. The paper raises the following questions;· How does the deviant behavior, that using drugs during pregnancy can be described as, affect the professionals in their work with pregnant drug-addicts?· How do the professionals experience their own role, and the roles of other professionals?· In what ways do they work in order to reach a favorable result with these clients?The paper is based on qualitative material, gathered through 14 interviews with professionals. By using theories of deviant behavior and attachment-theory between a child and its mother, our intention was to analyze the empirical results.From our interviews we have learned that the professionals consider some factors as more important than others for a favourable result in their work with pregnant drug-addicts. Such factors are for example the significance of a cooperation between different authorities and ethical awareness in meeting with the client..

Vår uppsats handlar om att utvärdera, och nyttan med att utvärdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, både teoretiskt och utifrån en verksamhet och dess mål, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvärdera nyttan och målen i densamma. Uppsatsen är en så kallad intressentutvärdering och utifrån denna jämförs några av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör också för några utvärderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man använder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handläggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgått från våra frågeställningar i faktainsamlingen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder före detta kriminella missbrukare upplevt i återanpassningen till samhället efter frihetsberövande. Studien är en kvalitativ studie och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med före detta kriminella missbrukare som har lyckats återanpassa sig till samhället. I enlighet med tidigare forskning så kan fyra hörnstenar identifieras som har en central betydelse i en persons återanpassning till samhället. Dessa är bostad, sysselsättning, umgänge samt motivation. Dock anser informanterna själva att det är den ekonomiska situationen som är det största hindret för och misslyckandet i, återanpassningen till samhället.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vård och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig på individens egen insikt om sin problematik eller om det är ett resultat av omgivningens och nätverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktär då vi hade för avsikt att studera vad det är som gör beslutet till vad det är, d.v.s. finna essensen i vad det är som påverkar och samspelar med beslutet. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vård och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig på individens egen insikt om sin problematik eller om det är ett resultat av omgivningens och nätverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktär då vi hade för avsikt att studera vad det är som gör beslutet till vad det är, d.v.s. finna essensen i vad det är som påverkar och samspelar med beslutet. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville ta reda på vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel på samverkan samt om samverkan påverkades om synsättet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra gruppledare från tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville fånga de professionellas erfarenheter och insyn från både barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berättelser och upplevelser utifrån deras verklighet.

Den här uppsatsen fokuserar på det faktumet att kvinnor och män ofta behandlas olika, både i samhället och i domstolen. Hierarkier baserade på biologiskt kön är särskilt uppenbara i missbruksmiljöer ? livet som missbrukande kvinna kan därför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhället att ingripa då en person med missbruksproblematik inte själv klarar av att bryta sitt missbruk. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om normer baserade på biologiskt kön spelar roll när personer tas om hand enligt lagen och om lagen används annorlunda beroende på om individen i fråga är en man eller en kvinna? Som metod för att få svar på våra frågor har vi granskat 60 domar från länsrätten i Malmö.

Syftet med uppsatsen är att studera hur LVM-utredningar är skrivna utifrån ett klientperspektiv. Vi har studerat hur utredarna framställer klienterna och om klienterna får komma till tals i utredningarna. Vi har med kvalitativ diskursanalys som metod studerat fyra skriftliga LVM-utredningar skrivna i en kommun i Västsverige. Med stöd av diskursteorin har vi besvarat våra frågeställningar och vårt syfte genom att granska utredningarna. Vi har också utfört tre intervjuer med tre socialsekreterare i den kommun vi inhämtat material från.

 Syftet med vår studie har varit att tolka och beskriva före detta missbrukares individuella skildringar av kopplingar mellan kön och missbruk. Det empiriska materialet består av två kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig före detta missbrukare. Materialet har analyserats utifrån ett innehållsligt perspektiv i relation till teorier om stämpling, emotioner, utanförskap samt könskodade förväntningar. De mest framträdande resultaten visar att det existerar skillnader mellan informanternas upplevelser av utanförskap, stämpling och emotioner. Den kvinnliga informanten tycks i sina utsagor om hennes före detta missbrukarliv konsekvent vilja lyfta fram emotioner av utanförskap, stämpling och skam i anknytning till könskodade förväntningar. Den manlige informanten verkar istället lyfta fram emotioner av rädsla, ilska och aggressivitet som vanligt förkommande emotioner i samband med hans före detta missbruk..

The purpose of this essay was to examine female immigrants of South East Asia who have lived together with a drug addict and how they were affected and let themselves be influenced by that, and to study their reactions to such situations.The main questions were:· How do the women describe their personal relationship matters with their husbands with focus on abuse / co-dependency?· How do they show their co-dependency in actions?· How do the women handle their co-dependency?I chose a qualitative method because my purpose was to get a comprehension and hopefully find a pattern in the life situation in this specific target group. Regarding the collection of dataI used both primary data in the frame of interviews with persons connected to the problem, and secondary data in the form of earlier studies in that field.As the main result I found that these women lived in a severe stress. They were affected both psychically and physically by the abuse of their partners. They developed different strategies of survival to stand the reality and to save the family.