The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent?s illness. The aim was furthermore to describe how the children?s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted.

The aim of this quantitative study is to describe the prevalence of mental health problems within the group of children and adolescents who receive support from two in home care units within the social services of Rinkeby-Kista and Södermalm stadsdelsförvaltning in Stockholm. Another purpose is to examine whether socioeconomic background and/or gender are associated with the prevalence of poor mental health, or mental health problems of a specific kind, in the studied population. Mental health is measured with the SDQ, a behavioral screening questionnaire that is widely used in Sweden and internationally. The study is based on data collected by the two units, which routinely screen children and adolescents with the SDQ. The main results of this study indicate that mental health problems are common in the studied population.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem som orsakar enskilt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader. Insatser som främjar psykisk hälsa hos barn och unga är högst relevant och skolan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Skolkuratorn blev en lagstadgad del av elevhälsan år 2010 och ska i sin roll främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer i Västmanland arbetar för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa hos ungdomar. En kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes.

Hos barn och ungdomar är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och de senaste 20 åren har de psykiska problemen ökat. Suicid har minskat de senaste decennierna i Sverige men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i denna åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. Fyra flickor, i åldern 1-14 år, begick suicid i Sverige år 2008. a aSyftet med studien var att undersöka vilka insatser som görs under skoltid för att förebygga psykisk ohälsa och suicid hos elever. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan antalet insatser och skolpersonalens inställning och kunskap om psykisk hälsa och suicid.

Bakgrund: Trots att psykisk ohälsa är vanlig bland befolkningen, förekommer det fördomar och myter om personer med psykisk problematik. Personer med psykisk ohälsa har ökad förekomst av riskfaktorer i sin livsstil, men får trots detta inte samma uppmärksamhet och behandling vid somatisk sjukdom som övriga. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har förmåga att bemöta personer med både psykiska och fysiska problem och göra dem delaktiga i vården. Ökad förståelse för bemötandet av personer med psykisk ohälsa inom somatisk vård kan bidra till att förbättra omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för hur sjuksköterskor inom somatisk vård bemöter personer med psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa som oro, ångest, depressioner och sömnsvårigheter är så omfattande i Sverige att det idag är ett folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa efterfrågar alltmer komplementära behandlingsmetoder, därför är det av intresse att belysa upplevelsen av en komplementär metod som används vid psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av öronakupunktur som behandlingsmetod vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Tio patienter som får öronakupunktur mot oro, ångest, depression och/eller sömnsvårigheter intervjuades.

Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom är ett utbrett problem i världen. Det leder till svårigheter i återhämtning och tillfrisknande samt sänkt självkänsla och social förmåga. Individer med psykisk ohälsa upplever sig särbehandlade, både i vården och i samhället. Syftet med litteraturöversikten är att belysa stigmatiseringens roll hos psykiskt sjuka med fokus på psykossjukdom och vad sjuksköterskan kan göra för att stärka empowerment. Studien är baserad på 20 vetenskapliga artiklar som granskats med fokus på upplevelser av psykisk sjukdom, utanförskap, vårdares attityder och metoder för att stärka empowerment.

Psykisk ohälsa utgör ett omfattande hälsoproblem i Sverige och kan medföra svåra konsekvenser för individer. Många människor söker dock inte den hjälp de behöver för sina psykiska problem. Studiens syfte var således att studera människors upplevelser av och attityder till att inte söka professionell hjälp vid psykisk ohälsa. I studien intervjuades sju personer i åldrarna 22-65 år, varav fyra kvinnor och tre män med olika bakgrund av psykisk ohälsa. Analysen identifierade fyra olika kategorier av orsaker bakom att inte söka hjälp: (1) upplevda nackdelar, (2) upplevde inte situationen som tillräckligt allvarlig, (3) tro på bättring utan professionell hjälp och (4) okunskap/låg tilltro till professionell hjälp.

I Sverige har befolkningens hälsa försämrats och sjukskrivningarna har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka samband och gruppskillnader i upplevelsen av psykisk hälsa, stresshanteringsmetoder och arbetsfamiljekonflikt. Resultatet baseras på en enkätundersökning med 50 arbetare inom livsmedelsindustrin, varav 23 föräldrar, 24 ickeföräldrar, 36 män samt 13 kvinnor. Resultaten visar att om relationen mellan arbete och familj är god, är även psykisk hälsa det. Föräldrarna upplevde i högre grad än ickeföräldrar att de inte hade tillräckligt med tid till familjen på grund av arbetet.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.

Den psykiska ohälsan bland elever ökar. Skolsköterskor möter idag många etiska och moraliska problem. Skolsköterskor ägnar mycket tid åt att stödja och hjälpa barn med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att kunna ge stöd och hjälp till barn som mår psykiskt dåligt i skolmiljön. Sju skolsköterskor från Norra Sverige deltog i studien.

Barn som växt upp med en psykiskt sjuk förälder har i dag, efter åratal av osynlighet, fått alltmer utrymme och uppmärksamhet i massmedia. I detta examensarbete undersöktes, genom en litteraturstudie, hur barn till psykiskt sjuka föräldrar har påverkats med avseende på sårbarhet, friskfaktorer samt samhällets del i processen för en sund utveckling hos dessa barn. Löper dessa barn större risk att själva drabbas av en psykisk sjukdom och i sådant fall är den biologiskt eller socialt betingad? Det talas om ?maskrosbarn?, det vill säga barn som överlever en traumatisk barndom och klarar sig över förväntan bra. Hur kommer det sig att inte alla dessa barn drabbas av psykiska men? Hur gör samhället för att skydda dessa barn? Vilka teoretiska förklaringar ges för att beskriva de effekter som de psykiskt sjuka föräldrarna har på sina barn? Resultaten visade att den viktigaste faktorn var huruvida barnet har haft, eller har, ett bra socialt kontaktnät och att det sociala arvet har större betydelse än det biologiska..

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem världen över och problemen förväntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens välmående och kan även påverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var är att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie där åtta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design användes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i vårt samhälle. Personer med psykisk ohälsa har ökad sjukdomsfrekvens när det gäller somatiska sjukdomar och sjuksköterskan kommer att möta symtom på psykisk ohälsa i de flesta former av hälso-och sjukvårdsverksamhet och inte bara inom den psykiatriska vården. Sjuksköterskan har i kraft av sin yrkesroll ett ansvar för att se till hela individens hälsotillstånd, både på det fysiska och det psykiska planet. Frågan är om sjuksköterskor som arbetar inom andra specialiseringar än de psykiatriska upplever att de har kompetens och utrymme för att göra detta. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom somatiskt inriktad sjukhusvård upplever att vårda patienter med psykisk ohälsa.