Med bakgrund i det ökade antalet barn som upplever skilsmÀssa och separation, undersöker denna studie pÄverkan pÄ psykisk hÀlsa i vuxen Älder. Syftet Àr att undersöka om det finns ett samband mellan skilsmÀssa och separation under uppvÀxten och individens psykiska ohÀlsa i vuxen Älder, samt om ett eventuellt samband kan förklaras av konflikt mellan förÀldrarna i uppvÀxtfamiljen. De teorier som uppsatsen anvÀnder för att förklara relationen mellan separation i uppvÀxtfamiljen och psykisk ohÀlsa i vuxen Älder tar sin utgÄngspunkt i ekonomiska svÄrigheter, psykologisk stress, familjestruktur samt konflikt mellan förÀldrar. Studien bygger pÄ kvantitativa data frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) 2010. Genom logistisk regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan separation och psykisk ohÀlsa i vuxen Älder.

Den psykiska ohÀlsan bland barn ökar. Psykisk ohÀlsa i barndomen leder till lidande för individen och pÄverkar sÄvÀl skolresultat som sociala relationer. Att tidigt uppmÀrksamma tecken pÄ psykisk ohÀlsa och att arbeta hÀlsofrÀmjande genom att stödja skyddsfaktorer för psykisk hÀlsa har betydelse för den enskilda individens framtida hÀlsa och vÀlbefinnande som för folkhÀlsan i stort. Skolan Àr en betydelsefull hÀlsofrÀmjande arena dÀr skolsköterskan har en unik nyckelposition för att stödja barns psykiska hÀlsa genom den kontinuerliga kontakten med eleverna i deras vardagliga skolmiljö. Författarna vill med denna studie öka förstÄelsen för hur skolsköterskan i det dagliga mötet med barnen verkar hÀlsofrÀmjande.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt vÀgledare bemöter personer med psykisk ohÀlsa samt pÄ vilket sÀtt dessa ger stöd för att hjÀlpa individen att gÄ vidare till sysselsÀttning. Dessutom vill vi undersöka pÄ vilket sÀtt personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet och stödet vid vÀgledningssamtal. Arbetet utgÄr utifrÄn tvÄ perspektiv för att fÄ en sÄ bred bild som möjligt om bemötande samt stöd vid vÀgledningssamtal med personer som lider av psykisk ohÀlsa. Detta Àr av intresse för oss dÄ psykisk ohÀlsa ökar och Àr idag det nÀst största hÀlsoproblemet i Sverige. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat tre vÀgledare som i sin profession möter personer med psykisk ohÀlsa och tre personer som lider av psykisk ohÀlsa.

Patienter med psykisk ohÀlsa Àr en del av vÄrt samhÀlle och en del av den somatiska vÄrden. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga vÄrdpersonalens attityder gentemot patienter med psykisk ohÀlsa inom somatisk vÄrd samt eventuell stigmatisering av denna patientkategori. Det hÀnder att patienter med psykisk ohÀlsa blir annorlunda bemötta och Àven riskerar att bli underdiagnostiserade inom somatiken. Stigma gentemot personer med psykisk ohÀlsa Àr ett universellt problem. Alla som arbetar inom hÀlso- och sjukvÄrd kommer förr eller senare i kontakt med personer med psykisk sjukdom.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

Patienter med psykisk ohÀlsa löper större risk att drabbas av somatiska sjukdomar. Utvecklingen av psykiatrivÄrden gör att allt fler patienter med psykisk ohÀlsa vÄrdas inom somatisk vÄrd. Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Personer med psykisk ohÀlsa Àr en stigmatiserad grupp bÄde i samhÀllet i stort och inom vÄrden. Sjuksköterskan kommer med största sannolikhet att möta patienter med psykisk ohÀlsa i sitt arbete inom somatisk vÄrd. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa inom somatisk vÄrd. Metod: litteraturstudie med nio kvalitativa artiklar och en mixed method som underlag.

Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.

Att ett barn va?rdas palliativt a?r en sva?r och komplex situation fo?r barnets fo?ra?ldrar. Fo?ra?ldrarna kan ka?nna sig hja?lplo?sa samtidigt som de tar stor del i barnets va?rd. Syftet med litteraturstudien var att belysa fo?ra?ldrars upplevelser av att va?rda sitt barn palliativt.

Introduktion: Psykisk ohÀlsa beskrivs idag som ett hÀlsotillstÄnd som Àr vanligt bland patienter pÄ sjukhus, de senaste Ären har psykisk ohÀlsa hos patienterna ökat. I sjuksköterskans möte med patienter Àr det viktigt att i tid upptÀcka psykisk ohÀlsa för att pÄ ett hÀlsofrÀmjande sÀtt hjÀlpa patienten, dÀrför Àr det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskaper om hur man vÄrdar patienter med psykisk ohÀlsa.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar med somatisk vÄrd upplever mötet med patienter som har psykisk ohÀlsa.Metod: Denna studie har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Intervjuer gjordes med Ätta stycken sjuksköterskor pÄ en somatisk avdelning. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskor upplever att de har för lite kunskap och tid för att möta patienter med psykisk ohÀlsa. Sjuksköterskors upplevelse av mötet beror mycket pÄ dennes utbildning, erfarenhet och kunskap.

Sjuksköterskan pÄ den somatiska akutmottagningen kommer dagligen i kontakt med de flesta patientkategorier, dÀribland patienter med psykisk ohÀlsa. Syftet med litteraturstudien var att studera hur sjuksköterskor pÄ somatiska akutmottagningar uppfattar mötet med patienter med psykisk ohÀlsa. TvÄ frÄgestÀllningar formulerades utifrÄn syftet: Vilka olika erfarenheter och uppfattningar finns? Vilka faktorer pÄverkar sjuksköterskors instÀllning till patienter med psykisk ohÀlsa? Metoden var en delvis systematiserad litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg. Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar vilka tagits fram via sökning i databaserna PubMed, PsycINFO samt CINAHL.

Syftet med studien var att genom intervjuer med personal inom socialpsykiatrin ta reda pÄ deras upplevelser av stigmatiseringstendenser och mediabild i relation till personer med psykisk ohÀlsa och till sig sjÀlva som yrkespersoner. Tidigare forskning visar pÄ stigmatisering, diskriminering och mediapÄverkan i samband med psykisk ohÀlsa. En meningskategorisering av insamlat intervjumaterial fann mönster i intervjuerna betrÀffande individsyn, stigmatiseringsuttryck, mediapÄverkan samt generell okunskap om psykisk ohÀlsa. Resultatet bekrÀftar tidigare studier om okunskap och mediapÄverkan samt motsÀger delvis tidigare forskning gÀllande diskriminering av psykiatripersonal. Resultatet visar Àven hur personalen inom socialpsykiatrin upplever att stigmatiseringen kan minskas utifrÄn ökad kunskap om psykisk ohÀlsa och medvetenhet om varje mÀnniskas vÀrde..

Uppsatsens syfte var att fÄ kunskap och förstÄelse för vilka attityder högskolestudenter kan ha till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder. De forskningsfrÄgor som besvarades var: Hur resonerar studenter om psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? Hur i det vardagliga talet reproduceras studenternas attityder till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? För att besvara forskningsfrÄgorna genomfördes samtal i fokusgrupper med högskolestudenter frÄn olika utbildningsprogram. Resultatet visade att studenterna hade ambivalenta attityder och att attityderna var situationsbundna. Studenterna associerade psykisk sjukdom som nÄgot negativt vilket de relaterade till medias pÄverkan.

MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGA Lindqvist Gatti, Birgitta Musik för att frĂ€mja psykisk hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Examensarbete i psykiatrisk omvĂ„rdnad, 15 högskolepoĂ€ng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivĂ„. Malmö högskola: Fakulteten för HĂ€lsa och SamhĂ€lle, 2010 Inledning: Musik Ă€r en viktig del i unga mĂ€nniskors dagliga liv. Musik har under mycket lĂ„ng tid och av mĂ„nga olika kulturer anvĂ€nts pĂ„ skilda sĂ€tt och musikens betydelse anses vara bĂ„de subkulturell, kulturell och universell.

Antal förÀndringar, arbetsrelaterade krav, arbetsrelaterad kontroll samt psykologiska kontrakt Àr alla faktorer som har kopplats samman med psykisk hÀlsa pÄ arbetsplatsen vid organisationsförÀndringar. Dessa variablers gemensamma och unika innebörd för psykisk hÀlsa har i denna studie mÀtts i form av en enkÀtundersökning, dÀr 84 anstÀllda deltog varav 16 var kvinnor. Syftet var att belysa hur den psykiska hÀlsan hos de anstÀllda vid en svensk myndighet sÄg ut efter de förÀndringar som myndigheten genomgÄtt, samt klargöra de ovan nÀmnda faktorernas koppling till en god respektive dÄlig psykisk hÀlsa. Resultatet visade att de anstÀllda överlag tycktes ha en god psykisk hÀlsa och att alla de undersökta variablerna med undantag för antal förÀndringar och arbetsrelaterad kontroll visade en samvariation med psykisk hÀlsa. Studien ger underlag till förslag över faktorer som kan beaktas inför kommande förÀndringar inom organisationer..

Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar har ökat under de senaste fem decennierna. Samtidigt Àr den psykiska hÀlsan central för individens möjlighet att fungera i samhÀllet. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hÀlsa framför allt hos vuxna men Àven hos barn. Syftet med studien Àr att beskriva skolsköterskans erfarenheter av barns fysiska aktivitet och psykiska hÀlsa. För att svara pÄ syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats.