Varje år beräknas runt 100 000 barn fara illa i Sverige. Socialtjänsten har ett ansvar för att barn och unga ska växa upp under goda och trygga förhållanden. För att detta ska vara möjligt är anmälningsskyldigheten ett redskap som innebär att myndigheter som rör barn och unga har en skyldighet att till socialnämnden anmäla när de får misstanke eller kännedom om barn som far illa. Skolkuratorer träffar barn varje dag och har därför en gynnsam position när det gäller att uppmärksamma barn som far illa. Studiens syfte har därför varit att belysa vilka för- och nackdelar samt svårigheter anmälningsskyldigheten kan tänkas medföra gentemot barnet och skolkuratorn utifrån ett skolkuratorsperspektiv.

Orofaciala funktioner såsom mimik, tal, tuggning och sväljning är viktiga för livskvaliteten. Det råder generell brist på normerade test som bedömer dessa funktioner och därför har Nordiskt Orofacialt Test ? Screening (NOT-S) utvecklats. Syftet med föreliggande studie var att normera NOT-S för barn med typisk utveckling i åldrarna 3:0-6:0 år. Testet består av en strukturerad intervjudel och en undersökningsdel med sex avsnitt vardera.

Aktivitetskort som pedagoger kan använda med barn i åldrarna 5-6 år påStenby 4H-gård i Eskilstuna har tillverkats. Syftet var att försöka ge barnen positiv känsla för djur, natur och teknik. Genom konkreta upplevelserav djur och utevistelse var förhoppningen att barnen skulle få en ökadförståelse för djur och natur. Aktivitetskorten innehåller fakta, bilder,sånger, ramsor och lekar för att ge variation till barnen. Pedagogen lederbarnen genom aktiviteterna med frågor och barnen ska ha möjlighet attta upp egna tankar.

BAKGRUND:När man som förskollärare möter barn som befinner sig i kris är det enligt forskning viktigtatt som förskollärare bemöta barn och föräldrar på ett empatiskt sätt. Samverkan medföräldrarna har stor betydelse för att förskolläraren ska kunna möta och förstå barnets tankar.Att som förskollärare möta barn och föräldrar kräver också styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vår studie är att undersöka några utvalda förskollärares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och föräldrar i kris.METOD:Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat nio stycken förskollärare påolika förskolor. Vi har kopplat vår studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrån olika relationer med omgivningen.RESULTAT:Förskollärarna i studien har mött olika krissituationer där barn och föräldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. Förskollärarna är nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.

Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lärares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lärarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet är att väcka tankar kring det egna förhållningssättet, ge större insikt för samhällets betydelse i dessa frågor samt visa på hur viktigt barn och elevers inflytande är både i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrån intervjuerna till vad modern samhällsteori säger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrån vad två lärare i förskolan och två lärare i grundskolans yngre åldrar har för uppfattningar och attityder och därför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lärarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra självkänsla men att lärarna samtidigt känner sig styrda av uppnåendemål..

Övervikt och fetma bland barn är ett utbrett och växande problem i världen och Sverige och det kan leda till allvarliga hälsoproblem i vuxen ålder så som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom sjuksköterskor kommer i kontakt med barn som har problem med sin vikt i form utav övervikt och fetma är det viktigt att de är rätt rustade för att stödja och vägleda barnen och deras familjer. Syftet var att belysa sjuksköterskans möjligheter och hinder att stödja barn som lider av övervikt eller fetma utifrån barns, föräldrars och sjuksköterskors perspektiv. Studien är utförd som en litteraturstudie. Tre kategorier presenteras i resultatet; stöd genom interventionsprogram, stöd genom kommunikation och kunskapsförmedling samt stöd genom motivation och engagemang.

Denna studie handlar om de barn som tycker att skolan är väldigt lätt och om deras rätt att få stimuleras och utvecklas utifrån deras behov. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur pedagoger uppfattar dessa begåvade elever och hur de arbetar för att stötta dem på ett pedagogiskt utvecklande sätt. Efter att ha gått igenom relevant litteratur inom mitt område så använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och genomförde intervjuer med tre verksamma pedagoger.Mina slutsatser blev att begåvade barn inte är något som det pratas mycket om och att det kanske är lätt att det fokuseras för lite på denna elevgrupp. Mina respondenter hade svårt att skilja på begåvade och högpresterande barn men menade att ett begåvat barn är ett barn som lär sig väldigt snabbt utan några hinder. Alla mina intervjupersoner visade dock en medvetenhet kring vikten av att möta varje individ där hen befinner sig och de menade att man tillsammans med eleven måste finna vad just den eleven behöver arbeta med för att fortsätta utvecklas.

Detta arbete behandlar dels det polisiära samarbetet men även det brottsförebyggande samarbetet mellan polisområdena Haparanda och Torneå. Städernas geografiska närhet gör att samarbetet är intressant att studera både ur ett internationellt polisiärt perspektiv samt ur ett brottsförebyggande perspektiv. Vi undersökte vilka brottstyper som dominerade hos de båda polisområden och hur man på bästa sätt skullen kunna förebygga dessa. Vi undersökte även hur samarbetet för tillfället fungerar samt vilka problem som finns. Vi har bland annat kommit fram till följande slutsatser.

Denna uppsats ämnar behandla hur barn i de små storlekarna mellan 62-86 framställs i Hennes & Mauritz-klädkataloger. Syftet med studien är att uppmärksamma hur normer och föreställningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klädkatalogerna för att på så sätt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen består av tre H&M-kataloger från året 2013. Annonsbilder på barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framställs i olika sorters reklam.

I detta examensarbete har vi valt att forska om krigets inverkan på barn vilket blev vår utgångspunkt till syftet. Syftet blev att undersöka vad två pedagoger och en psykolog berättar om krigets inverkan på traumatiserade barn från krig. Vi har i litteraturöversikten presenterat olika faktorer som kan påverka barnens utveckling som exempelvis trauma, posttraumatisk stress och kris. Vi har även valt att presentera olika pedagogiska och psykologiska metoder som visar på hur man kan bearbeta barnens traumatiska upplevelser. Vi valde att intervjua två lärare och en psykolog för att ta del av deras erfarenheter kring arbetet med traumatiserade barn från krig.

BAKGRUND: Vård av för tidigt födda barn började i Frankrike där också kuvösen började utvecklas. Sedan dess har det skett en utveckling kring vården av för tidigt födda barn och idag fokuserar vården på familjecentrerad omvårdnad. SYFTE: Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn. METOD: Litteraturstudie med innehållsanalys av 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2000-2009. RESULTAT: Att få ett för tidigt fött barn skapade en mängd olika känslor hos föräldrarna.

I hela världen är fetma ett ökande problem bland barn och tonåringar. Det är därför viktigt för allmänheten såväl som vårdpersonal att få kännedom om hur de som är feta upplever sin situation för att kunna erbjuda rätt stöd och hjälp samt att kunna bemöta dem på rätt sätt. Syftet med studien var att beskriva barn och tonåringars upplevelser av att leva med fetma. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ ansats, som baseras på 10 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att barn och tonåringar får utstå kränkning av kamrater, familjemedlemmar och okända personer.

BAKGRUND: Adopterade barn med anknytningssvårigheter är vanligare än mantror, numera är det lagstadgat att dessa barn har rätt till trygghet, bådei hemmet och på förskolan. Pedagogernas roll har fått större betydelsei barns utveckling och lärande, detta gör att vi bör vara medvetna ombarns olika uppväxt och bakgrund.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kringadopterade barn som förlorat sin primära anknytningsperson. Hurarbetar lärarna i förskolan med adoptivbarn som upplevt tidigaseparationer?METOD: Vi har i vår undersökning valt att använda oss av kvalitativaintervjuer.RESULTAT: Vår studie visar att vi har i våra intervjuer upptäckt att pedagoger iförskolan under sin utbildning inte fått någon information angåendeadopterade barn som varit med om tidiga separationer och därmedförlorat sin primära anknytningsperson. Sina kunskaper har de fåttfrån föräldrarna till de adopterade barn som de mött..

Syftet med studien är att belysa hur sju verksamma pedagoger i förskolan förhåller sig vid misstanke om att ett barn försummas. Litteraturgenomgången behandlar ett barns grundläggande behov och ett barns behov av anknytning utifrån Bowlby´s teori. Vidare behandlas förskolans roll, där vikten av tidig upptäckt tas upp samt förskolans anmälningsplikt. Kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger inom förskolan utgör data i studien. Resultatet visar att försummelse, omsorgssvikt och vanvård av ett barn kan vara: otillräckligt med kläder, bristande hygien och negligering av ett barns behov.

I denna uppsats undersöks språkanvändningen hos tvåspråkiga barn. Det som speciellt har fokuserats är kodväxling mellan engelska och svenska hos tre tvåspråkiga barn som bor i Sverige. Informanterna är tre pojkar, bröder, som var 5 år och 6 månader vid undersökningen. Frågeställningarna för uppsatsen har bland annat varit hur frekvent kodväxlingen är hos tvåspråkiga barn, vilket som är det dominerande språket, om det är möjligt att se någon individuell skillnad mellan de tre bröderna samt om den kodväxling som kan observeras stämmer överens med den teoretiska bakgrunden om kodväxlingens grammatik.     Resultatet visar att kodväxling är ett frekvent inslag hos två av informanterna, men att den individuella variationen är stor. En av informanterna väljer istället för kodväxling att i hög grad använda det språk som intervjuaren använder.