Medling innebär att gärningsman och brottsoffer träffas för att tillsammans samtala om hur de ska hantera följderna av en brottshändelse och dess verkningar i framtiden. Båda parterna får en central roll där de får återge sin version av händelsen utan att bli avbrutna. Syftet med rapporten är att undersöka vilka effekter medling eventuellt medför för brottsoffret. Materialet som används är både svenska och utländska studier som behandlar ämnet. Rapporten bygger också på två intervjuer med medlingssamordnare i Sverige.

Uppsatsen är först och främst en komparativ studie av svensk och norsk rätt rörande våldtäktsbrottet, med fokus på det i Norge införda sänkta skuldkravet. Införandet av grov oaktsam våldtäkt i norsk rätt ,var tämligen kontroversiellt och skapade debatt. I uppsatsen konstateras dock att motståndarna till det sänkta skuldkravet kan känna sig lugna. Deras farhågor om bristande rättssäkerhet, fokus på offret m m, har hittills inte besannats.En mindre del av uppsatsen ägnas också åt synen på brottsoffer och förövare och de stereotypa bilder av dem som dominerar i samhället. Vidare refereras och diskuteras ett par omdiskuterade svenska rättsfall tillsammans med två norska rättsfall.Slutligen diskuteras fördelarna och nackdelarna med att kriminalisera (grov) oaktsam våldtäkt och vilka konsekvenser det kan få för brottsoffer och förövare..

Att bli utsatt för brott innebär ofta starka känslomässiga reaktioner och sättet som brottsoffer hanterar situationen beror till stor del på upplevelser som de har strax efter det inträffade brottet. Eftersom polisen i regel är de första att möta personer som utsatts för brott så har polisen en unik möjlighet att hjälpa brottsoffren att hantera det akuta traumat och undvika att de drabbas av sekundär viktmisering. Forskning har visat att brottsoffer, även de som utsatts för våldsbrott, generellt är nöjda med polisens hjälp och upplever kontakten med polisen som positiv. Denna uppsats syfte var att undersöka hur personer som utsatts för våldsbrott upplevde kontakten med polisen i samband med anmälan av brottet och vid utredningen av brottet. En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Denna studie observerade 30 inspelade polisintervjuer och undersökte om informationsmängden och informationstypen som brottsoffer och misstänkta lämnade under en polisintervju påverkades av intervjustilen. Underliggande variabler som konstituerar humanitet respektive dominans, respekt respektive ångest undersöktes. Oberoende t-test visade att brottsoffer i jämförelse med misstänkta dels lämnade signifikant mer total mängd information, dels signifikant mer mängd information av typerna när, hur, tid och varför. En tvåvägs Anova visade en signifikant huvudeffekt för mängden genererad information vid en undersökning av två av de underliggande variabler som konstituerar respekt: Den hörde berättar spontant & flödigt om händelsen, tillmötesgående & samarbetsvillig; Den hörde uttrycker sorg med eventuell gråt men berättar/svarar flödigt på frågor. En hög förekomst av respektive variabel genererade mer information jämfört med en låg förekomst..

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ?Den Generaliserade andre?, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ?Det intersubjektiva tredje? vilket beskrivs av Samuel Gerson.

Vårt intresse för medling väcktes andra terminen vid polisutbildningen i Umeå. Vi valde att skriva om medlingsverksamheten i Umeå och belysa den ur ett problem- och framtidsorienterat perspektiv. Medling vid brott är ett möte mellan brottsoffer och gärningsman, som tillsammans med en opartisk medlare försöker skapa förståelse för vad som hänt och varför. Medling bygger på rättviseformen reparativ rättvisa och används som ett komplement till det straffrättsliga systemet. Vi har tagit del av relevant material samt intervjuat verksamma personer.

Syftet med denna rapport är att ta reda på hur vuxna män går tillväga för att inleda en kontakt med ett barn eller en ungdom i sexuellt syfte på Internet samt att ta reda på vad svensk polis kan göra åt detta. I teorikapitlet tar vi upp två teorier som kan förklara varför en person vill begå ett sexuellt övergrepp på ett barn och där vi även förklarar vad en pedofil är. Vårat resultat visar att det är barn och ungdomar i varierande ålder som blir utsatta för grooming, främst av äldre män. Det vanligaste tillvägagångssättet är att kontakta barnen via olika communitys för att skapa en god relation för att sedan få till en träff i verkliga livet. Två av intervjupersonerna vi talat med jobbar på varsin polismyndighet, en i Västerbottens län och en annan i Västernorrlands län.

Det existerar olika perspektiv och definitioner gällande hedersrelaterat våld och två vanliga perspektiv är kulturperspektivet och könsmaktsperspektivet. Olika synsätt på hedersrelaterat våld kan leda till svårigheter för polisen vid utredning, stöd till brottsoffer samt vid senare åtal. Tidigare forskning angående förhörsledares uppfattningar om hedersrelaterat våld och svårigheter i arbetet med våldet är begränsad. Syftet med föreliggande studie var således att klargöra de uppfattningar förhörsledare innehar beträffande arbetet med hedersrelaterat våld. En fenomenografisk ansats tillämpades och data samlades in via individuella intervjuer med nio förhörsledare.

I undersökningen om ungdomars attityder mot homosexuella ochheterosexuella brottsoffer utfördes ett experiment där 151 deltagare fick svara på en enkät. Det fanns fyra olika versioner av enkäter där brottsoffret varierade mellan hetero- och homosexuell man men även orten där brottet tog plats varierade mellan liten ort och stor stad. Resultatet visade ingen skillnad i ungdomars empati beroende på brottsoffrets sexuella läggning, dock visade det sig att unga kvinnor har något mer empati än unga män. Resultatet gav inte heller någon skillnad i ungdomars empati beroende på ort. Dock upptäcktes en interaktionseffekt i empati mellan ort och sexualitet som visade att om brottet tog plats i Stockholm kände deltagarna mer empati för en homosexuell man än en heterosexuell man samt att empatin blev motsatt i en liten ort.

Barn som bevittnar våld i nära relationer har kommit att uppmärksammas mer och mer i den svenska lagstiftningen under de senaste åren. Lagstiftningen har ändrats så att barn som bevittnar våld i en nära relation har rätt till brottsskadeersättning enligt brottsskadelagen och i socialtjänstlagen betraktas barn som bevittnar våld i en nära relation som brottsoffer. I 29 kap. 2 § brottsbalken infördes en ny straffskärpningsgrund år 2003. Den anger att det som försvårande omständighet särskilt ska beaktas att brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person.

Det existerar olika perspektiv och definitioner gällande hedersrelaterat våld och två vanliga perspektiv är kulturperspektivet och könsmaktsperspektivet. Olika synsätt på hedersrelaterat våld kan leda till svårigheter för polisen vid utredning, stöd till brottsoffer samt vid senare åtal. Tidigare forskning angående förhörsledares uppfattningar om hedersrelaterat våld och svårigheter i arbetet med våldet är begränsad. Syftet med föreliggande studie var således att klargöra de uppfattningar förhörsledare innehar beträffande arbetet med hedersrelaterat våld. En fenomenografisk ansats tillämpades och data samlades in via individuella intervjuer med nio förhörsledare.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.