Jag vill genom mitt examensarbete berätta om hur adoptivbarn och adoptivföräldrar kan uppleva tiden före, under och efter adoptionsprocessen och hur de kan uppleva sin och barnens situation när de börjar på förskolan. Jag kommer även att berätta om min egen erfarenhet och kunskap utifrån att ha en adopterad son och ett komplicerat men givande arbete med ett adopterat barn i förskolan. Jag har inför mitt arbete med mitt examensarbete besökt en föreläsning om adopterade barn i förskolan samt intervjuat en förälder till ett adopterat barn som går i förskolan. Genom mitt examensarbete har jag fått en bild av vilka dilemman pedagoger och adoptivföräldrar kan ställas inför vid inskolningen med ett adopterat barn. I examensarbetet beskriver jag hur essentiellt det är med erfarenhet och utbildning av adopterade barn i förskolan..

Ett av målen för svensk familjepolitik är att utjämna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsäkringen. Inom familjeförsäkringen hittas segmentet för den tillfälliga föräldrapenningen och i denna, ersättningen för vård av sjukt barn. Två modeller, med olika antal variabler, används för att åskådliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kärnfamilj och andel nettodagar män tar ut för vård av sjukt barn. Resultatet påvisar att uttaget av nettodagar könen emellan är jämnare fördelat inom gruppen traditionell kärnfamilj än för den totala gruppen föräldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i åldern ett till elva år inom den traditionella kärnfamiljen..

I denna studie har vi intervjuat fyra pedagoger samt en rektor angående flerspråkighetens betydelse för barn. Intervjuerna har ägt rum i två olika kommuner i norra Sverige, i förskola och skola. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att kunna besvara våra frågeställningar. I studien har vi kommit fram till att alla informanter anser att flerspråkighet är viktigt för barn. Dock är informanterna oense angående modersmålsstödet, men väldigt ense att det inte finns några nackdelar för barnets utveckling..

Varje år traumatiseras 200 000 barn och trauma anses vara den vanligaste orsaken till att barn söker sjukvård i Sverige. Sjuksköterskor inom akutsjukvården träffar dessa barn i sitt arbete, men de procedurer och rutiner som finns för omhändertagande av vuxna anses inte direkt vara applicerbara på barn. Syftet med denna studie var att belysa hur specialistsjuksköterskor upplever omhändertagandet av traumatiserade barn. En kvalitativ studie med individuella intervjuer (n=9) genomfördes och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: upplevelsen av kunskapsbrist, upplevelsen av svårigheter i samband med omhändertagandet, upplevelsen av behovet av god omvårdnadskunskap och upplevelsen av skillnader i gällande rutiner.

Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger är i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgår ifrån är Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjälp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur man kan upptäcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjälpa barnen. En kris kan innebära mycket, från brist i omsorg till misshandel och övergrepp och så vidare. Mitt syfte är också att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptäcka och hjälpa barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar har jag intervjuat förskollärare och socionomer. Jag har läst litteratur om ämnet för att fördjupa mig i det och för att lättare kunna förstå resultatet.

I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda på hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att få svar på våra frågor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkäter på fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårdefinierat och att det går att studera utifrån två skilda perspektiv. De olika synsätten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av särskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bärare av problemet. Dessutom påverkas arbetet med barn i behov av särskilt stöd av vilket perspektiv man väljer att angripa svårigheterna utifrån.

Syftet med denna undersökning är att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda på vad barn i år 1 och deras föräldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad på observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras föräldrar. Ingen av informanterna hade tidigare stött på en undervisning som varit baserad på skönlitteratur, men såväl föräldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De känner att det är mycket lättare att finna lärglädje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, än ur renodlade läromedel. Både föräldrar och barn vill dock ha kvar traditionella läromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det är väldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att föräldrarna på så vis känner trygghet i att basen i barnens lärande säkras..

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör också för lekens, samspelets,kommunikationens och föräldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs även relevant forskning.SyfteVårt syfte med undersökningen är att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssätt/metoder med att få dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vår undersökning utgick vi ifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi använde oss av en kvalitativ metod där intervju var vårt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som är verksamma inom förskolan.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur några förskollärare arbetar med och i lärandemiljöerna för utagerande barn i förskolan. Vi går även in på definitionen av ett utagerande barn samt avslutar med en specialpedagogs perspektiv. Uppsatsen bygger på fyra intervjuer med förskollärare och en intervju med en specialpedagog. I resultatet framkommer att förskollärarna arbetar mest med förhållningssätt till och bemötande av de utagerande barnen, detta ser de som en lärandemiljö. Det framkommer också att förskollärarna pratar om att det kan behöva göras förändringar i den fysiska lärandemiljön men att de rent praktiskt inte gör något med den.

För att få svar på följande tre frågor har jag läst litteratur samt intervjuat en person på BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anställd på Eleonoragruppen (hjälporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. Frågor: -Hur kan bilden användas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?-Vad kan/skall jag göra som lärare om jag misstänker, eller får bekräftat, att en elev genom sina bilder beskriver något hemskt den varit med om?-Måste man vara utbildad bildterapeut för att kunna använda bilden som hjälpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fått ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lärare har man anmälningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa.

Bakgrund: Få ett prematurt barn kan vara en oförutsedd händelse. Den första kontakten mellan föräldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. När prematura barn kommer till neonatalavdelningen och läggs i en kuvös kan kontakt och närhet mellan barn och föräldrar störas. Syfte: Belysa föräldrars upplevelser av närhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie på artiklarna som är genomförda med kvalitativ ansats.

Arbetet utgår från Piagets och Vygotskijs lärandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlärning. Syftet är att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna använder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkät tilldelades 23 barn i åldern fyra och sex år på en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att både barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, både att arbeta med ämnena var för sig och att kombinera dem..

Varje år insjuknar cirka 300 barn i Sverige i någon form av cancer. Det innebär ett stort lidande för föräldrarna. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse när deras barn fått en cancersjukdom. Studien baserades på två självbiografiska böcker som föräldrar till barn med cancer skrivit. Innehållsanalysen som användes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte får, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka är bra för ett barns utveckling, det är med hjälp av leken som ett barn i stor utsträckning formas. Undersökningen är gjord i två mindre städer i Skåne. På skolorna har leksvaga barn 7-8 år gamla blivit observerade i den fria leken på fritidshemmet.