Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka dilemman pedagoger i förskolan kan mötas av när det finns barn i barngrupp med skyddad identitet. De frågeställningar som har varit utgångspunkt för studien är vilka dilemman framträder i det pedagogiska arbetet med identitetsskyddade barn? Hur bemöter pedagogerna barn med skyddad identitet? Samt hur kan pedagogernas erfarenheter bidra till att utveckla arbetet för barn med skyddad identitet? Metoden för att ta reda på detta sker via kvalitativa intervjuer som sedan har analyseras. De resultat som framkom var att det råder en osäkerhet hos pedagoger hur de ska agera samtidigt som det är viktigt för pedagogen att veta hur pedagogen ska agera om det uppstår ett kritiskt läge. Det framkom även att förskolan är en miljö som är svår att hålla identitetsskyddad och att öppning och stängning av förskolan är kritiska moment utifrån en säkerhetssynpunkt.

Syftet är att få en insikt hur det är att arbeta med barn i av särskilt stöd ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att skapa större kunskap och förståelse inom ämnet för oss som blivande pedagoger. Frågeställningar -Hur ser pedagoger respektive specialpedagoger på barn i behov av särskilt stöd? -Vad är viktigt i mötet och relationer med barn i behov av särskilt stöd enligt pedagoger och specialpedagoger? -Hur kan pedagoger arbeta med och för barn med behov av särskilt stöd? Kvalitativ metod i form av enkäter och intervjuer. Vi kom fram till i vår undersökning att barn i behov av särskilt stöd finns mer eller mindre överallt inom förskolan. Antalet barn som har svårigheter har ökat med åren och det är idag vanligt att de inte har någon diagnos.

Syftet med det här examensarbetet är att studera stress hos barn i förskolan och att undersöka hur pedagoger arbetar förebyggande mot stress hos barn i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjufrågor till åtta pedagoger i två förskolor. Pedagogerna arbetar med förskolebarn i åldrarna ett till sex. Resultatet pekar på att stressfaktorer i dagens samhälle påverkar båda vuxna och barn negativt och positivt. Det visar också att de vuxna (pedagogerna och föräldrarna) i första hand behöver lära sig att hantera sin egen stress.

Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien är att förstå och beskriva hur sju förskollärare upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Samtliga respondenter berättar om barn som har behov av särskilt stöd av socioemotionell karaktär. De beskriver att de arbetar med barn som har svårt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna.

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svårigheter. Forskningen berör olika faktorer som är betydelsefulla i arbetet med dessa barn så som miljö och förhållningssätt. Här presenterar vi även centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svårigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollärare för att möta barn med socioemotionella svårigheter på ett bra sätt i förskolan?MetodI studien har vi använt oss av kvalitativ metod och vi har använt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat åtta förskollärare, på fyra förskolor, i tre kommuner i Västra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vår studie visar på att förskollärarna betonar vikten av ett medvetet förhållningssätt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion.

Leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn i Sverige. Barnet är föräldrarnas stolthet och när ett barn insjuknar i leukemi blir föräldrarnas sårbarhet stor. Syftet med studien var att belysa upplevelser hos föräldrar till barn med leukemi under barnets sjukdomstid. Studien baserades på tre självbiografiska böcker skrivna av föräldrar till barn som hade eller hade haft leukemi. Studien var kvalitativ och innehållsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundman.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och vilka barn som omfattas av begreppet enligt dem. De forskningsfrågor vi ställde var hur förskollärare definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd, hur förskollärare gör bedömningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd samt hur förskollärare tolkar förskolans uppdrag när det gäller barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka dessa frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt en fiktiv fallbeskrivning. Förskollärarna i vår studie såg begreppet som omfattande och det visade sig att det går att lägga många olika innebörder i begreppet. I vår studie fann vi även att begreppet kan ha olika innebörder även för en och samma förskollärare.

ABSTRACTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: BEHANDLING AV BARN SOM FÖRGRIPIT SIG SEXUELLT PÅ ANDRA BARN - en studie om behandlares erfarenheter.Engelsk titel: TREATMENT OF CHILDREN WHO HAVE ASSAULTED OTHER CHILDREN ? a study of the handlers? experiences.Författare: Karolina Lindh och Lisa PeterssonHandledare: Marita RosellDatum: Mars 2007Antal sidor: 30Nyckelord: barn som förgripit sig sexuellt på andra barn,sexuella övergrepp, känslor, bemötandeSAMMANFATTNINGSyftet med denna uppsats var att bidra till en djupare förståelse för hur man som behandlare upplever och hanterar ambivalenta känslor och tankar som kan uppstå i arbetet med barn som förgripit sig sexuellt på andra barn. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ intervju med halvstrukturerad disposition. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrån von Wright och Buber. Resultatet av vår undersökning visade att behandlare upplever att de bemöter alla lika, att barnen är som vilka barn som helst som man bemöter med respekt.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad som styr antalet placeringar av barn och ungdomar på institution. För att besvara detta har fyra kvalitativa intervjuer med två IFO-chefer och två socialsekreterare gjorts. Intervjuerna har sökt svar på dessa frågor: Har det placerats färre barn och ungdomar på institution under 2009 jämfört med 2008? Har resurserna minskat i och med lågkonjunkturen? Vad anser socialtjänsten om institutionsplacering för barn och ungdomar? Använder man sig hellre av andra typer av metoder (än institutionsplacering) för att hjälpa barn och unga som har behov av det? När blir placering på institution det enda alternativet? Hur illa ska det vara för att det ska vara den enda utvägen? Känner de anställda på de olika socialkontoren att de har förutsättningar för att göra sitt jobb på ett sätt som känns bra och tillfredsställande? Resultatet visar på en balansgång för socialtjänsten i vad de ska göra för insatser för ett barn/ungdom. De ska ta hänsyn till ekonomi, ev.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur syskon till barn med funktionsnedsättning påverkas psykosocialt. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer och litteratur samt rapporter relevanta för ämnet. De intervjuade har redovisat sin syn på hur de anser att barn påverkats av att växa upp som syskon till barn med funktionsnedsättning inom autismspektrumtillstånd.Resultatet påvisar att syskon under sin uppväxt blir utsatta för en mer stressrelaterad situation än jämnåriga och blir mer åsidosatta än barn i övrigt. Undersökningen visar också att syskon till barn med diagnos inom autismspektrum får med sig karaktärsdrag såsom större empati, mognad och ansvar. Att få kunskap över sitt syskons funktionsnedsättning visar sig vara av stor betydelse för hur barn hanterar sin livssituation.

När man talar om barn i behov av särskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkänd gränsen i skolan eller har andra problem. Sällan eller aldrig nämns elever som är begåvade. Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en kvalitativ intervjustudie med fem lärare på en och samma skola. Lärarnas beskrivning av begåvade elever är att de kan se helheter och sammanhang, de är kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. Många är verbala och de flesta socialt anpassade..

BAKGRUND: Tidigare forskning visar att barn lär av och med varandra i många olika situationer genom att använda sig av språk, samspel och kommunikation. Studien utgår från barns samspel i den fria leken.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur samspelet mellan barn går till och hur det sker ett lärande samtidigt.METOD: Metoden i vår studie är kvalitativ, inspirerad av den etnografiska ansatsen som bygger på data från observationer av barn i den fria leken. Studien är gjord på två avdelningar med barn i åldrarna ett till sju år.RESULTAT: Resultatet i denna undersökning visar att barn lär sig inte bara genom kommunikation utan också genom att lyssna, imitera och observera i gemensamma aktiviteter i den fria leken. Lärandet sker på olika sätt. För att detta skall ske krävs det att pedagogen skapar möjligheter och förutsättningar..

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fått en större förståelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som används. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades på olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgått ifrån är fenomenografin.

Med denna studie vill vi få pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av krisplaner och deras innehåll när det gäller att hjälpa barn att bearbeta sorg. Följande frågor ligger till grund för vår undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjälpa och underlätta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna på förskolan tillgång till en krisplan om något barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet? Vårt resultat visar att i den kommun där vi gjorde vår undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgång till en krisplan och en krislåda, för att underlätta arbetet med barn i sorg. Det visade sig också att de intervjuade pedagogerna har många olika tillvägagångssätt för att arbeta med och möta barn i sorg..

Utsättas för det okända kan vara skrämmande för varje mänsklig varelse. När ett barn måste genomgå en undersökning eller behandling kan en sådan situation representera det okända och det hotfulla. Barn i alla åldrar behöver förberedas inför alla situationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur barn, i samband med sjukhusvistelse, förbereds inför undersökningar och behandlingar samt hur förberedelserna påverkar barnen. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline via Pubmed och Academic Search EliteResultatet, baserat på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar, visade att barn som förutom verbal information fick ett utökat förberedelseprogram i form av terapeutisk lek, audiovisuell information eller kognitiv beteendemetod, uppvisade lägre oro och stressnivåer i samband med undersökningar och behandlingar..