Psykologer och barn- och ungdomspsykiatrin kan förstÄs som delar av de professioner och institutioner som i Sverige Àr med och formar förÀldraskapets innehÄll och utformning. Syftet med studien var att undersöka hur psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige konstruerar kön och etnicitet/ras i relation till förÀldraskap samt att undersöka vilken funktion konstruktionerna har för att upprÀtthÄlla eller utmana hegemoniska konstruktioner av kön och etnicitet/ras. Tio psykologer verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades och materialet analyserades med metoden kritisk diskurspsykologi.Resultatet visade att psykologer konstruerar kön som att moderskap bestÄr av sjÀlvklar och nödvÀndig nÀrvaro och faderskap av valbar, positiv och kompletterande nÀrvaro. Moderskap konstrueras vidare som tillgÀnglighet och omsorgsfullhet, och som en möjlig orsak till barnets problem eller psykiska ohÀlsa. Psykologerna konstruerar Àven förÀldrarnas kön heteronormativt samt konstruerar kön relaterat till förÀldraskap som könsneutralt.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och dÀrmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn anvÀnds ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys anvÀnds för att klarlÀgga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hÄllbara argument.

BAKGRUND: Skapande aktiviteter sker dagligen i förskolans verksamhet. SÀrskilt i dennatid dÄ mÄnga förskolor vÀljer att satsa pÄ en öppen skapande miljö dÀr barnen tillÄts skapa nÀrhelst deras lust faller pÄ. Redan frÄn förskolans uppkomst pÄ 1800-talet har vikten av barnsskapande pÄpekats. Vare sig skapandet sker i form av barns egna initiativ eller i aktiviteterledda av pedagoger Àr barnens inspiration beroende av hur pedagoger utformar verksamheten.SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att se hur pedagoger till synes och genom berÀttandenkan ses inspirera barn till kreativitet i skapande bildaktiviteter.METOD: För att uppfylla studiens syfte har empiri samlats in genom observationer ochintervjuer med pedagoger inom i förskolors verksamhet. Uppsatsens teoretiska kapitel valdesmed samspel som utgÄngspunkt.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur viktiga personer i barnets sociala omgivning, sÄsom förÀlder, förskole- och specialpedagoger och förskolechef, resonerar kring identifiering av barns svÄrigheter samt vÀrdet av en tidigt faststÀlld ADHD- diagnos. PÄ sÄ sÀtt Äsyftas en tydligare och en mer fördjupad förstÄelse, av den betydelse som tillskrivs tidig identifiering samt diagnostisering, erhÄllas. Sex stycken kvalitativa intervjuer har föredragits som undersökningsmetod. UtifrÄn studiens syfte har den kommit att bearbetas utifrÄn en humanvetenskaplig ansats, dÀr inspiration hÀmtats frÄn hermeneutiken.I resultatet framkommer att begreppen ADHD och diagnostisering anvÀnds ytterst sÀllan inom förskolan. Diagnosens huvudsakliga förtjÀnst uppges vara att den bibringar förstÄelse hos omgivningen, för barnets sÀtt att vara och dess behov.

Studiens huvudsyfte Àr att utforska HVB-personalens kÀnslomÀssiga pÄfrestningar i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt att utforska personalens upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Studien Àr baserad pÄ fenomenologisk ansats, med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med 10 medarbetare. Resultatet redogör för medarbetarnas upplevelser i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Enligt resultatet upplevs arbetet med ensamkommande barn som bÄde givande och krÀvande. Social kompetens upplevs vara den viktigaste kunskapen men Àven sprÄk- och kulturkompetens betonas.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina Äterkommande hÀlsosamtal och hÀlsobesök en unik möjlighet att trÀffa alla elever och dÄ stÀlla frÄgan om de blivit utsatta för vÄld i hemmet. Det Àr en svÄr uppgift att stÀlla frÄgan om vÄld. Skolsköterskan Àr en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att frÄga barn om vÄld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor frÄn förskoleklass och till Ärskurs nio.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka hur barn pÄverkas av skilsmÀssor/separationer och hur relationen mellan barnen och förÀldrarna pÄverkas i samband med detta. I studien har respondenterna svarat pÄ frÄgor om hur barnen och förÀldrarna hanterar en separation och vad som hÀnder efterÄt. Det har Àven diskuterats kring bonusförÀldrar och bonussyskon samt vilka personer som kan vara till stöd för barnen i samband med den kris som en skilsmÀssa/separation kan innebÀra. Uppsatsen Àr genomförd med en kvalitativ ansats och har analyserats genom det hermeneutiska tillvÀgagÄngssÀttet och presenterats med hjÀlp av system- och anknytningsteorin. Materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med familjerÄdgivare och familjerÀttssekreterare.

Forskning tyder pÄ att den professionella relationen Àr betydelsefull för resultatet av en insats inom socialt arbete och att det finns mÄnga olika faktorer som den professionella mÄste förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattning om den professionella relationen, samt hur man som professionell kan förhÄlla sig i relation till klienter som saknar ett brett social nÀtverk. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som arbetar pÄ Hem för vÄrd och boende samt stöd- och utslussningsboende för ensamkommande barn. Det insamlade materialet har strukturerats utifrÄn Grounded Theory för att dÀrefter analyseras hermeneutiskt. Studien har mynnat ut i en modell som synliggör den avvÀgning socionomen mÄste göra mellan att delge eller inte delge i relation till klienten.

The aim of this study is to examine how social workers and pree-school teachers resonate about their experiences of cooperation with each other, in relation to maltreated children and the duty to report. Several studies show that there is a difference between how many children that is suspected of maltreatment and how many that are reported to social service. In Sweden, pre-school staff are obliged to notify the suspicion of child abuse according to 14: 1 SoL, but previous research indicates that the obligation to declare is not used to the extent that it should. One reason for the low notification rate is  the interaction between preschool and the social services shortcomings.Therefore, we believe it is relevant to examine how the cooperation really looks like between the organizations, when the child is being abused or at risk of suffering. The results of the study are based on qualitative semi-structured interviews with four preschool teachers and four administrators.

Ett barn tillbringar en stor del av sin tid i förskolan. För att kunna ge barnet en kĂ€nsla av trygghet och trivsel i förskolan Ă€r det viktigt att relationen mellan förĂ€ldrar och pedagoger Ă€r vĂ€lfungerande. Är relationen god kan barnets upplevelse av förskolan bli harmonisk och lustfylld, vilket ger positiva effekter över barnets utveckling och lĂ€rande.VĂ„r studie behandlar hur förĂ€ldrakontakt och förĂ€ldrainflytande kan komma att ta sig uttryck i förskolan. Undersökningar till examensarbetet genomförs pĂ„ tvĂ„ förskolor dĂ€r de medverkande Ă€r tvĂ„ förĂ€ldragrupper och tvĂ„ pedagoger, förĂ€ldrarna medverkar i en enkĂ€tundersökning och pedagogerna i varsin intervju.Av det sammanstĂ€llda resultatet kan vi se att bĂ„de förĂ€ldrar och pedagoger anser att förĂ€ldrakontakt Ă€r viktigt för att kunna skapa en tillitsfull relation mellan förskola och hem, men att pedagogerna som vi har intervjuat anser att förĂ€ldrainflytande inte fĂ„r ske pĂ„ bekostnad av den pedagogiska verksamheten..

Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur vuxna mÀn gÄr tillvÀga för att inleda en kontakt med ett barn eller en ungdom i sexuellt syfte pÄ Internet samt att ta reda pÄ vad svensk polis kan göra Ät detta. I teorikapitlet tar vi upp tvÄ teorier som kan förklara varför en person vill begÄ ett sexuellt övergrepp pÄ ett barn och dÀr vi Àven förklarar vad en pedofil Àr. VÄrat resultat visar att det Àr barn och ungdomar i varierande Älder som blir utsatta för grooming, frÀmst av Àldre mÀn. Det vanligaste tillvÀgagÄngssÀttet Àr att kontakta barnen via olika communitys för att skapa en god relation för att sedan fÄ till en trÀff i verkliga livet. TvÄ av intervjupersonerna vi talat med jobbar pÄ varsin polismyndighet, en i VÀsterbottens lÀn och en annan i VÀsternorrlands lÀn.

I Sverige finns det inte en speciell intensivvÄrdsavdelning (IVA) för barn pÄ alla sjukhus utan de flesta sjukhus har en sÄ kallad allmÀn IVA dÀr större delen av patienterna som vÄrdas Àr vuxna. Det Àr lite annorlunda att vÄrda barn eftersom de har fysiologiska, anatomiska och utvecklingsmÀssiga skillnader i jÀmförelse med vuxna och dÀrför kan de heller inte ses som smÄ vuxna. NÀr man vÄrdar barn Àr det Àven viktigt att vÄrda och stötta förÀldrarna. IntensivvÄrdssjuksköterskor har i fÄ tidigare studier uttryckt stress, brist pÄ kunskap, osÀkerhet och rÀdsla för att vÄrda svÄrt sjuka barn pÄ en allmÀn IVA. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser av att vÄrda barn pÄ en allmÀn IVA.

Betyg och bedömning Àr en frÄga i tiden. Det finns mycket forskning i och om kunskapsbedömning, men lite mindre om barns tankar, kÀnslor och erfarenheter av att bli bedömda i skolan. Centralt för syftet Àr att beskriva hur barn upplever att bli bedömda i en skolkontext. En annan viktig del Àr att nÀrmare studera hur barns identitet konstitueras i relation till kunskapsbedömning. Forskningsansatsen Àr kvalitativ.

Denna studie intresserar sig för barn i förskolan och hur dessa kommunicerar och samspelar med varandra i samtalet kring sociala fenomen och syftar till att studera barns perspektiv pÄ vardagliga sociala processer utifrÄn teorier om identitet, relationer och social interaktion. Begreppen identitetsformering, relationsarbete och barns perspektiv anvÀnds som en röd trÄd genom arbetet och Àr grundlÀggande för uppsatsens olika avsnitt. För att undersöka detta har parintervjuer med barn genomförts, med barn i Älder fyra till fem Är. HÀlften av dessa par har bestÄtt av barn som leker mer frekvent med varandra och de resterande av barn som leker mindre frekvent med varandra. Under samtalen framkommer mönster som kan diskuteras i relation till teorier kring identitetsformering och relationsarbete samt hur barns barns sociala interaktion kan förstÄs, dels utifrÄn det barnen sjÀlva sÀger och dels utifrÄn sÀttet de sÀger det pÄ.

Synen pÄ barn med utvecklingsförsening har förÀndrats genom tiderna, frÄn att ha ansetts av samhÀllet vara obildbara till att fÄ rÀtt till att leva ett vanligt liv. Barn med utvecklingsförsening har tidigare varit segregerade till sÀrförskolor, idag har de rÀtt till plats inom den kommunala förskolan.Syftet med denna uppsats Àr att belysa förskollÀrares arbete med och förhÄllningssÀtt till barn med utvecklingsförsening i förskolan. Att se vad förskollÀrarna anser om sina fÀrdigheter för att arbeta med barn med utvecklingsförsening. Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 skall förskolan ta emot alla barn och alla barn har rÀtt till det stöd de behöver. DÀrav undrar vi hur resurserna ser ut för barn med utvecklingsförsening och hur ser förskollÀrarna pÄ resurserna?Genom en kvantitativ enkÀtundersökning som 52 förskollÀrare frÄn Ätta förskolor deltog i har vi fÄtt en bild av vad dessa förskollÀrare har för tankar om barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.Resultatet av vÄr undersökning visar att det Àr vanligt att förskollÀrarna har barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.