Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Bakgrund: Venprovtagning kan orsaka sm?rta hos barn vilket kan leda till negativa upplevelser och undvikande av v?rd i framtiden. Virtual reality (VR) ?r en ny teknik inom h?lso- och sjukv?rd som bland annat b?rjat anv?ndas som distraktion f?r barn vid venprovtagning. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka effekten av VR som sm?rtlindring f?r barn i samband med venprovtagning.

Syftet med studien är att ur barns perspektiv undersöka hur skolan på ett bra sätt kan bemöta barn med separerade föräldrar. Frågeställningarna har även vidrört hur de separerade föräldrarna vill att deras barn ska bli bemötta av pedagoger i skolan. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av en projektiv intervjumetod där barnen har fått projicera sina åsikter mot olika situationer rörande andra barn med separerade föräldrar. Forskning från bland annat BRIS och Rädda Barnen har fastställt att barn som genomgår en kris ofta saknar vuxna stödpersoner inom skolan. Vår studie visar att barnen har varit ledsna i skolan och saknar en vuxen person som finns där för dem.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några barn upplever insatsen kontaktfamilj, hur några socialsekreterare anser att biståndet kontaktfamilj ter sig ur barnens perspektiv samt via intervjuerna av socialsekreterarna och aktstudier undersöka hur barnens perspektiv tas tillvara i handläggningen kring kontaktfamiljsärenden.Studiens frågeställningar fokuserar på hur det är för barn att vara i en kontaktfamilj. Ytterligare frågeställningar är hur barnens perspektiv tas tillvara i möten och handläggning i beslut gällande kontaktfamilj.Jag har använt mig av en kvalitativ metod, där jag intervjuat tolv barn, nio socialsekreterare i barn- och familjegrupp och gått igenom 25 akter. De teoretiska utgångspunkterna är det utvecklingsekologiska perspektivet, salutogena teorier, teorier om samtal med barn och familjemönster.Resultaten visar att barnen till stor del är positiva till insatsen kontaktfamilj och att de genom kontaktfamiljerna får möta positiva och välfungerande vuxenförebilder och att socialsekreterarna tror att det är positivt för barnen att vara i en kontaktfamilj. I intervjuerna med barnen framskymtar förståelse inför föräldrarnas situation och barnens svårigheter att påverka sin vistelse i kontaktfamiljen. I intervjuerna och akterna framkommer att barnens perspektiv inte alltid blir synligt.

I vårt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lärare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet få en förståelse för hur några vuxna tänker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lärare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta område samt intervjuat två BRIS-ombud och hållit ett fokusgruppsamtal med tre lärare har vi samlat in vårt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, på reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lärarnas syn på hur de tänker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg.

"Hen" har det skrivits mycket om i populärkulturella skrifter samt diskuterats om i debatter och i radioprogram, men ordet har inte i stor utsträckning avhandlats i en akademisk kontext. Jag känner att det är nödvändigt att analysera "hen" ur ett teoretiskt perspektiv, och få kunskap om hur begreppets användande i förskolan skulle fungera. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur barn på förskolan reagerar på begreppet "hen" i ett socialt och språkligt sammanhang.Som förskolepedagog har jag förmånen att få arbeta med barn och kan via min roll utföra en mindre typ av studie på en mindre barngrupp för att få svar på följande:Hur ser barn på användandet av begreppet "hen", vad är deras perspektiv på ordet, och hur reagerar de på begreppet i förskolemiljön?För att utöka kunskap om barnens perspektiv på begreppet är deltagande observation valt som vetenskaplig metod. Denna utförs tillsammans med förskolans barn i förskolans miljö i olika aktiviteter och sammanhang.

I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten.

Syftet med studien är att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förändringsprocesser med barn som upplevt våld och deras föräldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, där forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt våld. Resultatet visade att symptom på barn som ?endast? bevittnar våld av en nära anhörig är ofta desamma som barn som själva blir slagna, precis som behandlingen är densamma. Barn som upplever våld behöver hjälp med bearbetningen av traumat för att kunna få ett begripligande på vad som hänt.

Syftet med denna undersökning var att undersöka olika pedagogers uppfattning om vilka behov barn med koncentrationssvårigheter har och hur musik kan fylla dessa behov. Sex personer, fyra kvinnor och två män, intervjuades. De hade alla erfarenhet av både musik och barn med koncentrationssvårigheter. Intervjuerna varade i 30-60 minuter. Metoden var löst strukturerade intervjuer och samtalen tolkades på ett hermeneutiskt sätt.

Vårt syfte med denna studie är att belysa inskolning av små barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjälp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkät som kvantitativt inslag. Intervjuerna vänder sig till förskollärare, aktiva på småbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. Enkäten kartlägger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen.

Syftet med studien var att utifrån ett kritiskt förhållningssätt dels kartlägga vilket perspektiv och vilken förståelse pedagoger utgår ifrån i arbetet med barn som anses vara i behov av särskilt stöd. Dels belysa vilka konsekvenser denna förståelse kan få för val av pedagogisk organisation. Med utgångspunkt i olika förståelse för symtomdiagnosen AD/HD kan man urskilja tre perspektiv i det aktuella området (det kompensatoriska-, kritiska- och dilemma perspektivet). Genom att vi lyfter fram dessa inställningar i forskning och praktisk realitet ligger förhoppningen att medverka till att etablera en ökad förståelse för hur pedagoger kan möta alla barn på ett professionellt sätt.

Syftet med denna empiriska studie har varit att belysa hur barn talar om kärlek, sexualitet och relationer, samt hur pedagoger arbetar och interagerar med elever för att utvecklas tillsammans i dessa frågor. Viktigt under studien har varit att titta på olika sorters relationer och hur dessa skapas i sociala sammanhang. Detta har skapat två frågeställningar som besvarats i studien: Hur arbetar pedagoger med dessa ämnen i lärandesituationer? Och hur resonerar några enskilda barn kring kärlek, sexualitet och relationer utifrån barns perspektiv?Den etnografiska fältstudiens metoder har applicerats genom observationer samt djupintervjuer med två barn och en vuxen har genomförts och sedan använts som grund för vidare analys och diskussion.Resultaten visar att barnen resonerar olika kring dessa ämnen och att pedagogerna arbetar på skilda sätt i lärandesituationer där dessa ämnen tas upp. Vidare belyses samtalet och kommunikationen som viktiga beståndsdelar för att skapa förtroende mellan barn och pedagog i skolans verksamheter..

Bemötande av barn i behov av särskilt stöd - olika perspektiv på pedagogiskt bemötande..

Studien är kvalitativ med en hermeneutisk utgångspunkt och insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte var att belysa hur personal inom barn- och ungdomspsykiatrin uppfattar självskadebeteende och insatser hos barn och ungdomar samt vilka överväganden de gör vid val av insatser. Frågeställningarna var: hur uppfattar personal inom barn- och ungdomspsykiatrin självskadebeteende, hur uppfattar personalen de insatser som barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder barn och ungdomar med självskadebeteende och vilka överväganden gör personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i val av insatser till barn och ungdomar med självskadebeteende? Resultatet tolkades med hjälp av Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. Resultatet visade att självskadebeteende är ett beteende med flera orsaker där ångest och relationsproblem är mest framträdande.

Bakgrund: Vi är speciellt intresserade av utomhuslek och dess möjligheter tillbarns lärande. Vår studie handlar om att ta reda på vad barnen lekerutomhus och hur de lär sig utifrån barnens perspektiv. Bakgrundenbeskriver historik om lärandet och tidigare forskning som förklararbarns perspektiv, lek utomhus och lärandet.Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad barn, fyra till fem år gamla lekerutomhus och hur de lär sig utomhus utifrån barns perspektiv.Metod: Undersökningen genomfördes genom att göra en kvalitativ intervjumed 30 stycken barn på tre olika förskolor, i åldrarna fyra till femår.Resultat: Vårt resultat visar att det barnen lär sig utomhus lär de sig självaeller av någon kamrat, det är inte något barn som nämner attpedagogerna lär dem något utomhus, pedagogerna är inte heller medi barnens lek. Rörelselekar är de lekar som barnen ägnar sig mest åt.Att gunga och cykla är de lekar som de flesta barnen sysselsätter sigmed..