Sök:

Sökresultat:

13122 Uppsatser om Barn och sjukhus - Sida 5 av 875

F?R?LDRARS UPPLEVELSER AV ATT HA ETT BARN MED CANCERSJUKDOM

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

Föräldrars förväntningar på sjuksköterskan vid vård av inlagda barn 0-18 år

Det har forskats en hel del om föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt sjuka barn, men forskningen rörande föräldrarnas förväntningar på sjuksköterskan är inte lika omfattande. Syftet har varit att belysa föräldrars förväntningar på sjuksköterskan vid vård av inlagda barn 0-18 år. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på åtta (8) vårldsomfattande vetenskapliga forskningsrapporter. Som teoretisk referensram har Calgary modellen för familjecentrerad omvårdnad använts. I resultatet framträdde följande kategorier som var betydelsefulla förväntningar från föräldrarna: information, tillgänglighet, kontinuitet, stöd - förtroende samt samarbete - delaktighet.

Halk- och fallolyckor på Skaraborgs Sjukhus : En studie om varför halk- och fallolyckor sker på sjukhus och hur dessa kan förebyggas

Denna studie har med hjälp av kvalitativa metoder och inslag av kvantitativa metoder undersökt varför halk- och fallolyckor sker bland patienter på sjukhus och hur halk- och fallolyckor kan förhindras. Halk- och fallolyckor bland patienter är idag ett stort problem på sjukhusen runt om i Sverige och fler personer skadar sig genom halk- och fallolyckor än genom trafikolyckor. Fokus för denna studie har varit Skaraborgs Sjukhus i Skövde och Skaraborgs Sjukhus i Lidköping. Genom observationer, intervjuer med personal på de berörda sjukhusen och en enkätundersökning har det framkommit att personalen anser att det finns för lite tid att alltid göra en fallriskbedömning för varje patient. Denna studie har visat att tidsbrist och glömska är två av de största orsakerna till att en fallriskbedömning inte görs för varje patient.

Fallprevention för äldre på sjukhus : En litteraturstudie

Bakgrund: Många äldre patienter faller under vårdtiden på sjukhus. Detta leder till ökat lidande, förlängd vårdtid och en stor samhällskostnad. Sjuksköterskan har ett ansvar över patientsäkerhet och har en viktig funktion för det fallförebyggande arbetet.Syfte: Utifrån tidigare forskning undersöka hur förebyggande omvårdnadsarbete kan utformas för att minska fallrisken hos äldre patienter under vårdtiden på sjukhus.Metod: Litteraturöversikt med 17 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: En adekvat riskbedömning är av största vikt för att kunna identifiera patienter med hög risk för fall och aktuella riskfaktorer. Riskbedömning behövs för att kunna utforma individuella omvårdnadsåtgärder för att förebygga fall. Denna litteraturöversikt visade att förändringar i miljön, individanpassade hjälpmedel, patientutbildning, fysisk aktivitet och tillskott av vitamin D kombinerat med kalcium är omvårdnadsåtgärder som kan förebygga fall och fallskador hos äldre personer på sjukhus.Slutsats: Vi kan utifrån det vetenskapliga materialet i denna litteraturstudie dra slutsatsen att fall och fallskador kan förebyggas hos äldre personer genom preventiva omvårdnadsåtgärder baserade på identifierade fallriskfaktorer.

Arbetsrelaterad stress och copingstrategier hos avdelningssjuksköterskor på sjukhus

Sjuksköterskor på sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lågt stöd från arbetsgivaren, låg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den här studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor på sjukhus och vilka copingstrategier de använder för att hantera stressen. Frågeställningar till studien är: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus? Vilka copingstrategier använder sjuksköterskor på sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod är systematisk litteraturstudie. Analysmetoden är latent innehållsanalys.

Äldre människors upplevelse av att vårdas på sjukhus: en litteraturstudie

Att vårdas på sjukhus kan vara en svår upplevelse för många äldre männi- skor, men kan även upplevas som en befrielse. Syftet med denna litteratur- studie var att beskriva äldre människors upplevelse av att vårdas på sjukhus. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Personalens bemötande är avgörande för att upprätthålla värdigheten: Samtal och infor-mation medför en känsla av kontroll: Sjukdomsupplevelsen påverkas av omvårdnadshandlingar: Oro att mista kontroll och värdighet och miljön speglar omvårdnadskvalitén. Vårdpersonalens bemötande och attityder är avgörande för äldre människors välbefinnande.

Skapandet av en vårdrelation till manipulativa patienter : En intervjustudie er sjuksköterskans perspektiv

Vara förälder till ett barn som är inneliggande på ett sjukhus är komplicerat, svårt och upplevs olika av föräldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vård av sina barn på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att föräldrarna kände sig besvärliga och var rädda för att störa när de behövde be om hjälp.

Sömn på sjukhus - Faktorer som påverkar sömnen

Sömn är en viktig del av människans liv, den är viktig för att människan skall uppleva hälsa och välbefinnande. Att bli inlagd på sjukhus är en stor omställning vilket innebär ny, ovan miljö och andra rutiner än de som råder hemmavid vilket kan påverka sömnen. Trots att sömn är betydelsefull är det svårt att finna vårdvetenskapliga artiklar inom ämnet.Syftet med studien är att beskriva vilka faktorer som påverkar vuxna och äldres nattsömn på sjukhus och äldreboende.Resultatet baseras på en litteraturöversikt där 19 stycken kvantitativa artiklar har analyserats och faktorer som påverkar vuxna och äldres nattsömn tagits fram. De faktorer som framkom var oro och bekymmer, smärta/smärtfrihet, ljud, ljus, sömnrutiner, bekvämlighet och fysisk beröring.Resultatet visar att sjusköterskan har en viktig roll för att främja patientens nattsömn. I diskussionen tas olika omvårdnadsåtgärder upp som sjuksköterskan kan tillämpa för att främja nattsömnen..

Att g?ra r?tt fr?n b?rjan

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Vårda barn på allmän IVA: Det är att känna både oro och stimulans

I Sverige finns det inte en speciell intensivvårdsavdelning (IVA) för barn på alla sjukhus utan de flesta sjukhus har en så kallad allmän IVA där större delen av patienterna som vårdas är vuxna. Det är lite annorlunda att vårda barn eftersom de har fysiologiska, anatomiska och utvecklingsmässiga skillnader i jämförelse med vuxna och därför kan de heller inte ses som små vuxna. När man vårdar barn är det även viktigt att vårda och stötta föräldrarna. Intensivvårdssjuksköterskor har i få tidigare studier uttryckt stress, brist på kunskap, osäkerhet och rädsla för att vårda svårt sjuka barn på en allmän IVA. Syftet med den här studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.

Betydelsen av särskilda vårdprogram för att förebygga och lindra delirium hos personer som vårdas på sjukhus: en systematiskt evidensbaserad litteraturstudie

Delirium är en vanlig och allvarlig komplikation hos äldre personer som vårdas på sjukhus och är förenad med försämrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om särskilda vårprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos äldre personer som vårdas på sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vårdprogram mellan olika typer av personer och om någon del av ett vårdprogram kan vara mera betydelsefull än andra. Metoden utgick från en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och två kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att särskilda vårdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begränsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vårdprogram mellan personer med demens och andra personer som vårdas på sjukhus.

Betydelsen av särskilda vårdprogram för att förebygga och lindra delirium hos personer som vårdas på sjukhus: en systematiskt evidensbaserad litteraturstudie

Delirium är en vanlig och allvarlig komplikation hos äldre personer som vårdas på sjukhus och är förenad med försämrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om särskilda vårprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos äldre personer som vårdas på sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vårdprogram mellan olika typer av personer och om någon del av ett vårdprogram kan vara mera betydelsefull än andra. Metoden utgick från en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och två kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att särskilda vårdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begränsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vårdprogram mellan personer med demens och andra personer som vårdas på sjukhus.

Föräldrars förväntningar på sjuksköterskan vid vård av inlagda barn 0-18 år

Det har forskats en hel del om föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt sjuka barn, men forskningen rörande föräldrarnas förväntningar på sjuksköterskan är inte lika omfattande. Syftet har varit att belysa föräldrars förväntningar på sjuksköterskan vid vård av inlagda barn 0-18 år. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på åtta (8) vårldsomfattande vetenskapliga forskningsrapporter. Som teoretisk referensram har Calgary modellen för familjecentrerad omvårdnad använts. I resultatet framträdde följande kategorier som var betydelsefulla förväntningar från föräldrarna: information, tillgänglighet, kontinuitet, stöd - förtroende samt samarbete - delaktighet.

Läsningens funktion på sjukhus. En kvalitativ studie av sjukhusbibliotekariers syn på barn- och ungdomspatienters läsning

The aim of this bachelor thesis is to find out how a number ofhospital librarians look at child and youth patients' reading and itspossible role in a mental and physical healing process. We alsoinvestigate the knowledge, strategies and thoughts the librarianshave on bibliotherapy.Qualitative interviews have been used and seven librarians, at twodifferent hospital libraries with children's and youth activities, wereinterviewed during November and December 2011. The analysis isbased on one theory; we use Sten Furhammar?s model whichincludes four different categories of reading.We can see, according to the librarians? answers, that the mostcommon function of the patients? reading can be explained throughtwo of Furhammar?s categories. Our respondents believe that thepatients mostly read to relax from heavy thoughts and situationswhich can be connected to the category impersonal experiencereading.

Ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smärta hos barn

Smärta är en subjektiv upplevelse och barn uttrycker smärta på olika sätt beroende på utveckling, mognadsnivå och ålder. För att ge god vård och minska lidande är det viktigt att bedöma smärta hos barn. Det finns smärtbedömningsinstrument framtagna specifikt för användning på barn. Forskning om bedömning av smärta hos barn finns inom sjukhus men prehospitalt är området relativt outforskat. Syftet med studien var att få en uppfattning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smärta hos barn.

<- Föregående sida 5 Nästa sida ->