Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en autoimmun sjukdom som tillhör en av de mest vanliga barnsjukdomarna. Behandlingen riktar sig till att minska inflammation, öka rörlighet och förebygga eller minska risken för funktionsnedsättningar. Syftet med studien var att skapa en kunskapssammanställning av forskningsresultat från åren 2010-2013 avseende fysisk aktivitet riktad till barn och ungdomar med JIA. Insamling av vetenskapliga artiklar kring fysisk aktivitet och dess effekter hos barn och ungdomar med JIA. Sju artiklar mellan åren 2010-2013 sammanställdes och kvalitetsgranskades.

När ett barn får diagnosen diabetes påverkas hela familjens livssituation. Sjukdomen påverkar familjen på flera olika sätt och olika reaktioner uppstår då det är en livslång sjukdom. För att ur ett folkhälsoperspektiv öka förståelsen för familjens situation när ett barn drabbas av diabetes och kunna stötta familjen behövs kunskap om familjens upplevelse och hantering av situationen. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever och hanterar situationen när ett barn får diagnosen typ 1 diabetes och fram till cirka ett år efter diagnosen. Följande frågeställningar formulerades: Hur upplever familjen att livet påverkas då ett barn drabbas av diabetes? Hur hanterar familjen den förändrade livssituationen? Studien bygger på en litteraturstudie på sammanlagt 11 artiklar.

AbstraktBakgrund: Barncancer drabbar cirka 400 000 barn i v?rlden ?rligen. N?r ett barn drabbas av cancer blir hela familjen p?verkade ?ven de friska syskonen. Syskonen kan uppleva en k?nsla av ensamhet och n?r de f?r otillr?ckligt med st?d upplever de ?kad oro och ?ngest.

Bakgrund: När ett barn får diagnosen akut lymfatisk leukemi drabbas föräldrarna ofta av psykisk ohälsa. Sjukdomen och behandlingen orsakar förändringar i hela familjens tillvaro. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av akut lymfatisk leukemi. Metod: En litteratursökning gjordes på databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt ingår 14 artiklar i litteraturstudien.

Bakgrund: Diabetes typ I är en kronisk sjukdom som innebär att insulinproduktionen i bukspottskörteln upphör. Sjukdomen kräver daglig behandling och en anpassad livsstil är nödvändig för att undvika komplikationer på både kort och lång sikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur unga människor i åldrarna 17-38  år upplever hur det är att leva med diabetes typ I.Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie genomförd med induktiv ansats. De utvalda artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys.Resultat: Under textanalysen framkom ett antal fenomen och beskrivningar som kategoriserades i två huvudkategorier och flera underkategorier. Den första huvudkategorin var att sjukdomen påverkar den drabbade individens livsstil på olika sätt, bl.a. genom att skapa ett behov av en strukturerad tillvaro.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och i Sverige är risken att insjukna innan 75års ålder ca 10 %. Då en individ drabbas av en sjukdom förändras livet drastiskt från att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebär en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med läkemedel och behandlingar. Sjukdom är en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i känslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En människa är därmed så sjuk eller så frisk som den själv känner sig.

Föräldrar och deras barn är en del av varandras livsvärld i och med att de lever ihop vilket gör att även föräldern påverkas när barnet drabbas av en sjukdom såsom anorexia nervosa. Sjukdomen innebär en medveten viktförlust och även förändringar i personlighet och beteende hos den unge. I Sverige beräknas 0,2-0,4 % av de unga kvinnorna leva med sjukdomen och förhållandet mellan pojkar och flickor är 1:10. Att se sitt barn svälta väcker många känslor hos föräldrarna och för att sjuksköterskan ska kunna ge ett bra stöd och bemötande krävs kunskaper om föräldrarnas upplevelser. Syftet med vår studie är därför att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med anorexia nervosa.

Stroke innebär ofta fysiska, kognitiva och beteendemässiga funktionsnedsättningar som påverkar både den drabbade och dennes familj. Tonåringar, speciellt flickor, anses ha störst risk att utveckla emotionella problem när föräldern blivit sjuk. Förälderns stöd till barnet är väsentligt men även sjukvårdspersonalens. I denna studie undersöktes hur barn uppmärksammas till strokedrabbade föräldrar samt vilket stöd som erbjuds. Fem överläkare och fem sjuksköterskor på en neurologisk rehabiliteringsklinik i Mellansverige intervjuades.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse kring när deras barn befinner sig i det terminala skedet av svår sjukdom eller trauma, och av den palliativa vård de erhåller. Ett ytterligare syfte var att kvalitetsgranska artiklarna utifrån datainsamlingsmetod. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har en beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl med sökorden child, parent, experience, palliative care och death. Tretton artiklar valdes ut och bearbetades. Huvudresultat: Det framkom att föräldrar upplevde att vägen mot att förlora ett barn var en kaosartad och känsloladdad tid.

Proliferativa histiocytiska sjukdomar brukar i litteraturen delas in i följande undergrupper: reaktiv histiocytos (kutan eller systemisk), histiocytom och histiocytiskt sarkom (lokalt eller disseminerat). Samtliga former karakteriseras av en onormal proliferation av histiocyter. Kutan histiocytos är en proliferativ sjukdom som drabbar kutan och subkutan vävnad, om fler organ blir involverade kallas sjukdomen för systemisk histiocytos. Histiocytom är en benign, neoplastisk sjukdom som härrör från intraepiteliala celler, så kallade Langerhanska celler. Histiocytiskt sarkom är en malign, neoplastisk sjukdom som kan delas in i två former; lokalt histiocytiskt sarkom (LHS) och disseminerat histiocytiskt sarkom (DHS).

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Denna studie är ett försök att sammanställa redan befintliga kunskaper om hur patienter med diagnosen Parkinsons sjukdom omhändertas i Sverige genom en kartläggning av hur många neurologiska öppenvårdsmottagningar i landet som har dokumenterat lokalt vårdprogram för diagnosen Parkinsons sjukdom och hur dessa vårdprogram är utformade. Kartläggning ägde rum under våren 2005 genom ett brev dels med förfrågan om mottagningen hade lokalt vårdprogram och att via ett svarsbrev skicka in detta vårdprogram till studien. Alla mottagningar svarade och av 60 mottagningar hade två lokalt vårdprogram enligt studiens definition av lokalt vårdprogram. Detta får anses som en mycket låg siffra. Avsaknad av nationella riktlinjer kan vara en orsak till den låga siffran, en annan att det saknas en gemensam definition av vårdprogram i landet.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom drabbar vissa områden i hjärnan och cellerna i detta område kommer att dö kontinuerligt. Detta påverkar många av kroppens funktioner vilket medför ett mycket brett symtomspektrum. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom sett ur ett patientperspektivMetod: En systematisk litteraturstudie. Sökning efter relevanta artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att sammanställa resultatet.Resultat: Två teman framträdde ur analysen: Upplevelsen av hur sjukdomen förändrade funktionsförmågan i det dagliga livet och Upplevelsen av vad omgivningens bemötande har för betydelse.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var någon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag på hörselfritids jämfört med de barn som går individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var även att belysa vad pedagoger bör veta om man får ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels på en faktadel och dels på kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har använts är rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som går på hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 år gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer på fritids lättare står ut med olägenheter såsom buller, slammer och höga ljud.