Uppsatsen behandlar hur USA: s president George W Bush använder civilreligiösa inslag i sin retorik under sitt första år som president. Han startade ämbetsperioden med att använda religiösa anspelningar i sitt installationstal., för att sedan fortsätta i samma anda hela året. Bush är inte den första presidenten att använda sådana retoriska knep. Ända sedan USA: s grundande har presidenterna förstärkt sin talarkonst genom att hänvisa till Gud och att landet är utvalt av Gud - ett nytt Israel. Landets presidenter har alltid varit mer eller mindre övertygade om att Gud står på USA: s sida.

Syftet med denna uppsats är att belysa den kristna högerns engagemang inom politiken i USA. Detta utreds med hjälp av frågorna; hur har den politiska inriktningen i USA påverkats av den kristna högerns engagemang i politiken? På vilket sätt kan den kristna högern ses som en politisk maktfaktor? Vilket eller vilka mål har den kristna högern med sitt politiska engagemang? En diskursanalytisk metod används eftersom den är inriktad på att se förändringar i politiska processer, och den teoretiska ansatsen utgår från de två begreppen makt och diskurs som båda på olika sätt anknyter till diskursanalysen.Resultatet visar att presidenterna i USA, från Ronald Reagan till George W. Bush, har anpassat sin politiska linje efter den kristna högerns intressen. I gengäld har dessa presidenter i valen fått den kristna högerns röster.

Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?] Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken på hur ett barn kan fara illa och vad lagen säger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstå hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhållandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger på intervjuer med tre förskollärare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal på BVC och en rektor på en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt område.

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Barn som diagnostiseras och medicineras för ADHD ökar kraftigt. Både diagnosen och medicinen påverkar barnen på flera olika sätt i livet. Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten enligt The World Health Organisations (WHO) fyra domäner (WHOQOL) hos barn som är medicinskt behandlade för ADHD. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Granskning av artiklar gjordes enligt Friberg.

Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att studera sociala faktorers inverkan på självmordstankar bland 95-åringar i Göteborg. De huvudsakliga frågställningarna är: Hur vanligt är det med självmordstankar hos 95-åringar? Påverkar sociala faktorer självmordstankar bland 95-åringar? Samt: Har individens kön en inverkan på huruvida de känner självmordstankar?Metod och material: Data från 95+-studien i vilken 338 individer analyserades. Icke-dementa valdes att studera vilket lämnade ett urval bestående av 163 individer (116 kvinnor och 47 män). Variabler rörande individers sociala liv, såsom boendeform och religiös tro tittades på i förhållande till variabler rörande självmord.Huvudresultat: Trots att ett relativt litet antal 95-åringar har självmordstankar, visar studien att de som är troende samt dem som är religiöst aktiva har självmordstankar i lägre utsträckning än de som inte är troende eller religiöst aktiva.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Jämförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid främmande kultur och religion..

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande föräldrar, barnens behov och situation både i hemmen och ute i samhället. Ytterligare ett syfte var att få en inblick i vad det fanns för insatser och hjälp för dessa barn. Undersökningen gjordes på en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes då fördelarna med detta var att man nådde många respondenter och anonymiteten säkerställdes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjälp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvårigheter i förskolan och skolans tidigare år. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education).

Huvudfrågan i den här uppsatsen är på vilket sätt som konsten speglar religionen i Egypten under Det mellersta riket. Uppsatsen börjar med att beskriva när Det mellersta riket skulle ha ägt rum, vilket dock är lite osäkert, då årtalen kan variera något mellan olika författare. Vidare, vill jag ge en inblick i hur den egyptiska konsten bör tolkas, då detta inte är på samma sätt som vi västerlänningar, idag, ofta tolkar konst utifrån dess yttre skönhet och helhet. Sedan följer en beskrivning av hur religionen förmodligen uppstod kring Nilen och inspirerade det religiösa livet, då denna flod var livsviktig och källan till att livet över huvud taget gick att leva i Egypten. Detta stycke inrymmer också skapelsemyten, gudar och ritualer.

I dagens samhälle möts barn av enorma krav från olika håll, skolan är en stor del i barnens liv, och vi har i denna uppsats fokuserat på hur barn upplever stress och vad som orsakar deras stress. För att ta reda på detta har vi använt oss av den kvalitativa metoden i form av intervjuer med barn och en pedagog. Problemformuleringarna vi har använt oss av består av dessa frågor: är barnen medvetna om sin egen stress? Hur känns det i kroppen då de är stressade? Och vet de varför de är stressade? Resultatet av vår undersökning visar att vår barngrupps medvetenhet om stress inte är särskilt stor. Barnens svar kretsar runt tid och vuxnas stress, av 11 intervjuade barn var det endast tre som kopplade stressen till sig själv och beskrev sin egen stress..

Katarismen är en gammal religion och livsfilosofi som hade sin storhetstid under medeltiden. Minst 500 år vet man att den existerade. Den hade sitt centrum i Frankrike med en geografisk halvmåne som sträckte sig genom Italien upp mot Flandern, Tyskland och området kring Rhendalen. De hämtade sin livsfilosofi från gnosticismen. De som brukade denna religion och livsåskådning kallades för katarer och kättare av katolska kyrkan.

Religiös etik i miljöarbetetUppsatsen bygger på en primär fråga och det är huruvida religion kan bidra med en etisk aspekt i miljöarbetet, jag har även försökt att besvara en sekundär frågeställning som avser hur miljön med hjälp av en religion ur miljöetiskt perspektiv kan förbättras för människor, djur och natur.          För att besvara frågeställningen har jag använt mig av en komparativ studie där jag har jämfört Larry L Rasmussens Earth community, earth ethics och Dalai Lamas Etik för ett nytt millenium. Carolyn Merchants Naturens Död utgör min bakgrund och är det perspektiv jag antagit i undersökningen, jag valde författaren för att få en feministisk historisk analys av de händelser som lett fram till det moderna vetenskapssamhället och problemställningen vi står inför idag.          Resultatet av undersökningen visar att det största ansvaret ligger på individen men att ett etiskt system baserat på världsreligionernas centrala värderingar kan vara till stor hjälp när eget ansvar och etiska överväganden ska avgöras. Kristendomen har genom dualism och mans-centrering skapat ett destruktivt förhållningssätt till naturen och kvinnor vilket bidragit till många av dagens miljöproblem, klassåtskillnader och andra orättvisor, därför måste kristendomen reformeras till att se människan som en del av naturen och ta beslut som har en helhet i åtanke då hela världen samverkar i ett enda system. Det är speciellt viktigt att kristendomen tar ett stort ansvar att förvandla den västerländska världen från en materialistisk till en ansvarstagande kultur, därefter kan den bidra ur ett miljöetiskt perspektiv.          Dalai Lamas etik utgår från invidnivå och eget ansvar som inte förutsätter en religiös övertygelse av den anledningen att religion och andlighet är skilda saker. Religion är bön, ritualer och tro på en metafysisk sfär, andlighet har med den mänskliga andens egenskaper att göra det vill säga medkänsla, tålamod och ansvar.En etik som hjälper människor att ta ansvar och hantera lidande kan vara till stor hjälp för att bidra till psykologisk och emotionell hälsa i västländerna.

Karlsson, Hanna (2010). Små barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: Lärarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och små barns samspel i den fria leken. Frågor jag utgick ifrån var: Hur ser små barns samspel ut i den fria leken? I vilken utsträckning förekommer konflikter i små barns samspel? Hur använder små barn kroppsspråket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv små barn i åldern ett- till två år.