I dagens samhälle är barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hälsoproblem hos många unga. Vi har valt att titta på hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk träning i skolan, och om alla barn får möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill även se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlärning.Undersökningen vi har gjort bygger på intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlärning, då detta påverkar barnens koncentration. Resultatet visar att många pedagoger är medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utsträckning på de olika skolorna..

Syftet med denna studie var att studera hur barn i tillrättalagda miljöer i förskolan utvecklar intresse för och stimuleras till skriftspråksinlärning. Våra frågeställningar har varit hur ser sampelet ut mellan pedagoger-barn och barn-barn i skriftspråkliga aktiviteter? Hur används förskolans miljö för att stimulera skriftspråksutveckling? Vilka redskap använder pedagogerna vid skriftspråksutveckling? Hur kan förskolan bidra till barns tidiga skriftspråksutveckling enligt pedagogerna? För att få en välgrundad uppfattning om ämnet har vi genomfört fyra observationer på två olika förskolor. De observerade barnen var fyra och fem år. Vi har även intervjuat fyra pedagoger som alla arbetade på de observerade avdelningarna.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre.

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera de uppfattningar som pedagoger på resurskola/skoldaghem har beträffande deras arbetssätt och förhållningssätt i mötet med sju- till tolvåriga flickor respektive pojkar. Vi har även ett delsyfte, där vi vill undersöka hur delar av respektive organisation ser ut samt vad denna kan innebära för pedagogerna och eleverna. Vi intervjuade sex pedagoger från tre olika resursskolor samt fyra föräldrar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att det enligt både pedagoger och föräldrar, skett en positiv utveckling för de fyra elever/barn som ingått i vår studie. I det stora hela arbetade och förhöll sig pedagogerna lika mot både pojkar och flickor.

Detta examensarbete handlar om vilken betydelse samlingen har på en förskola i en stad i Skåne. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad pedagoger anser om samling i förskolan, samt hur deras uppfattning förhåller sig till förskolans utveckling i ett historiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har pedagoger om samlingens roll i förskolan samt hur förhåller de sig till dessa i praktiken? Hur tänker pedagoger om samlingens innehåll och upplägg? Vad anser pedagogerna att barnen lär sig i samlingen? Hur har samlingen förändrats genom förskolans utveckling utifrån barnsyn och fostran? Efter att vi samlat in vårt empiriska material har vi gjort en analys. Här lyfter vi fram det väsentliga ur vår empiri när det gäller pedagogernas sätt att arbeta med samling i förskolan, hur de ser på lärande, innehåll och syfte.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Flerspråkighet är inget modernt ord, det är ett faktum i vårt samhälle att vi lever i en mångkulturell miljö. Många barn kommer hit från andra länder och placeras in i vår svenska skola med kort varsel, där de förväntas anpassa sig efter alla främmande företeelser och kulturella skillnader som finns. Vi ville se hur man som pedagog utifrån detta planerade och genomförde undervisning som var anpassad till en mångkulturell skola. Därför valde vi att genomföra intervjuer med vissa pedagoger, som är de flerspråkiga barnens närmsta länk i skolan. Genom dem fick vi veta hur komplext pedagogernas arbete är, hur frustrerande det kan vara när språket blir till en barriär för kommunikationen.

Uppsatsen beskriver en studie av barns upplevelser av pedagogers kroppsspråk i den dagli-ga förskoleverksamheten. Uppsatsen berör särskilt barnens och pedagogernas uttryckssätt i konfliktsituationer samt konsekvenserna av detta. I intervjuer fick barn svara på hur de uppfattade pedagogens kroppsspråk. Genom observationer studerades barns beteenden i olika konfliktsituationer. Resultaten antyder att det kan finnas samband mellan pedagogers uttryckssätt i konfliktsituationer och barns beteenden..

Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. Där en jämförelse gjorts mellan två skilda inskolningsmetoder. Föräldraaktiv inskolning och individuell inskolning. Föräldraaktiv inskolning innebär att föräldern är aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pågår. Individuell inskolning pågår under två veckor och innebär att föräldern är passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har föräldrar och personal för upplevelser av dessa två skilda metoder?.

Detta examensarbete beskriver betydelsen av rörelse för barn med koncentrations- och inlärningssvårigheter. Ericsson (2003) syftar på att pedagogisk forskning kring motorikens problemområde ligger på ett övergripande plan där man använder sig av rörelse för att ge barn möjligheter till utveckling inom motorik, psykisk och fysisk utveckling samt kroppskunskap. Med detta arbete vill jag visa att rörelse kan ha en bredare betydelse. Ericsson (2003) menar också att tidigare forskning visar att många barn som har koncentrations- och inlärningssvårigheter även har problem med motorik. Genom att presentera tidigare forskning och annan facklitteratur visas vikten av rörelse och möjligheten för pedagoger i förskolan att utnyttja rörelse och motorisk träning för att underlätta barns koncentrations- och inlärningsförmåga.

Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur barnens perspektiv. Vårt syfte kompletteras med frågeställningar om hur barn uppfattar regler, både de uttalade och outtalade, som finns på förskolan samt upplevelsen av att kunna påverka regelverket. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrån ämnesområdet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa våra forskningsfrågor ur flera perspektiv.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse av pedagogers arbete med barn med svårigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrån olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gällande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in från öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav också positiva effekter där lyhördhet, trygghet och stabilitet främjades.

I uppsatsen är syftet att ta reda på: Hur pedagoger ska kunna understödja godakamratrelationer och vad barnen anser vara en god kamratrelation.Uppsatsen genomförs genom att några pedagoger på två förskolor intervjuas om hur de i sittarbete understödjer goda kamratrelationer, även sju barn intervjuas för få se deras syn på huren bra kamratrelation och även hur sämre relation är enligt barnen.Uppsatsens resultat visar att pedagogerna tycker att stödjande av goda kamratrelationer är ettviktigt ämne som de menar att de ständigt arbetar med. Barnen anser att, en bra kamrat ärnågon som är snäll och en dålig kamrat är någon som förstör leken eller någon som säger dufår inte vara med..

Abstract Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsättning i förskola. En intervjustudie av några pedagogers uppfattning och arbetssätt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachers´ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Problemområde: Framgångsfaktorer för barn med hörselnedsättning har kartlagts, däribland nämns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsättning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014).

Denna studie undersöker hur små barn använder sina sinnen för att utforska småkryp, vilken inställning pedagoger i förskolan har till småkryp samt hur barnens intresse för småkryp tas tillvara på i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i åldrarna 1-2 år (toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att toddlare har ett stort intresse för småkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjälp av sina sinnen. Pedagogernas förhållningssätt till småkryp är varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas inställning påverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer också att det är vanligt att för stunden ta tillvara på toddlares intresse för småkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ämnesområdet med ett exempelvis temainriktat arbetssätt..