Examensarbetet handlar om hur barn uppfattar texten i låtarna som de sjunger i förskolan. Arbetet innefattar även en undersökning av hur pedagoger i förskolan för ett samtal med barnen kring låttexter. Undersökningsmaterialet baserades på två förskolor i Skåne där vi har arbetat med kvalitativa forskningsmetoder. Undersökningen innefattade observationer av barn i åldern 3 till 5 år. Vi intervjuade en pedagog på vardera förskola. Vi har även spelat in en cd-skiva vars innehåll behandlar vårt syfte med arbetet.

I vårt examensarbete valde vi att göra en studie över barn och elevers samt pedagogers uppfattning av fysisk aktivitet i skolverksamheten. Vi ville även göra en jämförelse mellan förskola och skola för att se om uppfattningen, när det gäller den fysiska aktiviteten, skiljer sig åt mellan de olika åldrarna. Vi har använt oss av observationer och enkäter i förskolegrupp med barn i åldern 3-5 år och i skolan hos klass 4 samt intervjuer med de yngre barnen i förskolan och med pedagoger i både förskola och skola. Vårt huvudresultat visade att det finns skillnader mellan förskola och skola gällande barnens egen uppfattning om rörelse. Detta gäller även pedagogernas uppfattning om den fysiska aktiviteten i verksamheten. Den fysiska aktiviteten i förskola/skola finns även om den inte alltid är organiserad men det skulle behövas mer rörelseaktiviteter under den bästa delen av dygnet, den tiden då barnen är som piggast, alltså de timmar som barnen är i skolverksamhet..

BAKGRUND: I massmedia diskuteras ofta om hur barn med annat språk än svenska misslyckas med att integreras i samhället och hur dessa barn har det svårt att nå godkänt betyg i kärnämnena, svenska, engelska och matematik. Enligt Hyltenstam, K. & Lindberg (2004, s.17) är en viktig förklaring till detta misslyckande att undervisningen i svenska som andraspråk inte bedrivs enligt intentionerna i styrdokumenten. Detta problem kan begränsa barnens möjligheter senare i deras skolgång och yrkesliv.SYFTE: Vårt syfte med studie är att undersöka och beskriva hur skolor arbetar med flerspråkighet.Våra frågeställningar är:? Hur resonerar verksamma pedagoger kring flerspråkighet?? Hur stöttas flerspråkiga elever i skolan?? Hur resonerar pedagoger kring samverkan med föräldrar till flerspråkiga elever?METOD: Den metod som använts är kvalitativ metod i form av nio intervjuer och observationer av sex pedagoger vid olika tillfällen.

Enligt Söderström(2009) omringas vårt samhälle av oändliga aktiveringsmöjligheter vilket gör att vila lätt glöms bort. Hon menar att det idag krävs medvetna val för att kunna ta sig tid till en lugn stund. Gällande läroplan för förskolan Lpfö98(rev. 2010) betonas det att barnen ska ges en balanserad dygnsrytm av aktiviteter och vilostunder, präglad av omsorg, i förskolan. Hur ger då dagens förskolor barnen möjlighet till en balanserad vardag med fokus på en omsorg om barnets välbefinnande? Syftet med denna studie är att undersöka hur vilan i förskolan ser ut för de äldre barnen.

Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för Lärande och Samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poängterar att ?verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld (?). Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter?.

I dagens samhälle finns det tydliga bilder av hur män och kvinnor ska vara. Dessa bilder förmedlas till barn genom bland annat medier och andra förebilder i barns omgivning. Då barn i femårsåldern är mitt i skapandet av sin uppfattning om sig själv och sin omgivning spelar pedagoger en viktig roll i deras skapandeprocess. Detta examensarbete handlar om hur Barn och pedagoger på en förskola resonerar kring genus. Syftet med denna undersökning har varit att med hjälp av ord och bild få fram barns och pedagogers tankar och uppfattningar om genus.

Sammanfattning Syftet med vårt arbete är att belysa inskolning ur tre olika perspektiv, barnens, pedago-gernas och föräldrarnas. Det kan vara svårt för föräldrarna att lämna sitt barn till någon helt okänd och därför är pedagogernas roll viktig. Både barn och föräldrar måste känna sig trygga och välkomna när de kommer till förskolan. För att beskriva dessa tre per-spektiv, valde vi att intervjua pedagogerna, lämna ut enkäter till föräldrarna och obser-vera barnen samt pedagogerna och föräldrarna. Vi har utgått ifrån John Bowlbys teori om anknytning och anknytningsbeteende. Resultatet av vår undersökning är att barnen använder sig av anknytningsbeteende för att fånga de vuxnas uppmärksamhet.

Vårt syfte med studien var att undersöka pedagoger och specialpedagogers syn på betydelsen av användandet av alternativa och kompletterande hjälpmedel (AKK) för barn med diagnosen autism på förskolan. Frågeställningarna för studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger och specialpedagoger har om kommunikationens betydelse för barn med autism i förskolan och vilka uppfattningar som pedagoger och specialpedagoger har om AKK:s betydelse för barn med autism i förskolan rörande deras lärande och utveckling samt vilka skillnader det fanns mellan pedagogernas och specialpedagogernas syn på AKK:s betydelse för barn med autism i förskola? Vi valde att använda oss av intervju som metod eftersom vi var intresserade av respondenternas egna tankar och ansåg att vi genom en intervju hade möjlighet att ställa följdfrågor för att fördjupa deras resonemang om ämnet.Vi delade upp arbetet i två delstudier där den ena av oss ansvarade för datainsamling och databearbetning från pedagogerna (delstudie 1) och den andre av oss ansvarade för det samma arbetet för specialpedagogerna (delstudie 2). Vid datainsamlingen använde vi oss av diktafoner för att spela in samtalen, på så sätt hade vi fullt fokus på respondenten under intervjuns gång. Efter intervjuerna har samtalen lyssnats av, transkriberats och förts in i dokument i datorn, för en bättre överblick.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder pedagoger använder för att lära barn att läsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig på olika läsinlärningsteorier. Bakgrund har främst belysts utifrån kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig på att ta reda på varför pedagoger valt att använda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. När jag undersökte metoderna var jag också intresserad av att ta reda på om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lärandet. Dessutom ville jag även se om utrymme gavs åt alla elever att medverka och ta del av undervisningen.

Baumann, L & Unander-Scharin, M-J (2010) Lekinspirerande innemljö i förskolan och barns delaktighet i denna - En studie om pedagogers tankar kring innemiljön och dess inverkan på barns lek Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet behandlar innemiljöns betydelse för att inspirera barns lek i förskolan. Syftet med undersökningen är att synliggöra pedagogernas tankar om miljöns betydelse samt att se hur barn leker i denna miljö. De frågeställningar vi har utgått ifrån är följande: Hur tänker pedagoger kring miljön i förskolan? Hur påverkas barns lek av miljöns utformning? Hur delaktiga är barnen i utformningen av miljön? Metoderna som använts för att besvara ovanstående frågor har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor, samt ostrukturerade observationer av barns lek i utvalda rum på dessa. De teoretiska utgångspunkterna har varit forskning kring leken, demokrati och delaktighet i förskolan.

Detta examensarbete handlar om högläsning i hemmiljö för barn i förskoleåldern 1-5 år. Tidigare genomförd forskning inom ämnet har ofta varit inriktad på pedagoger och deras syn på högläsning inom förskola och skola men jag vill vidareutveckla detta genom att undersöka föräldrarnas användande av högläsning för barn i hemmiljö. Syftet med arbetet är att medverka till en förståelse för användandet av högläsning i hemmet som ett verktyg för barns erövrande av tal- och skriftspråk. Undersökningsmetoden jag använt mig av är en enkätundersökning till föräldrar med barn i förskoleåldern 1-5 år. Frågorna handlade om, hur ofta föräldrarna läser för sina barn hemma, vad föräldrarnas syfte med högläsningen är och använder sig barnen av CD-sagor och dator i hemmet..

Studiens syfte är att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berätta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssätt som kan användas. Kvalitativa intervjuer var den metod som användes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna från de fyra olika skolorna som intervjuades berättade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes behaviorismen som användes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssätt pedagogerna använder utan av flera olika metoder. Den visar även deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan.

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör också för lekens, samspelets,kommunikationens och föräldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs även relevant forskning.SyfteVårt syfte med undersökningen är att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssätt/metoder med att få dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vår undersökning utgick vi ifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi använde oss av en kvalitativ metod där intervju var vårt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som är verksamma inom förskolan.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan där barn tar eller ges tillfälle till reflektion kring känslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnå syftet använde vi oss av videoobservation för att fånga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, två dagar lades fokus på samtal mellan barn och en dag mellan Barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades varvat med våra tolkningar av empirin.

Syftet med detta arbete är att synliggöra fördelar och nackdelar för barn med språkstörning på språkförskola och språkavdelning. Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med en placering på språkförskola respektive språkavdelning enligt pedagogerna? Hur ser det sociala samspelet ut för barn på en språkförskola respektive språkavdelning? Vad anser pedagogerna att det krävs för kompetens på en språkförskola respektive språkavdelning? För att undersöka dessa frågeställningar gjorde vi intervjuer med pedagoger på språkförskola och språkavdelning samt observationer av barn på en språkförskola och en språkavdelning. Resultatet visar att pedagogerna på språkförskolan har skilda åsikter när det gäller inkludering. De pedagoger som arbetar med barnen dagligen anser inte att deras verksamhet är inkluderande.