Forskning visar att barn ofta har lite att sÀga till om vid insatsen umgÀngesstöd. Barns instÀllning till umgÀnget efterfrÄgas sÀllan, vilket motiveras med att de Àr för unga, att de pÄ grund av omognad inte förmÄr uttala sig pÄ ett tillförlitligt sÀtt och att de ska slippa vÀlja mellan sina förÀldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn pÄ barn som bÄde subjekt med rÀttigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frÄgan om umgÀngesstöd. Den hÀr studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgÀngesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.

Spelutbudet för barn med autism Àr litet. Eftersom varje barn med autism har individuella svÄrigheter och funktionsnedsÀttningar Àr det svÄrt att göra ett spel som generellt passar alla barn. Dagens teknik har förutsÀttningarna för att göra det möjligt och enklare för dessa barn att trÀna upp sina nedsatta förmÄgor. Syftet med examensarbetet var att framstÀlla en prototyp av ett interaktivt spel för barn med autism till surfplatta och/eller telefon. Spelmomenten skulle kunna backas upp med medicinsk fakta för att hÄlla en kvalitativ nivÄ.

Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

VÄrt syfte med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers tolkningar av begreppet barn med sÀrskilda behov, men Àven se skillnader mellan pedagogers förestÀllningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns pÄ förskolorna, och dÀrmed vÀcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med sÀrskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med sÀrskilda behov? ? Hur ser pedagogerna pÄ bemötandets betydelse för barn med sÀrskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med sÀrskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov.

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollÀrares uppfattningar om trygghet hos smÄ barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen Àr att beskriva och synliggöra hur förskollÀrare resonerar kring smÄ barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i Äldrarna ett till fem Är. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de smÄ barnens kÀnsla av trygghet i förskolan och samarbetet med förÀldrarna Àr betydelsefullt nÀr det gÀller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

Syftet med uppsatsen Àr att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och dÀrmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn anvÀnds ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys anvÀnds för att klarlÀgga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hÄllbara argument.

Syftet med studien Àr att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhÄllningssÀtt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende pÄ vilken kurator man talade med samt var denne arbetade nÄgonstans. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Synen pÄ barn med utvecklingsförsening har förÀndrats genom tiderna, frÄn att ha ansetts av samhÀllet vara obildbara till att fÄ rÀtt till att leva ett vanligt liv. Barn med utvecklingsförsening har tidigare varit segregerade till sÀrförskolor, idag har de rÀtt till plats inom den kommunala förskolan.Syftet med denna uppsats Àr att belysa förskollÀrares arbete med och förhÄllningssÀtt till barn med utvecklingsförsening i förskolan. Att se vad förskollÀrarna anser om sina fÀrdigheter för att arbeta med barn med utvecklingsförsening. Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 skall förskolan ta emot alla barn och alla barn har rÀtt till det stöd de behöver. DÀrav undrar vi hur resurserna ser ut för barn med utvecklingsförsening och hur ser förskollÀrarna pÄ resurserna?Genom en kvantitativ enkÀtundersökning som 52 förskollÀrare frÄn Ätta förskolor deltog i har vi fÄtt en bild av vad dessa förskollÀrare har för tankar om barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.Resultatet av vÄr undersökning visar att det Àr vanligt att förskollÀrarna har barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.

MÄnga barn i Sverige har det bra, men det finns Àven barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptÀcka utsatta barn, hur vi gÄr tillvÀga vid en anmÀlan samt hur förskolans och socialtjÀnstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjÀnst har vi erhÄllit information kring hur man agerar nÀr barn far illa. Vi tar upp att beteendeförÀndringar hos barn kan vara ett tecken pÄ att barn far illa och det Àr dÀrför nÄgot som vi vuxna bör vara uppmÀrksamma pÄ. Andra vanliga tecken som framkom var blÄmÀrken pÄ barnet, att barnet sjÀlv berÀttar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken.

Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvÄrigheter pÄ fritidshemmet. DÄ fritidshemmen har förÀndrats, barn­grupperna har blivit större och personaltÀtheten minskat uppstÄr frÄgan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredstÀllas. Barn med koncentrationssvÄrigheter Àr en grupp som pÄver­kas av dessa omstÀndigheter. Det Àr viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov.Genom en intervjustudie, dÀr fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter. AnvÀndandet av öppna frÄgor, i en sÄ kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar pÄ studiens frÄgestÀllningar.Resultatet som Àr intervjupersonernas reflektioner kring studiens frÄgestÀllningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svÄrigheter.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för vÄld i nÀra relationer kan identifieras, hur de fÄr hjÀlp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar Àven riskfaktorer för att barn ska utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.