Bakgrund: Diabetes Àr en kronisk sjukdom och mer Àn 220 miljoner mÀnniskor i vÀrlden Àr drabbade. NÀr ett barn insjuknar blir det en omstÀllning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen.Syfte: Att belysa förÀldrars kÀnslomÀssiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes.Metod: Det Àr en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed dÀr vetenskapliga artiklar analyserats och sammanstÀllts.Resultat: FörÀldrarnahar kÀnslomÀssiga upplevelser som oro, kÀnsla av att tappa kontrollen, en kÀnsla av misstro.Bra stöd frÄn sjukvÄrdspersonal Àr viktigt för förÀldrarna för att kÀnna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes.Diskussion/Slutsats: Slutsatsen Àr att förÀldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvÄrdspersonalens omvÄrdnadsperspektiv i mötet medfamiljen Àr viktigt..

Syftet med vÄr studie var att fÄ en förstÄelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda pÄ vad det Àr som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. VÄrt intresse lÄg i att ocksÄ att fÄ veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek pÄ förskolan? Vad Àr det som gör att det uppstÄr konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna pÄ vÄr valda förskola om samspel? Undersökningen gjordes pÄ tvÄ avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femÄrsverksamhet och den andra hade barn i Äldrarna ett till fem.

Syftet med detta arbete Àr att hela tiden ha ett barnperspektiv och pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ hur barn med diagnosen autism kan tÀnka om och uppleva sin undervisningssituation. För att vidga perspektivet undersöker vi hur lÀrare och assistenter beskriver inlÀrningssituationen för de barn som Àr med i vÄr undersökning.Litteraturavsnittet ger en översikt av tidigare forskning om autism och vilka svÄrigheter och möjligheter som diagnosen autism kan innebÀra för barn i skolan. Vidare beskriver vi olika pedagogiska metoder och strategier som lÀrare kan anvÀnda.Genom en studie i form av intervjuer och observationer tar vi reda pÄ vilka tankar barn med autism har om sin inlÀrningssituation. De teoretiska utgÄngspunkterna i denna studie baseras pÄ det sociokulturella perspektivet, det salutogena perspektivet och det variationsteoretiska perspektivet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att barn med autism kan berÀtta om sin inlÀrningssituation i skolan. De beskriver vad de har lÀtt för, vad de har svÄrt för och vilken hjÀlp de behöver av lÀrare och assistenter.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ djupare kunskaper inom omrÄdet stress eftersom det blir ett allt större problem i vÄrt samhÀlle. Jag vill undersöka elevernas och personalens uppfattning om stress. I arbetet för att motverka stress i skolan Àr avslappning en del. Jag vill ta ocksÄ reda pÄ om avslappningstrÀning ger en positiv effekt pÄ barn. Mina frÄgestÀllningar handlar om stress, hur den yttrar sig, vilka orsakerna Àr och hur man kan motverka stress hos barn.

Bakgrund:SmÄ barn spenderar mycket tid i förskolan dÀrav har innemiljön stor betydelse. Miljön ska vara varierande och anpassas till de smÄ barnens behov och intresse. SmÄ barn upptÀcker med hela kroppen och lever i nuet. Forskning visar pÄ att smÄ barn lÀr sig pÄ annat sÀtt Àn vad barn över tre Är gör.Syfte:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger förhÄller sig kring lÀrandemiljö för smÄ barn (0-3 Är) i förskolan. PÄ vilket sÀtt beskriver pedagogerna i förskolan en utvecklande inomhusmiljö för smÄ barns lÀrande?Metod:För att ta reda pÄ hur pedagogers tankegÄngar ter sig har vi anvÀnt oss av intervjuer som undersökningsredskap.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ sina arbetsplatser, och dÄ det Àr en viktig del i skolans vardag Àr det ett intressant och aktuellt Àmne att undersöka. DÄ det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att ocksÄ titta pÄ hur pedagogerna pÄ de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleklassen pÄ kommunal skola och friskola, för att fÄ en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang pÄ kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder oss av intervjufrÄgor för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Sexuella övergrepp pÄ barn Àr nÄgot som de allra flesta har starka kÀnslor kring. Syftet med studien Àr att utifrÄn fem biografier söka efter information till vad som kan tolkas vara ett bra bemötande med utgÄngspunkt ifrÄn de utsatta barnens perspektiv. För att kunskapen kan anvÀndas i det sociala arbetet i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet visar att det som socialarbetare i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp Àr oerhört viktigt att ha tÄlamod och inte pressa barnen.

Syftet jag vill uppnÄ med detta arbete Àr att sprida kunskap om barns sorg och hur denna kan yttra sig. Jag vill Àven ta reda pÄ hur en pedagog kan förbereda sig sjÀlv samt sina elever pÄ sorg, hur pedagogen bör möta och arbeta med barn i sorg samt vart pedagogen kan vÀnda sig om denne Àr i behov av extra hjÀlp. I litteraturgenomgÄngen redogör jag bland annat för barns sorgeprocess, krisens faser, sorgereaktioner samt pedagogens möte, kommunikation och arbete med barn i sorg. Jag belyser Àven kort skolans krishantering. I den empiriska delen har jag genom intervjuer undersökt sex pedagogers erfarenheter betrÀffande barn och sorg.

Cochleaimplantat (CI) Àr ett tekniskt hörselhjÀlpmedel som anvÀnds av personer med grav hörselnedsÀttning eller dövhet. Ett CI ger barn med medfödd dövhet möjlighet att höra och utveckla talad kommunikation. CI ersÀtter inte normal hörsel och det finns stora individuella variationer i sprÄk och talfÀrdighet hos personer med CI. Syftet med föreliggande studie var att studera kognitiva och sprÄkliga förmÄgor hos barn med CI med fokus pÄ lÀsförmÄga. I studien deltog 57 barn i Äldrarna 7;3-10;4 Är.

Hörselskadade barns kommunikationsstrategier Àr icke ett outforskat omrÄde dock Àr det inte mycket forskat pÄ hörselskadade barns interaktioner sinsemellan. Denna studies intention har varit att undersöka relationen mellan de strategier som specialpedagogerna och barnskötarna pÄ en enhet för barn med hörselnedsÀttning anvÀnder/ger till barnen och de kommunikativa strategier som barnen anvÀnder sinsemellan och/eller till de vuxna. Studien har anvÀnt sig av strukturerad observation vilket inneburit att ett observationsschema har faststÀllt utifrÄn vilket observationerna registrerats. Antalet deltagare i studien har varit nio barn i Äldern 36-84 mÄnader samt tre specialpedagoger och tvÄ barnskötare. Antalet studerade interaktioner har varit 144 och det genomsnittliga antalet interaktioner per barn har varit 16.

DÄ barn kommer till en barn- och ungdomshabilitering Àr de i behov av hjÀlp med olika saker som inskrÀnker och försvÄrar deras liv. Att fÄ ett barn motiverat till att prova ut hjÀlpmedel eller trÀna sÄdant som deras kamrater kunnat i flera Är, kanske inte alltid Àr sÄ lÀtt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter inom barnhabilitering beskriver vad som Àr betydelsefullt för barns motivation. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter pÄ olika barn- och ungdomshabiliteringar. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

SammanfattningBakgrund:Diabetes mellitus Àr en kronisk metabol sjukdom, i Sverige har cirka 350 000 mÀnniskor sjukdomen och varje dag insjuknar tvÄ barn (0-18 Är) i diabetes typ 1. Diabetes typ 1 drabbar frÀmst barn och ungdomar dÀr insjuknandet ofta sker ganska hastigt och kan upplevas som dramatiskt. NÀr ett barn insjuknar berörs inte bara barnet utan ocksÄ hela familjen. Den förÀndrade vardagen som sjukdomen för med sig lÀgger stort ansvar pÄ förÀldrarna, vilket kan leda till ett ökat kÀnslomÀssigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ om det gÄr att identifiera de barn som ligger i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi redan i förskolan. Vi frÄgade oss hur pedagogerna i sÄ fall kan identifiera barnen samt hur vi kan underlÀtta för barnen i deras senare lÀs- och skrivinlÀrning. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat fyra logopeder och en specialpedagog som arbetar med barn med sprÄkstörningar eller lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Resultaten visar att det gÄr att identifiera barn som ligger i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter redan i förskolan. Barnen har svÄrt att rimma, kan inte sÀtta ihop/ta isÀr ord, kan inte lyssna ut ljud i ord, Àr inte intresserade av att lyssna pÄ böcker.

Familjer som lever under pÄfrestning har ökad risk att utsÀtta sina barn för misshandel. Ett av mödravÄrdcentralens och barnavÄrdcentralens mÄl Àr att identifiera familjer som behöver riktade insatser. Denna studies syfte Àr att belysa sjuksköterskans/ barnmorskans erfarenheter av att möta familjer som har bristande omsorgsförmÄga om sina barn. Metoden Àr en litteraturstudie.Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet svarar pÄ frÄgorna hur sjuksköterskan/barnmorskan kan identifiera bristande omsorgsförmÄga och erbjuda stöd till familjer.