Bakgrund: Föräldrar som kommer in med sitt akut sjuka barn befinner sig i ett känslofyllt läge där stress lätt uppstår. Föräldrar tar på sig mer ansvar än de klarar av, vilket är energikrävande och leder till att de glömmer bort sina egna behov. Sjuksköterskan har därför en betydelsefull roll för det stöd som föräldrarna är i behov av och det är viktigt att det finns en fungerande kommunikation i mötet mellan föräldrar och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med vård av akut sjuka barn. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie av kvalitativ ansats och baserades på vårdvetenskapliga artiklar från hela världen.

Studien bygger på en sammanställning av tidigare insamlad och ej bearbetad data. Syftet med studien var att jämföra om det fanns några skillnader kring känslor hos mödrar och fäder till barn med Downs syndrom (DS). 80 mödrar respektive 79 fäder deltog i studien. De fick svara på en enkät gällande känslor under en tidsperiod på tre månader tillbaka. Barnens medelålder var 4,7 år då föräldrarna besvarade enkäten.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse hur förskolans miljö och lärarnas arbets- och förhållningssätt kan gynna barn med autism.Studien beskriver de metoder som används vid arbetet med barn som har autism så som t.ex. allmän daglig träning och tecken som stöd.  Öppna intervjuer  användes för  att  samla  in data  till  den kvalitativa studien, som sedan  analyserades genom  att  granska  inspelat  material  samt  våra  anteckningar. Fem förskollärare och en specialpedagog med erfarenhet av autistiska barn intervjuades.Det är  respondenternas  uppfattningar, erfarenheter  och  upplevelser  som  bearbetats  och redovisats.Resultaten av  studien visar  att  respondenternas  uppfattningar  och  arbetssätt  med  barn som  har  autism  även  kan  hjälpa  och  gynna alla  barn.  Exempelvis  kan  en  överskådlig miljö, små barngrupper och bildschema vara några av de saker som kan gynna alla barn. Respondenterna pekar på att det krävs fasta rutiner och en strukturerad miljö för att barn med  autism  ska  få  ut  så  mycket  som  möjligt  av  den  tid  de  är  i  förskolan. Föräldrasamverkan är betydelsefull för att lärare ska kunna utforma en bra verksamhet för dessa barn visar resultatet.Resultaten visar även att det finns en önskan från lärarna om  ökad  kunskap  kring  barn  med  autism.  Vi  hoppas  att  studien  ska  kunna  gynna blivande lärare..

Sjuksköterskor som jobbar på akutmottagningar inom Västra Götalandsregion vårdar i viss utsträckning barn, dock finns inget krav på vidareutbildning inom barnsjukvård. Den forskning vi tagit del av belyser vikten av att ha rätt kompetens vid vård av barn. Syftet med studien är att belysa allmänsjuksköterskors upplevelser vid vård av barn på en akutmottagning. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjumetod enligt Kvale och Brinkmann (2009). Deltagarna bestod av sex sjuksköterskor utan vidareutbildning inom barnsjukvård.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

När ett barn föds med hjärtfel skapas ofta en stress hos föräldrarna. Ovissheten om barnets överlevnad och/eller framtid gör att föräldrarna upplever en maktlöshet. Det innebär att de kan behöva stöd i att finna resurser för att stärka eller bibehålla hälsa och livskvalitet både i samband med nyföddhetsperioden och under barnets uppväxt. Familjefokuserad omvårdnad är väl lämpad för denna intervention. Syftet var att identifiera faktorer som kan påverka hälsa och livskvalitet hos föräldrar till barn med medfödda hjärtfel.

Socialtjänsten har ett ansvar för att se till att familjehemsplacerade barn får en trygg och bra uppväxt. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse och en ökad kunskap kring hur väl socialtjänsten tar det ansvaret. Enligt tidigare forskning finns en del brister i familjehemsvår-den.För att ge en bild av socialtjänstens uppföljningsarbete med familjehemsplacerade barn har jag använt en kvalitativ intervjumetod och intervjuat familjehemsföräldrar och social-sekreterare kring tolv familjehemsplacerade barn.Några resultat är att socialtjänsten vanligtvis föjer upp placeringarna två gånger om året med hembesök där man pratar med barnet, att man i liten utsträckning använder någon strukturerad metod vid uppföljningen, att socialtjänsten oftast arbetar aktivt med barnets kontakt med de biologiska föräldrarna samt att socialtjänsten oftast har upprättat vårdplaner kring barnen. Det finns många faktorer som påverkar arbetet. Några av dem är barnets behov, tilltro till familje-hemmet, intressekonflikter, socialtjänstens organisation, ekonomiska resurser och personliga egenskaper hos socialsekreterarna.Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån systemteori och rollteo-ri.

Introduktion: Läpp-käk-gomspalt (LKG) är en av de vanligaste medfödda defekterna. Det beräknas att det i Sverige föds cirka 200 barn per år med olika typer av läpp-käk-gomspalt, drygt 2/1000 födslar varje år. Defekten medför ett stort behandlingsbehov, vanligtvis utfört av ett specialiserat LKG-team. Teamet består av flera specialister inom olika områden, till exempel plastik- och käkkirurger, ortodontister, logopeder med flera då defekten bland annat medför påverkan av ansiktets utseende, talsvårigheter samt bett- och tandavvikelser. Läpp-käk-gomspalt kan påverka livskvaliteten hos barn och ungdomar och behandling och hjälp från olika vårdgivare kan hjälpa till att höja livskvaliteten.

ABSTRACT Margareta Jablonska (2009). ?Man vågar inte dö?. En kvalitativ undersökning om föräldrar till barn med autism, upplevelse av vardagen. ("We dare not die." A qualitative study of parents of children with autism experience of everyday life.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa oro och förhoppningar hos föräldrar till barn som bedöms inom autismspektrat, samt beskriva deras upplevelse av vardagliga svårigheter, för att få en djupare förståelse för och förbättring av familjens situation.

Syftet med arbetet är att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvärvat en hjärnskada. Arbetet utgår från en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvärvat en hjärnskada..

Syftet med detta examensarbete är att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgår sorg. Vi vill genom detta arbete få kunskap om hur pedagoger bör förhålla sig till barn som sörjer. Genom att utgå från litteraturen som finns inom ämnet och intervjuer med förskollärare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjälpa dem. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. Då barn inte har den verbala förmågan att utrycka sin sorg kan de istället göra det genom att till exempel leka och rita.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det är en kvalitativ studie där författarna har observerat tre förskolors miljöer där det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas även det historiska perspektivet samt förändringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. Frågeställningarna som besvaras är hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

Syftet med den här studien var att belysa i vilken utsträckning skolan arbetar i linje med styrdokumenten, avseende hälsa, begränsat till övervikt och fetma. Läroplanen (Lpo 94) visar att skolan bland annat skall ge barnen en kunskap och förståelse kring att sättet att leva påverkar den egna hälsan. För att belysa hur skolan arbetar i enlighet med detta, intervjuades fyra lärare samt en rektor. Rektorer från sju andra skolor fick dessutom besvara enkätfrågor kring hur de arbetar med övervikt och fetma vid sina skolor. Resultatet visar att de medverkande skolorna i den här studien anser att de arbetar aktivt i frågan om hanteringen av barn med övervikt eller fetma.

Sexuella beteendeproblem hos barn är ett relativt outforskat område i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i åldern sex till tolv år och vilka insatser som finns att tillgå för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill även få mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjänstemän som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke. Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos både pojkar och flickor och att det både finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem på många sätt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende.