Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer där föräldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. Vårt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan påverkas av att leva i en utsatt miljö där föräldrarnas förmåga att tillgodose barns behov är bristfällig. Vårt resultat visar att barn påverkas både fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö där det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, då föräldrarnas möjlighet att se sina barns behov är liten och föräldraförmågan är bristfällig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen känner sig exkluderade och osynliga, både från sina föräldrar, men även från samhället där professionella inte lyckas genomskåda ett pågående missbruk inom familjen.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

I uppsatsen analyseras och diskuteras processen av att komponera ny repertoar f?r barnk?r. Studien beaktar f?ljande fr?gest?llningar: Hur realiserades f?ruts?ttningarna f?r uppgiften att skriva musik f?r barnk?r? Vilka utmaningar uppstod under processen och hur l?stes de? Med hj?lp av en processdagbok unders?ks utf?randet av att tons?tta ett verk f?r barnk?r. F?rfattaren diskuterar parametrar som barnr?stens omf?ng, st?mf?ring f?r barnk?r, textens ber?ttelse, melodins rytm samt ackompanjemangets f?rh?llande i relation till k?rmelodin.

I Läroplanen för förskolan står det:?Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet iförskolan. Hänsyn skall tas till barnets olika förutsättningar och behov.? (s.4)Det är upp till pedagogerna att anpassa den pedagogiska verksamheten så den passar alla barn.Syftet med vårt arbete var att se hur pedagogerna upplever det att ha barn med dolda handikapp i barngruppen. Vi ville även ta reda på hur det byggs upp ett bra samarbetet med föräldrarna till barn med dolda handikapp, så att de känner en trygghet att lämna över ansvaret till förskolan.Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med både pedagoger och föräldrar till barn med blödarsjuka och matallergi.Vårt resultat visar på att pedagogernas förhållningssätt är viktigt.

Artificiell intelligens integreras idag i alltfler tekniska system. Trots det, ?r det fortfarande sv?rt att i praktiken implementera modeller fr?n grunden p? grund av h?ga resurskrav i form av data och ber?kningskraft. Detta motiverar s?kandet efter effektivare modeller. I denna artikel unders?ks Kolmogorov Arnold Networks (KANs), en alternativ arkitektur av neurala n?tverk och j?mf?rs med traditionella arkitekturer som multilayer perceptrons (MLPs) och faltningsn?tverk.

Inom förskolan finns många barn med ?störande? beteenden och förskollärare möter någon gång dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare kan arbeta för att skapa en optimal lärandemiljö, både ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrån Socialstyrelsens (2010) benämning, att användas.Första delen av studien består av litteraturstudier. Nordahl, Sørlie, Manger och Tveit (2007) påvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstår eller att existerande beteendeproblem förvärras.Den andra delen av undersökningen består av sju intervjuer med förskollärare.

Det har forskats en hel del om föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt sjuka barn, men forskningen rörande föräldrarnas förväntningar på sjuksköterskan är inte lika omfattande. Syftet har varit att belysa föräldrars förväntningar på sjuksköterskan vid vård av inlagda barn 0-18 år. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på åtta (8) vårldsomfattande vetenskapliga forskningsrapporter. Som teoretisk referensram har Calgary modellen för familjecentrerad omvårdnad använts. I resultatet framträdde följande kategorier som var betydelsefulla förväntningar från föräldrarna: information, tillgänglighet, kontinuitet, stöd - förtroende samt samarbete - delaktighet.

Allt fler människor i världen är på flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 år rätt till samma vård som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleåldern innebär detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen påtalar att det är av yttersta vikt att BVC uppmärksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

Uppsatsen behandlar språkstörningar, och tar upp möjliga bakomliggande orsaker samt hurman kan underlätta för barn som lider av språkstörningar. Syftet är att skapa en förståelsekring språkstörningar och att ta reda på hur man kan underlätta för de barn som lider avspråkstörningar. Vår undersökning är baserad på intervjuer med logopeder, talpedagoger ochspecialpedagoger som arbetar med språkstörda barn dagligen. Anledningen till att vi valde attintervjua personer från dessa yrkeskategorier är för att de har breda kunskaper om barn medsärskilda behov.Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att uppkomsten till språkstörningar fortfarande ärokänd, men det finns dock teorier som pekar på ärftlighet som möjlig bakomliggande orsak.Uppsatsen innehåller även tillvägagångssätt samt tips på hjälpmedel som kan underlätta förbarn med språkstörningar..

Barn till psykisk sjuka kan ha ökad risk för psykisk ohälsa men detta kan uppvägas av tillgängliga skyddsfaktorer. Barn har blivit mer uppmärksammade inom vuxenpsykiatrin på senare år. Beardslees familjeintervention implementeras sedan 2008 i Sverige. Studien undersökte hur vuxenpsykiatrin stödjer barn till psykisk sjuka, speciellt angående interventionen. Tio anställda, utbildade i interventionen, från sju psykiatriska kliniker i Stockholm intervjuades.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

I Sverige insjuknar varje år cirka 300 barn i cancer. De vanligaste cancerformerna är leukemi samt hjärntumörer. Trots att forskningen har utvecklats är det en fjärdedel av de drabbade barnen som inte går att rädda. Då ett cancersjukt barn vårdas palliativt och sedan går bort, påverkas en hel familj med föräldrar och syskon. Att förlora ett barn är en fruktansvärd upplevelse.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur viktiga personer i barnets sociala omgivning, såsom förälder, förskole- och specialpedagoger och förskolechef, resonerar kring identifiering av barns svårigheter samt värdet av en tidigt fastställd ADHD- diagnos. På så sätt åsyftas en tydligare och en mer fördjupad förståelse, av den betydelse som tillskrivs tidig identifiering samt diagnostisering, erhållas. Sex stycken kvalitativa intervjuer har föredragits som undersökningsmetod. Utifrån studiens syfte har den kommit att bearbetas utifrån en humanvetenskaplig ansats, där inspiration hämtats från hermeneutiken.I resultatet framkommer att begreppen ADHD och diagnostisering används ytterst sällan inom förskolan. Diagnosens huvudsakliga förtjänst uppges vara att den bibringar förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.

Syftet med min studie är att öka kunskapen kring ensamkommande flyktingbarns psykosociala hälsa under deras första tid i Sverige, vilka behov av psykosocialt stöd de har och hur stödgrupper skulle kunna vara en ändamålsenlig metod för att tillgodose dessa behov. I sökandet efter dessa svar undersöker jag dels metoder och mål med stödgrupper för barn och ungdomar, dels ensamkommande flyktingbarns unika situation och psykosociala status under deras första tid i Sverige.Mina frågeställningar är följande;1. Vilka behov av psykosocialt stöd har ensamkommande flyktingbarn som nya i Sverige?2. Hur och i vilka syften arbetar man med stödgrupper för barn och ungdomar?3.