Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med autism kan hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa föräldrar har och hur stödet upplevs. Frågeställningarna är:? Hur påverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur hanterar föräldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har föräldrarna respektive barnet med autism fått?? Hur upplever föräldrarna det sociala stödet?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem föräldrar till barn med autism. För att förstå vårt insamlade material har vi analyserat det med hjälp av copingteori och stödteori.Genom vår studie har vi kommit fram till att det är stressfyllt att vara förälder till ett barn med autism och föräldrarna därför är i behov av stöd för att kunna hantera sin vardag och hitta lämpliga copingstrategier. Föräldrarna använder både känslofokuserade och problem-fokuserade copingstrategier för att hantera sin vardag.

I Sverige upptäcks varje år cirka 250 fall av cancer bland barn och ungdomar under 15 års ålder. Den tredje vanligaste mottagaren av vård i Sverige är barn, vilket innebär att föräldrar till ett barn med cancer påverkas negativt i vad gäller förvärvsarbete, ekonomi och livskvalitet. Föräldrarna tvingas konfronteras med flera fysiska, emotionella och psykosociala problem i samband med barnets behandling. I denna situation, då föräldrar tillsammans med sitt cancersjuka barn kommer i kontakt med hälso- och sjukvården skapas en ny livssituation för hela familjen. För att sjuksköterskan ska vara ett gott stöd i omvårdnaden av barnet, är det relevant att belysa föräldrars upplevelser för att förstå vilka behov som finns.

Vilka är målkriterier/kvalitetsindikatorer för att nå de nationella kraven, med tanke på barn i behov av särskilt stöd?.

Vårt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svårigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som används i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vårt mål även att undersöka om de utagerande barnens föräldrar är med i pedagogernas arbete, svårigheter som kan uppstå i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgängliga för både de utagerande barnen och pedagogerna på förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgången och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger från olika förskolor i södra Skåne har vi fått fram svar på uppsatsens frågeställningar där enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna..

En procent av alla barn i Sverige föds extremt eller mycket för tidigt (före vecka 33). Dessa barn löper ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsättningar. Föräldrar som upplever att få ett barn fött för tidigt möter många utmaningar både under barnets första kritiska tid, liksom senare. Forskning visar på ett särskilt behov av att stödja dessa föräldrar, så att de i sin tur klarar av att tillgodose sina barns behov.Syftet med studien var att få en förståelse för familjernas situation , liksom deras uppfattning av samhällets stöd till dem. En kvalitativ intervjustudie med elva föräldrar till extremt eller mycket för tidigt födda barn genomfördes.

Det har forskats en hel del om föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt sjuka barn, men forskningen rörande föräldrarnas förväntningar på sjuksköterskan är inte lika omfattande. Syftet har varit att belysa föräldrars förväntningar på sjuksköterskan vid vård av inlagda barn 0-18 år. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på åtta (8) vårldsomfattande vetenskapliga forskningsrapporter. Som teoretisk referensram har Calgary modellen för familjecentrerad omvårdnad använts. I resultatet framträdde följande kategorier som var betydelsefulla förväntningar från föräldrarna: information, tillgänglighet, kontinuitet, stöd - förtroende samt samarbete - delaktighet.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers uppfattningar av dokumentation i förskolan, för alla barn och specifikt för barn i behov av särskilt stöd. I studien har pedagogers uppfattningar undersökts avseende dokumentationsformer, dokumentationssammanhang, användningsområden för dokumentation, uppfattningar av dokumentationens betydelse samt dess relation till utveckling.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av fenomenografi och därmed andra ordningens perspektiv via pedagogers berättelser om fenomenet dokumentation. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket står i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgår från olika sätt att förstå, uppfatta och erfara olika fenomen.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och den har genomförts i praktiknära forskning inom förskolan. Datainsamling har skett genom fokusgruppsintervjuer i fyra arbetslag, med en intervju i respektive arbetslag.

ABSTRAKT Bornefjäll, Åsa (2011). I varje länk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av särskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 år (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet. Syftet med följande arbete är att undersöka hur stödet är organiserat i en kommun, när barn föds med eller hamnar i behov av särskilt stöd, upp till 20 år ålder, utifrån respondenternas beskrivningar. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och specialpedagogens roll i samverkansarbetet.

Sedan 2006 har barn och ungdomar som flyttat till Sverige utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare ökat kraftigt. Till skillnad från vuxna är ensamkommande flyktingbarns livssituation mer komplex eftersom det saknas en ansvarig vuxen som kan tillgodose deras behov. Enligt svensk lag har dessa barn och ungdomar samma rättigheter som alla andra svenska barn vilket är anledningen till att det finns väl samordnat stöd från olika myndigheter. Socialtjänsten är en av dessa myndigheter som har en central roll i mottagandet av ensamkommande barn. Hela socialtjänsten står inför nya utmaningar som är en påföljd av förändringar i klienters demografi.

I detta forskningsarbete ville vi hitta faktorer som gynnar lärandet för barn i behov av särskilt stöd. Vi ville belysa detta från elevens synvinkel genom att observera 7 barn i behov av särskilt stöd. Det är våra tolkningar av hur eleverna reagerade och betedde sig utifrån pedagogens bemötande som låg till grund för studiens resultat. Barnen är mellan 6 och 12 år och anses av verksamheternas pedagoger vara barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen visade att de observerade barnen upplevde att det var betydelsefullt för lärandet att bli sedd, att få positiv bekräftelse och uppmärksamhet. Att vara någon, dvs. att få legitimitet som en viktig person, var enligt våra tolkningar, viktigt.

Syftet med arbetet är att belysa det behov av hjälp och insatser som skolorna anser sig behöva för att på bästa sätt ta emot elever med neuropsykiatriska funktionssvårigheter. Vi valde att intervjua åtta personer, vilka möter dessa barn på ett eller annat sätt i skolan. Sammanfattningsvis visar resultatet att alla önskar sig mer resurser i form av både pengar, kunskap och fler fysiska personer. Handlingsplaner för mottagandet av elever med NPF saknas på flera skolor samt att diagnosen inte sades ha någon betydelse för insatserna för dessa barn..

Socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berättelser och åsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som står för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC är att stärka barns delaktighet i utredningar, vilket pågår i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund från den engelska modellen Looking After Children System (LACS).

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik.

Bakgrund: Barn som besökare på sjukhus accepterades först på 1980-talet då man tidigare ansåg att barnet kunde utsättas för psykologiskt trauma. Numera vet man att det är viktigt att inkludera barnet i vården. En förälders sjukdom påverkar hela familjen och dagens sjuksköterska ställs därför inför utmaningen att vårda patienten och samtidigt se till barnets behov. Sjuksköterskans skyldighet att beakta barns behov som anhörig är tydlig i lagstiftningen. Syfte: Att beskriva barns behov samt strategier barnet använder för att hantera en situation när dennes förälder har cancer.Metod: En litteraturstudie om barns (6-12 år) behov och strategier för att hantera situationen har genomförts.

Uppsatsen har klarlagt förälderns ansvar enligt 6 kap. 2 § FB samt barnets rätt till personlig assistans enligt LSS och SFB. I uppsatsen har även undersökts hur begreppet föräldraansvar värderats av domstolen när barn har en funktionsnedsättning. Uppsatsen består av en deskriptiv del där gällande rätt har utretts. Därefter följer en undersökning av domar från kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.