Sökresultat:
14997 Uppsatser om Barn med kronisk sjukdom - Sida 23 av 1000
Kronisk hjärtsvikt hos katt
This student report is a literature study about cardiac insufficiency in cats and it is written mainly for veterinary nurses. It is about cats with an underlying heart disease that has led to an incompensated heart failure.It presents a general basis on normal anatomy and physiology, and also how to make the diagnosis, therapy and intensive care.The student report is also about the role of the veterinary nurse during the process of the disease, how to help the veterinarian in the best way, how to handle anesthesia in cats with a heart disease, which factors that can have a significant matter in feeding, and what advices to give to a pet owner with a cat with a incompensated heart failure..
Familjesituationen när ett bam i familjen drabbats av andningssvårigheter
Bakgrund: Astma har ökat frekvent speciellt hos barn och ungdomar i Sverige. Sammanlagt besväras 5-10% av alla skolbarn av astma och 600 000 barn och ungdomar lider av sjukdomen. Det är familjens ansvar att se till att bamen får en bra utvecklingsprocess, både deras fysiska och psykiska behov. När ett bam får en kronisk sjukdom ökar behovet av stödet från familjen. Den nya livssituationen för familjen kräver anpassning och begränsningar i det sociala livet.
Patienters upplevelser efter överviktskirurgi
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som drabbar framför allt rökare. En patient med sjukdomen KOL lider av kronisk andningssvikt vilket exempelvis kan påverka hjärtat. Andra konsekvenser som kan uppstå är bland annat osteoporos, minskad muskelstyrka och muskelmassa samt ökad risk att drabbas av malnutrition. Malnutritionen orsakas bland annat av en hög ämnesomsättning i samband med ökat andningsarbete. Malnutritionstillståndet är en riskfaktor för mortalitet och bidrar till att överlevnadstiden minskar.
Möte med barnsjukvården: Intervjuer med utlandsfödda föräldrar till barn med diabetes
En intervjustudie om hur utlandsfödda föräldrar vars barn drabbats av diabetes erfarit svensk barnsjukvård i relation till att vara förälder. Ändamålet är att öka förståelsen för dessa föräldrars reaktioner med siktet att förbättra bemötandet. Tre föräldrapar deltog; tre mammor och två pappor har intervjuats var och en för sig. Föräldrarna är födda och uppvuxna i östeuropeiska länder, har varit i Sverige 14-24 år. De tillfrågades om deltagande av specialsköterskan i diabetes på Barn-ungdomssjukhuset.
Upplevelse av transition vid långvarig sjukdom: En litteraturstudie
När en människa drabbas av långvarig sjukdom förändras livet radikalt, det ären händelse som delar upp livet före och efter sjukdom. Transition är enkomplex och personlig process som handlar om att utforska det egnamedvetandet för att komma till insikt och finna mening. Syftet med vårlitteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig sjukdomur ett transitionsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11vetenskapliga artiklar ingick och analyserades med manifest deduktivinnehållsanalys. Det resulterade i nio kategorier; att ställas inför ett besked, attfå ett förändrat liv med förluster, att känna ovisshet och osäkerhet, att varaberoende av andra, att förlora sin självkänsla, att vara ensam i sin sjukdom, attåterta kontrollen och bli medveten om sin kropp, att känna hopp, stöd ochlycka, att prioritera och lära sig av erfarenheter.
Att leva som barn till förälder med psykisk sjukdom
The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent?s illness. The aim was furthermore to describe how the children?s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted.
Att vårda patienter med annan kulturell bakgrund : en litteraturstudie om sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som drabbar framför allt rökare. En patient med sjukdomen KOL lider av kronisk andningssvikt vilket exempelvis kan påverka hjärtat. Andra konsekvenser som kan uppstå är bland annat osteoporos, minskad muskelstyrka och muskelmassa samt ökad risk att drabbas av malnutrition. Malnutritionen orsakas bland annat av en hög ämnesomsättning i samband med ökat andningsarbete. Malnutritionstillståndet är en riskfaktor för mortalitet och bidrar till att överlevnadstiden minskar.
Människors upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom: en litteraturstudie
Att drabbas av och leva med Parkinsons sjukdom innebär en förändrad livssituation för en människa. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom. Tio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: att känna lättnad men också en börda att få sin diagnos: att känna sig utmattad av att inte kunna kontrollera sin kropp: att vara rädd för att bli beroende av och en börda för andra människor att känna sig annorlunda, skämmas och inte tas på allvar: att känna sig rädd för sjukdomens utveckling men vilja kämpa och leva för stunden. Upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom var att de hade behov av kunskap och information angående sin sjukdom. Människor med Parkinsons sjukdom fick kämpa för att orka med dagligt liv och de upplevde att det var viktigt att bli bemötta med respekt och förståelse från omgivningen.
Faktorer som påverkar egenvården vid kronisk hjärtsvikt: En litteraturstudie
Kronisk hjärtsvikt är ett permanent tillstånd där hjärtat har svårigheter att upprätthålla en tillräcklig slagvolym. I Sverige är det ungefär 250 000 personer som lever med sjukdomen och antalet personer med sjukdomen förmodas öka i framtiden. Målsättningen för behandlingen är att lindra symtom, reducera symtomens bakomliggande orsaker och förbättra livskvaliteten. Om sjuksköterskan ger patienten en god patientutbildning får denne goda förutsättningar för att kunna utföra en bra egenvård. En bra egenvård kan resultera i reducerad risk för en försämring av sjukdomen samt ökad livskvalitet.
Känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke och patienter med kronisk njursvikt : En empirisk studie
Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt.Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige.Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier.
"Det kommer aldrig vara en populär sjukdom" - upplevelsen av att leva med hepatit C
Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan blodsmitta fått ett annorlunda bemötande än andra. Det var därför intressant att utforska hur personerna själva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner människor har hepatit C i världen, i Sverige är runt 50 000 personer smittade. Hepatit C är en blodsmitta och den vanligaste smittorsaken är intravenöst missbruk. Andra sätt att smittas är till exempel stickskada inom vården samt genom smittad blodtransfusion.
Att skapa ordning i kaos - Föräldrars erfarenheter från det vårdtillfälle deras barn fick diagnos av långvarig sjukdom
Introduktion: Barn med långvarig sjukdom är en av de största patientgrupperna inom barnsjukvården. Det vårdtillfälle då barnets diagnos säkerställs innebär ofta att behandlingen intensifieras, omvårdnadens mål riktas mot att barnet med hjälp av föräldrarna ska få den kunskap som krävs för att snarast kunna återvända till sin hemmiljö. Att identifiera och tillgodose föräldrars behov av stöd och samtidigt prioritera omvårdnadsåtgärder till barnet är en utmaning för barnsjuksköterskan. Då korta och effektiva vårdtillfällen eftersträvas är det av stor vikt att ineffektiva eller irrelevanta vårdåtgärder minimeras. Denna forskningsplan redovisas tillsammans genomförd pilotstudie.
En litteraturstudie om närstående som vårdar sin anhörig med amyotrofisk lateralskleros (ALS)
Att vårda en närstående med en kronisk sjukdom känns ofta som en självklarhet, men hur detta påverkar en själv som person och det liv som är utstakat är inte lika självklart. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att vara vårdgivare till en person med amyotrofisk lateralskleros (ALS). Studien är en litteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet av vår studie har identifierats till tre stycken teman: Psykisk påverkan, belastning och QoL. Det är en del av sjuksköterskans arbete att även se de närstående och hur dessa påverkas, inte bara använda sig av de som en avlastning i omvårdnadsarbetet..
Patienters erfarenheter av att leva med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) - en litteraturstudie
Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som karaktäriseras av nedsatt lungfunktion. Det finns olika orsaker till sjukdomen, varav rökning är den dominerande. KOL påverkar inte bara patienters fysiska hälsa, utan även deras psykiska och sociala välbefinnande. Kunskapen kring patienters erfarenheter av KOL är otillräcklig, för att sjukvårdspersonal skall kunna bemöta patienter på ett professionellt sätt krävs en ökad kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.
Oro relaterat till dyspné vid KOL : Icke-farmakologiska åtgärder
Patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) upplever ofta oro relaterat till dyspné. Syftet med studien var att undersöka vilka icke-farmakologiska åtgärder som kan vidtas för att lindra patienters oro relaterat till dyspné vid KOL. En litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att det finns ett flertal icke-farmakologiska åtgärder så som andningstekniker, fysisk träning, avledning, nutrition och kommunikation som sjuksköterskan kan undervisa och informera om för att lindra oro relaterad till dyspné. Åtgärderna bör vara individanpassade, eftersom varje patient är unik. Sjuksköterskan bör själv eller tillsammans med andra vårdinstanser försäkra sig om att patienten får den information och utbildning om sin sjukdom som krävs för att lindra patientens oro i möjligast mån.