Syftet med studien är att belysa barns egna perspektiv på tillvaron i en grupp där det finns barn med utåtagerande beteende som kan utsätta dem för verbala och/eller fysiska kränkningar. Barn i två grupper där det finns utåtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju år gamla och i den andra gruppen var de åtta eller nio år gamla. Det finns inte så många studier i ämnet och det är oftast den ena sidan som blir belyst. De utåtagerande barnen får av naturliga skäl stor uppmärksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lättare bort i det tumult som kan uppstå i ett sådant klassrum.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för, samt belysa och jämföra hur små företag som har både fysiska- och webbaserade butiker, potentiellt kan effektivisera försäljningen genom att kombinera sina fysiska- och webbaserade kundrelationer.Studien är utformad som en jämförande fallstudie där sex företag undersöks genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. De företag som har intervjuats är små produktföretag som bedriver försäljning via både en fysisk- och webbaserad butik. Företagen som har intervjuats är alla belägna i Kalmar eller på Öland.Kundrelationer är en väsentlig del för alla små försäljningsföretag som vill vara konkurrenskraftiga. Det är därför viktigt att arbeta fram strategier för kundhantering. Kundrelationer inom fysiska- och webbaserade verksamheter har olika styrkor och svagheter.

Bakgrund: Vår självskattade fysiska självkänsla är av betydelse för vår motivation att vilja vara fysiskt aktiv. Det har även visat sig i tidigare forskning att högre fysisk självkänsla påverkar elevers resultat i skolan positivt. Syftet med arbetet var att se vilka samband det fanns mellan fysisk självkänsla och elevers närvaro i idrott och hälsa. Metod: Två klasser på en skola i sydöstra Sverige deltog i undersökningen, HT -12. Studien bygger på en kvantitativ undersökning i form av en redan framtagen enkät: ?Sådan är jag! ? barn?, även kallad CY-PSPP (Children and Youth ? Physical Self Perception Profile).

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta barn. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från utsatta miljöer. Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor barn från utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i utsatta situationer sänder ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

BakgrundDenna studie behandlar pedagogers sätt att bemöta och skapa kontakt med barn, äldre än tre år, vid inskolning/överinskolning. Litteratur och forskning kring äldre barns start i förskolan är väldigt sparsamt förekommande vilket ökade vårt intresse allt eftersom mer information hittades. Vi utgår från Sterns teori om barns utveckling och de fem domäner som relaterar till barnets upplevelse av sig själv; samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteVårt syfte är att undersöka pedagogers tankar kring sitt sätt att samspela och knyta kontakt till barn mellan tre och sex år vid inskolning/överinskolning.MetodStudien utgår från en kvalitativ fenomenografisk ansats där verktyget self report använts för att undersöka respondenternas upplevelser kring ett fenomen. Tretton pedagoger deltog i studien.ResultatResultatet i studien visar vikten av engagerade pedagoger i samband med inskolning/ överinskolning av barn äldre än tre år och att hela arbetslaget behöver vara involverade. Vidare visar resultatet skillnader på hur man skolar in ett yngre och ett äldre barn.

Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan..

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie ämnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de är knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar är tillfälliga eller bestående. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar är inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar är ett kontroversiellt ämne. Studiens huvudsakliga frågeställning är; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar?.

Den här uppsatsen har som syfte att studera klassrummets fysiska miljö som inlärningsmöjlighet för elever. Jag vill förstå hur elever upplever sitt klassrums fysiska miljö och hur det påverkar elevers olika lärstilar. Jag har utgått ifrån frågeställningen: tas det hänsyn till olika lärstilar i klassrummets utformning? För att få svar på min frågeställning har jag använt en kvalitativ undersökningsmetod. Genom intervjuer hoppades jag kunna presentera elevers tankar om deras fysiska klassrumsmiljö.

Syftet med arbetet är att utifrån beskrivningen av den nuvarande fysiska miljöns utseende på tre skolor årskurs 7-9 kunna fastställa elevernas trivsel och hälsa.Av de tre skolorna som undersöktes var en skola nyrenoverad sedan byggnationen på 1960-och 1970 talet. För att ge en så grundlig bild av elevens hälsa och trivsel består studien av en kombination av kvalitativ- och kvantitativ forskning. Den senare delen förs i en enkätundersökning för att fastställa den nuvarande upplevelsen av rummen det vill säga den kvantitativa. Intervjuerna är gjorda för att ge en bild av elevens hälsa och välbefinnande i de olika rummen. Den sista delen är en del för personal som där beskriver den fysiska miljöns betydelse i "en skola för alla".Tanken med studien är att den ska kunna användas som verktyg för att kunna påvisa problem med den fysiska miljön för vissa elever.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Rapporten handlar om rörelsehindrades studie- och yrkesval och deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen under studieåren. Undersökningens syfte är att visa på om respondenterna utsatts för ?cooling down? av sina studie- och yrkesvägledare. Den har genomförts medelst nio intervjuer med unga rörelsehindrade personer. Intervjuerna har analyserats med två kvalitativa analysmetoder, meningskoncentrering och dikotomi.

Barns fysiska aktivitet har minskat över flera decennier och fler än hälften av alla elever som börjar första klass ligger efter motoriskt i jämförelse med de förväntade färdigheterna. Forskning visar på att barn med en god motorik i större utsträckning uppnår goda resultat i skolan samt att det ökar deras självkänsla. Syftet med den här rapporten är att skapa ny kunskap om hur fritidshemmen skapar rörelseglädje bland eleverna samt hur de planerar och kan utveckla verksamheten för att skapa rörelsetillfällen som sträcker sig över hela skoldagen. Vi har kommit fram till följande resultat genom att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie där 10 fritidspedagoger på fyra olika fritidshem i Sverige under mars 2015 deltog. De fritidshem som är med i studien värdesätter leken som en del i elevernas rörelseutveckling.

Studiens syfte var att undersöka om det finns skillnader i elevers fysiska självkänsla beroende på om de läser i en kommunal innerstadsskola eller på en kommunal gymnasieskola i ett område med andra socioekonomiska förutsättningar. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om den fysiska självkänslan skiljer sig åt mellan tjejer och killar. Metoden grundar sig på en enkät som består av två delar. Den första sidan innehåller fyra övergripande frågor som vi utformade eftersom vi ville få reda på fakta om eleven. Resterande sidor av enkäten är ifrån CY-PSPP (Children and Youth- Physical Self-Perception Profile) och är reviderad av Whitehead (1995) som ett instrument för att mäta fysisk självkänsla.

Abstract The purpose of this study was to find out how leisure educator´s reason about children?s learning and development, and their view of their own role in the process. Four leisure educators were interviewed to answer these questions. The study is based on qualitative interviews, wich means that the interviewer must interpret and understand what the respondents want to say. This is to get a deeper knowledge of the subject. The results show that the leisure educators believe they have a large and important role in children's development and learning.