Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Downs syndrom är den vanligaste formen av kromosomförändring hos människan. En person med Downs syndrom har totalt 47 kromosomer istället för människans vanliga 46 och bär på en extra kromosom 21. ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebär uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter och planeringssvårigheter, nedsatt arbetsminne samt dålig tidsuppfattning.Syfte: Att få större kunskap om hur föräldrar upplevde och reagerade, när de blev informerade om att deras barn har Downs syndrom eller ADHD. Med större kunskap ökar vår och andras förståelse och därmed möjlighet till förbättrade relationer till både föräldrar och barn.Metod: Examensskrivarna har intervjuat tre föräldrapar vars barn har fått diagnosen ADHD och två föräldrapar som fått barn med Downs syndrom. Genom intervjuerna och dess svar har vi jämfört föräldrarnas eventuellt olika sätt att bearbeta sin sorgResultat och analys: En mamma hade bara negativa tankar kring dotterns diagnos ? Downs syndrom.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Studiens syfte är att få en förståelse för hur barn i åldern 9-12 år och föräldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i fråga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck på barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ till föräldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive föräldrar, deltagande miljöobservationer samt två tjänstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att föräldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osäker skänker en liten tillåten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det är viktigt att göra åtskillnad mellan faktisk och tillåten rörelsefrihet då dessa två sällan överensstämmer. Det visade sig att föräldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska självkänslan påverkar livskvaliteten hos barn och öka medvetenheten kring detta. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:- Finns det något samband mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet hos barn och i så fall, hur ser det sambandet ut?- Vilken inverkan har faktorer som kön, träningsfrekvens och omgivningsfaktorer som boendeort och boendeform på den fysiska självkänslan hos barn?MetodStudien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som har bestått av två enkäter för att mäta dels den upplevda fysiska självkänslan och dels livskvaliteten. Det tillkom också ett kompletterande formulär om bakgrundsinformation kring deltagarna. Totalt deltog 85 stycken barn i årskurs 6 i studien, 29 av dem var pojkar och 56 stycken var flickor.ResultatResultaten visar att det finns ett bivariat samband mellan fysisk självkänsla och fysisk funktion, emotionell funktion och social funktion, undergrupper till livskvalitet.

Abstrakt Syftet med vårt arbete var att beskriva och förstå hur miljön kan påverka utvecklingen av barns kompetenser. Vår frågeställning utgick från att studera den fysiska miljön, pedagogers förhållningssätt och barns interaktion med omgivningen. Metoden vi valt för insamlande av data är observationer av sammanlagt nio barn i tre- fyraårsåldern i olika förskolor/avdelningar på olika orter i Norrbotten. Dessa studier utfördes under cirka två timmar med huvudsyfte att observera matsituation och påklädning för utgång. Vi har beskrivit den fysiska miljön i hallen och vid maten, pedagogernas förhållningssätt och barnens interaktion med sin omgivning.

Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för barn med DAMP/ADHD och allmänt belysa deras problematik. Idag räknar man med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP/ADHD i våra skolor. För att hjälpa barnen krävs det kunskap om deras handikapp. I mitt arbete har jag kommit fram till att barn med DAMP/ADHD uppvisar olika svårigheter vilka varierar hos de olika barnen. Därför måste skolgången anpassas till just den individen.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

ADHD är en vanligt förekommande diagnos hos barn. Ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet leder till att dessa barn skadar sig i större utsträckning än andra barn. Detta innebär att de oftare kommer i kontakt med sjukvården. Eftersom ADHD är ett dolt handikapp får de inte alltid anpassad information och rätt bemötande från sjukvårdspersonal.Syfte: Syftet med denna pilotstudie är att beskriva hur föräldrar till barn med ADHD upplevt den förberedande informationen inför sjukhusbesök/undersökning.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes enligt Kvale och Brinkmann (2009) med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Föräldrar vill ha mer information hemskickad för att kunna förbereda sitt barn inför ett sjukhusbesök. Det krävs mer planering och tid vid sjukhusbesök för barn med ADHD.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Fysisk aktivitet var i det förhistoriska samhället en naturlig del av det dagliga livet och en nödvändighet för att överleva. I dagens samhälle gäller dock inte samma premisser. Uppväxtåren har en avgörande roll för barnets framtida hälsa. Vuxenvärlden spelar en stor roll vad gäller skapandet av gynnsamma förutsättningar för aktivitet, alltså ge utrymme och skapa tillfällen för barn att vara aktiva. Genom denna studie vill vi se hur föräldrarna ser på barnens aktivitetsnivå och om barn kan inspireras av föräldrarnas aktivitetsnivå samt intresse och erfarenheter av fysisk aktivitet.