Introduktion: Den fysiska miljön är ständigt närvarande och kan påverka kroppen både fysiologisktoch psykologiskt genom vad vi tar in och tolkar genom våra sinnen. Vårdmiljön skallfrämja handlingar av omsorg. Det är sjuksköterskan ansvar att utveckla en god vårdmiljö samtvärna om de estetiska aspekterna i vårdmiljön.Syfte: Att undersöka hur patienterna upplever den fysiska vårdmiljön på avdelningar och vilkaeffekter dessa upplevelser ger hos patienterna.Metod: En litteraturöversikt har gjorts med hjälp av innehållsanalys för att se på skillnaderoch likheter i patientens upplevelse av vårdmiljö samt vilka effekter detta har gett patienterna.Resultat: Den fysiska utformningen av vårdmiljön påverkar patienternas trivsel, integritet,bekvämlighet och den sociala interaktionen med andra människor. Natur, möjligheter till tidsfördriv,ljudnivå, färg och ljus samt konst och växter påverkar patienternas upplevelse ochframförallt deras välbefinnande.Slutsats: Den fysiska vårdmiljön påverkar patientens upplevelser positiv eller negativt beroendepå hur den upplevs av patienterna. Upplevelsen av den fysiska vårdmiljön är subjektivoch varierar från individ till individ även om vissa likheter finns.

Tiden för lek har reducerats för dagens små barn genom att mer tid spenderas på förskolan, mer tid spenderas framför teven och att barn generellt sett har färre syskon. Barn är idag som minst aktiva den tid de är lediga från skolan och föräldrar har mindre tid att uppmärksamma barnens aktivitet. Då den spontana aktiviteten sjunker och passiviteten växer i och med ökad ålder är det viktigt att främja och uppmuntra fysisk aktivitet i barnets unga år. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns (0-6 år) fysiska aktivitet på fritiden och faktorer som påverkar denna. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer med sex föräldrar.

Upplevelserummet blir alltmer viktigare. Tidigare undersökningar om upplevelserummet har enbart fokuserats på de fysiska faktorerna. Men vad som även behöver undersökas är vilka faktorer utöver de fysiska som kan påverka en människas uppfattning om upplevelserummet och beteendet. Vårt syfte är att undersöka vilka faktorer som främst påverkar samt hur dessa påverkar kundens kvalitetsuppfattning av upplevelserummet..

Jag har genom observationer studerat anknytningsbeteenden i sju familjer tillhörande ett av världens ursprungsfolk ? karener.  Familjerna bor i en by i bergen i norra Thailand. Mitt syfte var att observera och beskriva hur anknytningsbeteenden och samspel kan se ut i familjer där barnen lever väldigt nära sina föräldrar, och där flera generationer ofta bor tillsammans. Min frågeställning var: ?Hur knyter familjemedlemmarna i en karenfamilj an till varandra?? Jag studerade samspelet mellan barn och vuxna, mellan föräldrarna, och ibland även mellan mor/farföräldrar och övriga familjemedlemmar.

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pågår i förskolan är ett aktuellt område. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill säga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och därmed barns utveckling och lärande. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, därav vårt intresse för förskollärares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vår studie. Vi har intervjuat fem förskollärare som är verksamma på tre olika förskolor i två mindre kommuner i sydvästra Sverige.ResultatFörskollärarna i studien anser att det är av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som är tillåtande och tilltalande. De pekar också på att det är viktigt att utgå från barns intressen och att förändra miljön efter det.

Övervikt och obesitas ökar bland befolkningen runt om i världen, även bland barn. Då risken är stor att överviktiga barn även blir överviktiga som vuxna, är det av stor vikt att bryta dåliga levnadsvanor i tid. Övervikt och obesitas har starka kopplingar till hälsoproblem så som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och psykisk ohälsa. Sjuksköterskan ska främja hälsa och förebygga sjukdomar och har olika metoder att tillgå i sitt arbete och en av dem är motiverande samtal (MI). Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa MI som metod för sjuksköterskan i arbetet med överviktiga och obesa barn.

Examensarbetet Förskolegården ? möjligheter, begränsningar och platser, har som syfte att belysa frågorna: Vad väljer barnen att göra på förskolegården? Vilka möjligheter finns på förskolegården? Vilka begränsningar finns på förskolegården? och Vilka är barnens platser på förskolegården? Som hjälp för att belysa dessa frågor har observationer och barnsamtal genomförts på en förskola. Resultatet visar att barnen är sysselsatta på olika sätt, på förskolegården men med en stor övervikt av fysiska aktiviteter som att springa och klättra. Andra intressanta aktiviteter som resultatet visar är hur barn använder och manipulerar material. Möjligheter och begränsningar vi såg i resultatet handlar om regler, förskollärares förhållningssätt och tillgång till material samt gårdens utformning. På grund av förskolegårdens tillgång till naturmaterial var visst material, såsom ekollon och pinnar, alltid tillgängligt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka synskadade personers upplevelser av hur den fysiska miljön påverkar val och utförande av fritidsaktiviteter. Fyra synskadade personer i arbetsför ålder deltog i studien. Intervjuer utan standardiserat frågeformulär användes som metod. Materialet klassificerades först utifrån de fyra miljöer som beskrivs i Canadian Model of Occupational Performance (CMOP). Där efter klassificerades materialet utifrån indelningen av fritidsaktiviteter enligt Canadian Occupational Performance Measure (COPM).

Mål: Att undersöka effekten och behovet av en helande trädgård/ odlingterapi för barn med cancer och deras välbefinnande. Bakgrund: Barn som behandlas för cancer utsätts både för psykisk och fysisk påfrestning. Deras behandling är många gånger tuff och det förändrar hela deras tillvaro. Behandlingen fokuseras på det medicinska/fysiska hälsan, barnens psykiska välmående kan ibland bli åsidosatt. Risken att drabbas av posttraumatisk stress ökar för de som drabbats av cancer.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Användningen av datorer ökar allt mer i samhället. Allt fler verksamhetsområden använder datorer och kräver att många i yrkeslivet behärskar tekniken. Detta ställer nya krav på skolan i att ge elever en bra grund och baskunskap i datoranvändning. Det ökade behovet av datorutbildning medför att skolorna måste kunna erbjuda en god och inspirerande fysisk arbetsmiljö med god ergonomi där eleverna lär sig om ergonomins betydelse för hälsan. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare på tre grundskolor ta reda på deras uppfattning och tankar kring den fysiska miljön i skolan, både vad gäller den fysiska klassrumsmiljön samt den fysiska miljön kring datorarbetsplatser.

Syftet med vår uppsats är att lyfta fram och få en bild av pedagogers bemötande av barn som har olika former av koncentrationssvårigheter men som inte har en diagnos. Detta har vi gjort genom en jämförande studie mellan 10 pedagoger i förskolan respektive 13 pedagoger i skolan. Vi har använt oss av frågeformulär med öppna frågor, likt intervjufrågor. Undersökningen är kopplad till våra arbetsplatser, då vi hoppas att vår forskning kommer att fungera som ett utvecklingsarbete inom våra verksamheter. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att det finns betydligt fler likheter än skillnader i sättet att bemöta barn med koncentrationssvårigheter på inom de olika verksamheterna som t.ex. att utgå ifrån varje barns förutsättningar och behov. Skillnaderna hittade vi i resultatet kring den fysiska och sociala miljön.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur verksamma förskollärare arbetar med att utforma förskolans fysiska inomhusmiljö för att främja kreativitet och lärande. Med inriktning mot skapande verksamhet. Studien ämnade att utifrån ett ramfaktorteoretisikt perspektiv undersöka huruvida verksamma pedagoger upplevde att lokaler inverkade på deras möjligheter att utforma den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen närmar sig även lärande i förhållande till miljön ur ett sociokulturellt perspektiv samt hur pass delaktiga barnen är i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Studiens empiriska data samlades in under fyra samtalsintervjuer för att få en bild av hur de intervjuade förskollärarna arbetar kring dessa frågor.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del i ett barns utveckling. I Sverige rekommenderas barn att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen. Barn är fysiskt aktiva bland annat för att det är roligt, göra något de är bra på och att hålla sig i form. Många tidigare studier har dragit slutsatsen på hur viktig skolans roll i påverkan av barns fysiska aktivitet. Många skolor idag är dåligt utvecklade när det gäller hälsofrämjande åtgärder men det finns en stor potential att utvecklas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad skolan har för hälsofrämjande åtgärder under skoltid för att öka den fysiska aktiviteten hos barn i åldrarna 6-12 år.Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts för att samla in aktuell forskning och kunskap för att få en överblick över området.

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.