Stroke innebär ofta fysiska, kognitiva och beteendemässiga funktionsnedsättningar som påverkar både den drabbade och dennes familj. Tonåringar, speciellt flickor, anses ha störst risk att utveckla emotionella problem när föräldern blivit sjuk. Förälderns stöd till barnet är väsentligt men även sjukvårdspersonalens. I denna studie undersöktes hur barn uppmärksammas till strokedrabbade föräldrar samt vilket stöd som erbjuds. Fem överläkare och fem sjuksköterskor på en neurologisk rehabiliteringsklinik i Mellansverige intervjuades.

Sammanfattning Varje dag när barn kommer till skolan så möter de inte bara sina klasskamrater och lärare, utan de gör också ett möte med sin fysiska miljö, vilken till största delen är planerad och utformad av oss pedagoger som är verksamma där. Eleverna tillbringar en stor del av sin tid i en miljö som de kan påverka i ringa omfattning men som vi är övertygade om har en stor betydelse för deras syn på lärande och utbildning. Syftet med det här arbetet är att studera och jämföra den fysiska inlärningsmiljön på två olika skolor inom två olika pedagogiska inriktningar, vilka är Montessori och Waldorf. Vi valde dessa två inriktningarna då de utifrån sett har miljöer som avviker kraftigt från vår svenska traditionella skolmiljö. Våra frågeställningar är hur de fysiska miljöerna ser ut inom de två pedagogikformerna och vilka tankar som ligger bakom utformandet av dessa. Vilka skillnader respektive likheter finns det mellan dem båda? Vilken uppfattning har pedagogerna om miljöns betydelse för elevernas lärande och välbefinnande? Vi har som metod i vår undersökning använt oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och observationer med bilddokumentering.

Enligt Kirsh (2010) stärker människor sin kognitiva förmåga på ett flertal sätt vid användandet av externa representationer. Inom design används externa representationer ofta i form av skisser, ritningar och modeller. För att undersöka Kirsh teori kring externa representationer i en designkontext genomfördes två workshopar i samband med ett designuppdrag. Syftet var att undersöka hur fysiska externa representationer användes och om tillhandahållet material påverkar skapandet av externa representationer. Resultatet visade att fysiska externa representationer används men att materialet inte nödvändigtvis påverkar skapandet av fysiska externa representationer.

Studien handlar om barnens fysiska miljö på Montessoriförskolor och traditionella förskolor och hur buller och ljussättning påverkar barnen. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod och med ostrukturerade observationer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger och barn på tre Montessoriförskolor och tre traditionella förskolor. Samtliga pedagoger som blivit intervjuade var medvetna om de höga ljudnivåerna och försökte förhindra att de uppstod. Men vissa skillnader framkom eftersom pedagogerna på Montessoriförskolorna ansåg att de hade en lugn och harmonisk inomhusmiljö medan pedagogerna på de traditionella förskolorna ofta upplevde sin miljö som högljudd.

Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande.

 Demens innebär en sjuklig förändring i hjärnans struktur och ger svåra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivåsänkning av både intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemässiga funktioner). Musik har förmågan att framkalla starka psykiska effekter och kan användas för att läka och bearbeta en smärtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra åhöraren eftertänksam och sorgsen beroende på musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik påverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvårdnaden.

Den fysiska miljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Att förskolans lärmiljöer utformas efter barns behov och intressen spelar en stor roll i att skapa bra förutsättningar för barns lek och lärande. Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett rum som skulle inspirera barn till lek och lärande. Utvecklingsarbetet genomfördes på en förskola på en avdelning med barn i åldern 1-3 år. Metoder som användes var: Observationer, dokumentation med digitalkamera, gruppdiskussion, vilket filmades och genom frågeformulär till personal, (som har ett vattenrum och till personal som önskar ett vattenrum).

Bakgrunden i denna studie inleds med en introduktion utav studien där olika teorier diskuteras vilka har koppling till pedagogers förhållningssätt. Därefter belyses studiens teoretiska utgångspunkt där det bl.a. beskrivs hur en individ kan agera samt kan bli påverkad av sin omgivning. Avslutningsvis diskuteras begreppet självkänsla i relation till begreppet handikapp vilket ytterligare kopplas till begreppet samvarokompetens. Begreppet självkänsla beskrivs utifrån teoretiska förhållningssätt innan studiens syfte belyses.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur olika forskare ser till den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande, samt hur några förskolepedagoger ser på densamma. För att lära mig mer om mitt tilltänkta ämne inledde jag examensarbetet med att fördjupa mig i litteratur om miljöer i förskolan. Jag tog också stöd i Läroplanen för förskolan (Lpfö98), för att därefter genomföra muntliga, kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger på fyra olika förskolor. Jag insåg under tidens gång att det inte går att tala om den fysiska miljöns betydelse och påverkan, utan att inkludera lekens betydelse för barns utveckling och subjektskapande. Detta som en följd av att barn lär och utvecklas genom lek och där inkluderas oundvikligen miljön..

Bakgrund: Antalet barn och ungdomar som deltar i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter ökar. Det ses också en ökning av intensiv träning i yngre åldrar. Detta kan leda till att barn och ungdomar utsätter sig själva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador. Syfte: Att applicera och anpassa Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) svenska enkät till ett pojklag inom juniorishockey under en fyraveckorsperiod samt att genomföra en skaderegistrering mot de fysiska hälsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) och belysa dessa inom juniorishockey. Material och metod: Samtliga spelarna i ett pojklag (ålder 15-18) i ishockey fick under fyra veckors tid fylla i OSTRC enkät en gång i veckan.

The aim of this study is to illuminate images and discourses, in which media describe people with disabilities. The purpose of the study will be fulfilled, by answering the following questions: Is it possible to discern categories of how people with disabilities are described in the media and is it possible to find associations to handicap models? We have chosen to focus on how media describe people with physical impairments and have made a content analyses of articles, based on the theoretic aim of this study, social constructionism, handicap models and earlier research. Underlying the analyses, are six articles from two Swedish news papers. The results of our research are divided in three categories: assumptions which are taken for granted, hidden meanings and contradicted categories.

Barn som bott i fosterhem eller på barnhem kan uppleva en viss påverkan av sin tid på boendet. En del barn skapar symtom som härstammar ur deras barndom och uppväxt. Alla barn behöver inte påverkas av att bo på barn eller fosterhem, men en del kan komma att göra det. De kan bland annat drabbas av sömn- och koncentrationssvårigheter samt en del beteendeproblem. En del vuxna som bott på barnhem eller fosterhem i barndomen kan bära med sig upplevelser från sin tid på boendet och än idag uppleva en sorts påverkan.

Fysisk aktivitet är livsviktigt för människan, hon är konstruerad för rörelse. I det fysiskt inaktiva samhälle som vi idag lever i har en mängd folksjukdomar så som benskörhet, fetma och diabetes uppkommit på grund av den livsstil vi för. Vår livsstil läggs till grunden redan i barndomen och det är därför viktigt att vi tidigt uppmuntrar våra barn till att röra på sig. Det är dock inte enbart för att förebygga sjukdomar som det är viktigt med fysisk aktivitet. Rörelse är viktigt för barnets fysiska och psykiska utveckling.

 Den ökade psykiska ohälsan bland tonårstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter på den psykiska hälsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer väckte intresset för hur tjejernas uppfattningar påverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar påverkar handlandet formades och tre teman som tros påverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-åriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrån deras grad av fysisk aktivitet.

Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap Sidantal: 61 Titel: Föräldrars uppfattning om handikappridning Författare: Camilla Borgström och Sofia Österlund Handledare: Ann-Sofi Råstam Datum: 2006-06-08 Bakgrund: För funktionshindrade barn och ungdomar kan handikappridning fungera som fritidsnöje men också ha en positiv inverkan på funktionshindret. Vi inriktade oss på föräldrar till funktionshindrade barn i vår undersökning eftersom vi ville få en inblick i hur funktionshindrade barn kan påverkas av ridningen. Som pedagoger tycker vi att det kan vara bra att känna till att handikappridning finns och att det kan vara en hjälp och ett stöd för elever med funktionshinder som vi kanske möter i klassrummet. Även om handikappridning inte behöver vara en direkt del av skolverksamheten så kan det vara relevant för pedagogen att ha kunskapen om handikappridning för att kunna ge information och stöd till elever och föräldrar. Syfte: Handikappridning är intressant eftersom det handlar om något som kan vara både roligt och hälsosamt för de inblandade oavsett förutsättningar. Syftet med vår undersökning är att visa på hur föräldrar till funktionshindrade barn uppfattar att deras barn påverkas av ridningen.