Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om man kan använda fysisk aktivitet i skolan som ett hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i så fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslärare på fältet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Jag beskriver också det pågående forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar några delresultat från projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan, hur man kan underlätta idrottslektionerna för Barn med ADHD och DAMP.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och konsekvenserna av att ha detta funktionshinder har debatterats mycket på senare år. ADHD anses vara en medfödd uppmärksamhetsstörning av varierande grad som finns hos 3-5 % av befolkningen och påverkar hela livet för den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa skillnader i livskvalitet och hälsa hos barn, unga och vuxna med diagnosticerad ADHD i jämförelse med personer som saknar denna neuropsykiatriska störning. Datamaterialet bestod av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats publicerade år 2000-2008. I resultatet framkom tre områden där skillnader fanns: livskvalitet och fysisk hälsa, livskvalitet och psykisk hälsa samt livskvalitet och social hälsa.

Svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet är vanliga bland ungdomar. Förstahandsbehandlingen vid ADHD är farmakologisk, men den hjälper inte alla och flera bieffekter rapporteras. Denna studie undersökte om en åttaveckorskurs i mindfulness för ungdomar med ADHD skulle vara genomförbar, påverka deras grad av mindfulness samt påverka deras grad av ADHD-symtom. Sju ungdomar (14-18 år) deltog i studien som hade en multiple case design. Resultaten visade att interventionen kan betraktas som genomförbar och att en deltagare ökade sin grad av mindfulness.

Huvudsyftet med studien är att undersöka pedagogers kunskaper om ADHD och huruvida kunskapen om ADHD har betydelse för pedagogers bemötande med elever med ADHD. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har vi gjort semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger, alla verksamma inom skola och fritidshem. Resultaten visade att kunskapen fanns om elever med ADHD, även om informanterna menade att de saknade kunskap så berättade de något annat, vilket visade på en omedvetenhet om sin kunskap om elever med ADHD. Informanterna hade valt strategier som i litteraturen beskrevs som framgångsrika. En god relation, tydlig struktur, individanpassning, föräldrasamverkan och anpassade arbetsmetoder.

To live in a relationship demands hard work with good communications, mutual respect, compromises, empathy and an understanding of your partners feelings and needs. For a person with ADHD all of this can cause difficulties and create a strained relationship, but it can also mean a relationship with thrills, adventure, spontaneity and passion. This study is built on a qualitative method using triangulation, where the studies empirical materials consist of 4 interviews along with observations online. The empirical material is applied on the theories: love, conflict and coping. The purpose of this paper is to increase the understanding of how it is to live in a relationship with a partner who has been diagnosed with ADHD. The questions at issue are: How does everyday life work with a partner who has ADHD? What different aspects (positive and negative) are there to live in a relationship with a partner that has ADHD? How is the possible if any help and support perceived in their relationship and everyday life? The results showed that a relationship with a partner that has ADHD looks like any other relationship, but that it can differ due to the possible difficulties that are at hand.

Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan vuxnas anknytningsstilar och adhd. Vilken anknytningsstil är den mest framträdande i gruppen adhd?24 personer, som har fått diagnos adhd, har fyllt i enkät RQ-SWE. Svaren har jämförts med normalfördelningen av olika anknytningsmönster. Resultatet visar att förekomst av otrygg anknytning är betydligt högre bland vuxna personer som har fått diagnos adhd.

Denna C-uppsats handlar om en kille med adhd, hur hans uppväxt har varit och vilka behovhan har. Vi har undersökt hur barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Ungbo som hjälper unga att få en egen lägenhet och skolan kan uppfylla dessa behov hos ungdomen. För att ta reda på detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med dessa informanter. Inledningsvis kontaktade vi BUP för att ta reda på i vilket skede de möter en tjej eller kille med adhd. Därefter hörde vi av oss till Ungbo för att se hur de kan vara ett stöd för Barn med ADHD samt till en skola med en särskild pedagogisk inriktning för dessa barn.

Diagnosis of adhd, the cause and consequence. A study about the teachers thought about it.The purpose of this study was to examine teachers experience and views about children diagnosed with adhd, and what implication and effects it gives to the pedagogy strategies in the classroom.This is a qualitative study based on the experience of six teachers from primary school. My results have been compiled and compared to special educational research about adhd, from three different perspectives.The results showed that the teachers who have been working as teachers for a longer period, think that the problems of adhd occur primarily due to environmental causes, but then also say that they think the individual causes matters. It is also these teachers that talks very well about medication as a treatment to cure adhd symptoms. The teachers who have worked the shortest time, most of them have some special education from the teacher education.

AbstractTill förskolan kommer barn med olika förutsättningar och en del av dessa barn kan vara i behov av särskilt stöd. Definitionen av begreppet barn i behov av särskilt stöd kan variera, då det kan finnas olika orsaker till särskilda stödinsatser. Barn med ADHD eller ADHD liknande symptom kan vara i behov av dessa insatser. I denna studie har vi för avsikt att ta reda på några pedagogers syn angående diagnostisering vid ADHD hos barn i förskoleåldern, vad diagnosen kan innebära för de inblandade och hur de pedagogiska insatserna kan se ut.De svårigheter, vilka ADHD kan bära med sig, kan variera i omfattning och grad och framträder framförallt i det sociala samspelet och det finns många faktorer som kan påverka ett barns beteende, bl. a.

De tre funktionsnedsättningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det är få av dem som har en fastställd diagnos i förskoleåldern, men även detta förekommer i några fall. I dagens Sverige går dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den här studien är att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssätt gällande integreringen av förskoleBarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den så kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger från två olika förskolor i två skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssätt som tillämpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa.

Under det senaste århundradet har man haft olika syn på vad som är normalt och vad som är avvikande. Dessutom har problembestämningar och diagnoser kommit och gått. Alla som arbetar i skolans värld kommer säkerligen att möta barn i svårigheter. Trots samma diagnoser kan symtomen vara väldigt olika. Detta kräver att pedagoger har kunskap om diagnoserna och kan sätta in resurser som passar det enskilda barnet.Syftet med arbetet är att beskriva och granska olika uppfattningar av diagnoserna DAMP och ADHD samt åskådliggöra praktiska metoder som forskning lett fram till.

The purpose of this studie was to use qualitative methods to find out how teachers perceive what a good classroom environment means for students with ADHD. Know the teachers what to do with the physical environment for students with ADHD? My research questions I wanted to answer was how support or hinder classroom environment children who have ADHD? What can educators how classroom environment to be adapted for students with ADHD? I have presented three different themes based on my interviews, Structure / classroom environment, placement and traditional teachings. Has compiled my answers from informants and analyzed the responses by prior research and theory. The results show that teachers have good insight into what is good for students with ADHD, but what is it that goes wrong?.

ADHD är en förkortning för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder som innebär neuro¬psykiatriska problem med hyperaktivitet, ouppmärksamhet och bristande impulskontroll. Socialstyrelsen (2002) beräknar att 3-5 procent av barn och unga lider av denna svårighet. En mindre andel av dessa får hjälp och behandling via barnpsykiatrin.Studien avser att ge en beskrivning och analys av den barnpsykiatriska icke medicinska personalens, psykologer och socionomers, sätt att arbeta och tänka kring behandlingsarbete med ADHD-barn och deras familjer. Inledningsvis försöker jag dels beskriva ADHD diagnostiskt och vilka problem det kan medföra, men också sätta in problematiken i ett sammanhang utifrån BUP:s arbetsmetoder, behandlingsforskning och behandlingserfarenheter. Jag har valt att göra en kvalitativ intervjuundersökning.

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.