Det finns idag ett väldigt stort urval av återförsäljare som agerar på Internet och dessa kan vid en första anblick te sig väldigt svåra att överskåda för konsumenter inför ett köp. Prisjämförelsesajter finns därför som en konsumentguide som med sina sökfunktioner snabbt hjälper konsumenter att hitta återförsäljare med de billigaste priserna samt även tillhandahåller information om såväl produkter som återförsäljare. Uppsatsen syftar till att studera prisjämförelsesajternas roll i samspelet mellan återförsäljare och konsument på den Internetbaserade marknaden för hemelektronik. Den kvalitativa studien grundas på intervjuer med de två marknadsledande prisjämförelsesajterna, PriceRunner och Prisjakt, samt intervjuer med tre återförsäljare inom detta branschsegment, CDON, Expert och Kameraexperten. Intervjuerna analyseras med hjälp utav en analysmodell där vi kopplat samman flera olika marknadsföringsteorier.

Vårt syfte med denna studie är att ta reda på pedagogers tolkningar av begreppet barn med särskilda behov, men även se skillnader mellan pedagogers föreställningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns på förskolorna, och därmed väcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med särskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med särskilda behov? ? Hur ser pedagogerna på bemötandets betydelse för barn med särskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med särskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov.

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollärares uppfattningar om trygghet hos små barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen är att beskriva och synliggöra hur förskollärare resonerar kring små barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i åldrarna ett till fem år. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de små barnens känsla av trygghet i förskolan och samarbetet med föräldrarna är betydelsefullt när det gäller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

Resultatet av den kvalitativa studien har till syfte att undersöka hur anhöriga som maka, make eller sambo beskriver sina upplevelser, när deras partner har flyttat till ett särskilt boende, på grund av att ett stort omsorgs- och omvårdnadsbehov. Intervjuer gjordes med tre personer vars make eller maka hade flyttat till ett särskilt boende. Tiden för hur länge partnern hade bott på boendet varierade från sex månader upp till tre år. Av intervjuerna framkom det på vilket sätt man hade hunnit bearbetat sina upplevelser som kunde vara beroende av både tid och vilket sätt som omsorgsbehovets omfattning påverkade situationen i hemmet. Det framkom i studien att tiden fram till beslutet om en ansökan till särskilt boende var en svår tid.

Resultatet av den kvalitativa studien har till syfte att undersöka hur anhöriga som maka, make eller sambo beskriver sina upplevelser, när deras partner har flyttat till ett särskilt boende, på grund av att ett stort omsorgs- och omvårdnadsbehov. Intervjuer gjordes med tre personer vars make eller maka hade flyttat till ett särskilt boende. Tiden för hur länge partnern hade bott på boendet varierade från sex månader upp till tre år. Av intervjuerna framkom det på vilket sätt man hade hunnit bearbetat sina upplevelser som kunde vara beroende av både tid och vilket sätt som omsorgsbehovets omfattning påverkade situationen i hemmet. Det framkom i studien att tiden fram till beslutet om en ansökan till särskilt boende var en svår tid.

This essay aims to investigate how women who fall ill in Rheumatoid Arthritis, during or just after their pregnancy, experience and cope with this. The main questions were 1. What experiences did the women have from receiving their diagnosis? 2. How has the motherhood and the sickness affected one another? 3.

Syftet med uppsatsen är att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och därmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn används ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys används för att klarlägga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hållbara argument.

Background: To lose a child describes as the most painful loss that a human being can experience. The grief can be experienced individual depending on several factors such as culture and life experience. Being a man or woman is another factor that may influence the experience of grief. The nurse´s role is to support both parents in their role as mother and father. Aim: The aim was to describe men?s and women?s experiences of the loss of a child.

ABSTRAKTBakgrund: Ett plötsligt och oväntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebära stor sorg och krisreaktioner. Då familjemedlemmarna är fullständigt oförberedda på dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vårdade kan vårdpersonal därmed skapa en mer tillfredställande vård.Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vårdpersonalens vårdande vid plötsligt och oväntat dödsfall.Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primärstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien.Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemål om vårdpersonalens vårdande.

Synen på barn med utvecklingsförsening har förändrats genom tiderna, från att ha ansetts av samhället vara obildbara till att få rätt till att leva ett vanligt liv. Barn med utvecklingsförsening har tidigare varit segregerade till särförskolor, idag har de rätt till plats inom den kommunala förskolan.Syftet med denna uppsats är att belysa förskollärares arbete med och förhållningssätt till barn med utvecklingsförsening i förskolan. Att se vad förskollärarna anser om sina färdigheter för att arbeta med barn med utvecklingsförsening. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 skall förskolan ta emot alla barn och alla barn har rätt till det stöd de behöver. Därav undrar vi hur resurserna ser ut för barn med utvecklingsförsening och hur ser förskollärarna på resurserna?Genom en kvantitativ enkätundersökning som 52 förskollärare från åtta förskolor deltog i har vi fått en bild av vad dessa förskollärare har för tankar om barn med utvecklingsförsening på förskolan.Resultatet av vår undersökning visar att det är vanligt att förskollärarna har barn med utvecklingsförsening på förskolan.

Många barn i Sverige har det bra, men det finns även barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptäcka utsatta barn, hur vi går tillväga vid en anmälan samt hur förskolans och socialtjänstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjänst har vi erhållit information kring hur man agerar när barn far illa. Vi tar upp att beteendeförändringar hos barn kan vara ett tecken på att barn far illa och det är därför något som vi vuxna bör vara uppmärksamma på. Andra vanliga tecken som framkom var blåmärken på barnet, att barnet själv berättar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken.

Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvårigheter på fritidshemmet. Då fritidshemmen har förändrats, barn­grupperna har blivit större och personaltätheten minskat uppstår frågan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredställas. Barn med koncentrationssvårigheter är en grupp som påver­kas av dessa omständigheter. Det är viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov.Genom en intervjustudie, där fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Användandet av öppna frågor, i en så kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar på studiens frågeställningar.Resultatet som är intervjupersonernas reflektioner kring studiens frågeställningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svårigheter.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för våld i nära relationer kan identifieras, hur de får hjälp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar även riskfaktorer för att barn ska utsättas för våld i nära relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.

Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors syn på arbetet med övervikt och fetma hos barn. Studien var kvantitativ i form av en enkätstudie och genomfördes i ett län i södra Sverige. På BVC arbetar distriktssköterskor som är specialiserade i öppen hälso- och sjukvård samt barnsjuksköterskor med utbildning i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Resultatet visade att mer än hälften av BVC-sjuksköterskorna upplevde övervikt och fetma hos barn som ett stort problem. Barnsjuksköterskor ansåg i högre utsträckning än distriktssköterskor att övervikt hos barn behöver åtgärdas.

Syftet med undersökningen är att utreda och jämföra hur barn och pedagoger ser på barns psykiska hälsa. Våra frågeställningar är: Vad innebär psykisk (o)hälsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försämra respektive förbättra den psykiska (o)hälsan? Anser barn och pedagoger att barnen är utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbättra barnens psykiska hälsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.