Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur svårt det är att definiera barn i behov av särskilt stöd samt vilka insatser som behövs för dessa barn både när det gäller relevant forskning och min intervjustudie. Jag ville även undersöka om synen på dessa barn skiljer sig mellan grundskollärare, resurspedagoger och specialpedagoger. Jag valde att genomföra min undersökning genom intervjuer. Alla tre yrkesgrupper fick intervjufrågorna innan intervjuerna för att ha tid på sig att tänka igenom vad de tänkte runt mina frågeställningar. Intervjuerna genomfördes sedan enskilt för att respondenterna inte skulle kunna påverka varandra.

Knutsson, Camilla & Mellberg, Eva (2010). Arbetslagets rustning i mötet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan (Preschool teams preparedness for children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi har, med utgångspunkt ur ramfaktorteorin, försökt belysa vilka faktorer som arbetslag upplever påverkar möjligheterna att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Då vi i första hand var intresserade av att få syn på arbetslagens egna upplevelser ansåg vi att en fenomenologisk undersökning av kvalitativ karaktär bäst svarade mot vårt syfte. Vi önskade få fram arbetslagens samlade upplevelser kring våra frågeställningar och ansåg att fokusgruppintervjun då var en god metod.

Tidig identifiering av barn i behov av särskilt stöd kan leda till rättvisare resursfördelning ochbättre skolresultat. Samtidigt visar forskning på att tilldelning av resurser baseras på diagnoservilket blir problematiskt för de barn utan diagnos som också är i behov av särskilt stöd. Dethar även visat sig att alla barn som är i behov av särskilt stöd, med och utan diagnos, är ibehov av samma typ av stöd och resurser. Många barn är någon gång under skoltiden i behovav någon typ av särskilt stöd, under längre eller kortare perioder och det kan börja redan underförskoletiden. Därmed är det angeläget att undersöka hur det i själva verket förhåller sig iförskolors verksamhet.Det övergripande syftet med föreliggande studie är att bidra till förståelsen av hur pedagogerupplever att de stöds i sitt arbete med inkludering av barn i behov av särskilt stöd.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att med hjälp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förståelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av särskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien är kvalitativ där fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

?Tidig läs- och skrivlek? Pedagogers och föräldrars tankar om läsning och skrivning i förskolan.

Syftet med min uppsats var att undersöka pedagogernas syn på fysisk inomhusmiljö i relation till förskolans uppdrag att utgå ifrån varje barns behov och ge stöd till barn som behöver det. Sju informanter från tre förskolor intervjuades. Informanterna arbetar utifrån skilda pedagogiska inriktningar. I denna undersökning är Reggio Emilia, Maria Montessori aktuella och för båda är miljön en viktig del av pedagogiken. En arbetar utan någon uttalad pedagogisk inriktning.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på kommunal skola och friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna.

Varje år drabbas 300 barn i Sverige av cancer. Många familjer upplever i samband med denna situation att tillvaron förändras drastiskt, och att den säkra vardagen ersätts med osäkerhet och rädsla. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och behov i samband med att deras barn drabbas av cancersjukdom. För att få fram föräldrarnas upplevelser och behov gjordes en litteraturstudie med vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. I resultatet framkom att många föräldrar som har ett cancersjukt barn upplevde kaos.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansättning i förskolan påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien bygger på kvalitativ metod och består av fyra intervjuer med verksamma förskollärare. Materialet analyseras utifrån ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen är inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lärandemiljöer för alla barn oavsett förut-sättningar. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att barn i behov av särskilt stöd påverkas negativt av barngruppernas sammansättning.

Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång.

Syftet med studien är att belysa hur sju verksamma pedagoger i förskolan förhåller sig vid misstanke om att ett barn försummas. Litteraturgenomgången behandlar ett barns grundläggande behov och ett barns behov av anknytning utifrån Bowlby´s teori. Vidare behandlas förskolans roll, där vikten av tidig upptäckt tas upp samt förskolans anmälningsplikt. Kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger inom förskolan utgör data i studien. Resultatet visar att försummelse, omsorgssvikt och vanvård av ett barn kan vara: otillräckligt med kläder, bristande hygien och negligering av ett barns behov.

Bakgrund: För inte så länge sedan präglades barnsjukvården av föräldrars frånvaro då de inte fick delta i omvårdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vård och sett ur ett familjeperspektiv måste målet för vården vara att se både till patientens och familjens behov. När ett barn vårdas på sjukhus uppstår en jobbig och stressande situation för barnet men även för föräldrarna. Trots att vi börjar förstå vilken belastning det är även för anhöriga när någon i familjen blir sjuk tyder allt på att familjeperspektivet måste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vårdtänkandet. Syfte: Syftet med studien är att belysa föräldrars upplevelser av vården när deras barn vårdas på sjukhus med inriktning på vilka behov föräldrarna behöver få tillgodosedda.

SAMMANFATTNING I vårt examensarbete kommer vi att skildra olika pedagogers syn på barn i behov av särskilt stöd och deras skolgång. Syftet med detta är upptäcka och belysa skillnader och likheter mellan pedagogerna i den ?stora? skolan och pedagogerna på resursskolorna. Vårt syfte är även att ta del av olika pedagogers verklighet och därigenom skapa beredskap inför vårt kommande yrke som pedagoger. I vår undersökning intervjuade vi fyra pedagoger från den ?stora skolan? och fyra pedagoger från resursskolan.

Bemötande av barn i behov av särskilt stöd - olika perspektiv på pedagogiskt bemötande..

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av särskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn på bästa sätt. För att få fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssätt har jag använt mig av litteratur som var relevant för dessa ämnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgången var vad autism är, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av särskilt stöd och att se dessa barn som individer, men även resurser och arbetssätt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och använde mig då av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om både extra utbilningar och användandet av hjälpmedel.