Sedan 2006 har barn och ungdomar som flyttat till Sverige utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare ökat kraftigt. Till skillnad från vuxna är ensamkommande flyktingbarns livssituation mer komplex eftersom det saknas en ansvarig vuxen som kan tillgodose deras behov. Enligt svensk lag har dessa barn och ungdomar samma rättigheter som alla andra svenska barn vilket är anledningen till att det finns väl samordnat stöd från olika myndigheter. Socialtjänsten är en av dessa myndigheter som har en central roll i mottagandet av ensamkommande barn. Hela socialtjänsten står inför nya utmaningar som är en påföljd av förändringar i klienters demografi.

I detta forskningsarbete ville vi hitta faktorer som gynnar lärandet för barn i behov av särskilt stöd. Vi ville belysa detta från elevens synvinkel genom att observera 7 barn i behov av särskilt stöd. Det är våra tolkningar av hur eleverna reagerade och betedde sig utifrån pedagogens bemötande som låg till grund för studiens resultat. Barnen är mellan 6 och 12 år och anses av verksamheternas pedagoger vara barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen visade att de observerade barnen upplevde att det var betydelsefullt för lärandet att bli sedd, att få positiv bekräftelse och uppmärksamhet. Att vara någon, dvs. att få legitimitet som en viktig person, var enligt våra tolkningar, viktigt.

Syftet med arbetet är att belysa det behov av hjälp och insatser som skolorna anser sig behöva för att på bästa sätt ta emot elever med neuropsykiatriska funktionssvårigheter. Vi valde att intervjua åtta personer, vilka möter dessa barn på ett eller annat sätt i skolan. Sammanfattningsvis visar resultatet att alla önskar sig mer resurser i form av både pengar, kunskap och fler fysiska personer. Handlingsplaner för mottagandet av elever med NPF saknas på flera skolor samt att diagnosen inte sades ha någon betydelse för insatserna för dessa barn..

Socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berättelser och åsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som står för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC är att stärka barns delaktighet i utredningar, vilket pågår i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund från den engelska modellen Looking After Children System (LACS).

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik.

Bakgrund: Barn som besökare på sjukhus accepterades först på 1980-talet då man tidigare ansåg att barnet kunde utsättas för psykologiskt trauma. Numera vet man att det är viktigt att inkludera barnet i vården. En förälders sjukdom påverkar hela familjen och dagens sjuksköterska ställs därför inför utmaningen att vårda patienten och samtidigt se till barnets behov. Sjuksköterskans skyldighet att beakta barns behov som anhörig är tydlig i lagstiftningen. Syfte: Att beskriva barns behov samt strategier barnet använder för att hantera en situation när dennes förälder har cancer.Metod: En litteraturstudie om barns (6-12 år) behov och strategier för att hantera situationen har genomförts.

Uppsatsen har klarlagt förälderns ansvar enligt 6 kap. 2 § FB samt barnets rätt till personlig assistans enligt LSS och SFB. I uppsatsen har även undersökts hur begreppet föräldraansvar värderats av domstolen när barn har en funktionsnedsättning. Uppsatsen består av en deskriptiv del där gällande rätt har utretts. Därefter följer en undersökning av domar från kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.

Det föds ca 90 000 barn per år i Sverige och ca 10 % av dessa barn vårdas på neonatalavdelning. Föräldrar till barn som behöver neonatalvård upplever en ökad grad av stress, oro och hjälplöshet. Miljön som barnen vårdas i kan dessutom vara påfrestande, vilket påverkar föräldrarnas välmående och funktion.Barn på en neonatalavdelning är i stort behov av sina föräldrar och deras närhet samt medverkan. Den forskning som finns idag på området fokuserar på föräldrars upplevelser av stress när deras barn vårdas på neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur föräldrar kan uppleva stress då deras barn vårdas på neonatalavdelning. Studien bygger på kvalitativ innehållsanalys och de artiklar som använts bygger på intervjuer av föräldrar vars barn vårdats på en neonatal intensivvårdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

Vi ville skriva en kandidatuppsats som belyser barn som närstående samt sjuksköterskans förhållningssättgentemot dessa. Barn är en grupp med speciella behov eftersom de ska utvecklas till att så småningom blifungerande vuxna. Syftet med denna uppsats var att belysa vad aktuell forskning visar om hur barn, 6-12år gamla med en kritiskt sjuk förälder eller annan familjemedlem upplevde och hanterade denna situation,samt vad barnen hade för behov. Syftet var också att belysa hur sjuksköterskan mötte och förhöll sig tilldessa barn. Uppsatsen är en litteraturöversikt.

I förskolan och skolan strävas det idag efter att verksamheten ska inkludera alla barn och elever oavsett behov och förutsättningar.Det ska vara en ?förskola/skola för alla?. Trots att samhället kommit långt i synen på ?en förskola för alla?, så finns det fortfarande idag tendenser på särlösningar i förskolorna (Nilholm, 2011). Med det i åtanke ville vi besöka en specialförskola med inriktning ?barn med flerfunktionsnedsättning?.

Barns behov i centrum (BBIC) har implementerats i den svenska barnavården. Kritik har tidigare riktats mot barnavårdsutredningar som varierade i handläggning och dokumentation i hela landet. BBIC ska bidra till ökad rättsäkerhet genom att skapa nationell enhetlighet i ärenden. Denna studie syftar till att undersöka hur BBIC materialet används i praktiken, vilka behovsområden som socialsekreterare väljer att använda vid utredningar gällande barn. Materialet ska involvera barn och föräldrar, i vilken utsträckning förekommer det? Bidrar materialet till ökad rättssäkerhet inom barnavården i Sverige? Vi har genomfört en kvalitativ samt kvantitativ studie, där vi har granskat tio barnavårdsutredningar med liknande insatser enligt 4 kap.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

Syfte med detta examensarbete är att ta fram ett gestaltningsförslag för utemiljön på Byle Gårds hospice. Målsättningen är att ge besökande barn en lekvänlig utemiljö samt att tillvarata och utveckla tomtens befintliga kvaliteter för patienter, besökare (vuxna och barn) och personal. Med enkla medel vill jag lyfta fram de befintliga naturkvalitéerna på tomten och skapa en varierad och rekreativ miljö för alla åldrar. Jag vill inbjuda till rörelse runt tomten och erbjuda olika sinnesupplevelser som ger vila i det tunga allvar som vilar över hospicet, där anhöriga och personal tillbringar den sista tiden tillsammans med patienten. Som grund för gestaltningen har jag studerat forskningsbaserad litteratur om barn och deras utemiljöer samt litteratur om palliativ vård. Jag har även vid flera tillfällen intervjuat personal och fastighetsförvaltaren på Byle Gårds hospice för att tillgodose verksamhetens specifika behov i mitt utformningsförslag. En slutsats jag dragit utifrån litteraturen jag läst är att barn inte har så stort behov av traditionellt utformade lekplatser då de mest är utformade utifrån vuxnas syn på lek.

Barnfattigdomen är ett samhällsproblem som är högaktuellt i media och i samhällsdebatten. Syftet med studien var att få en ökad kunskap om de fattiga barnens situation i Sverige, detta för att kunna ta fram empowermentstrategier som skulle kunna underlätta för dem, utifrån ett socialpedagogiskt förhållningssätt. Uppsatsen är upplagd som en litteraturstudie och genom textanalys har vi sökt svar på frågorna: Vilken problematik möter de fattiga barnen i hemmet, i skolan och på fritiden? Hur hanterar barnen sin situation? Hur ser barnens behov ut? Kan vi underlätta för barnen och i så fall på vilket sätt? I vår resultatdel tittade vi på vilken problematik fattiga barn möter och hur de hanterar det.  Resultatet visar att de möter begränsningar och upplever känslor av skam, i jämförelse med andra barn. Skolan visade sig vara en central arena där problematiken var tydlig.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.