Barn med koncentrationssvÄrigheter ses oftast som ett störningsmoment i förskolans vardag dÀr de mÄste anpassa sig till verksamheten. FörskollÀrare förstÄr inte problematiken och barnet fÄr dÀrför inte sina behov tillfredsstÀllda. Forskning visar att dessa barn inte kan rÄ för att saker hÀnder kring dem och att de stÀndigt behöver vuxenstöd för att fÄ sin vardag att fungera. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares strategier för att inkludera barn med koncentrationssvÄrigheter. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning dÀr Ätta verksamma förskollÀrare har svarat pÄ frÄgor med fokus pÄ olika metoder för att inkludera barn med koncentrationssvÄrigheter och hur miljön pÄverkar dem.

Introduktion Respiratorisk syncytial virus, RSV, har i princip drabbat alla barn innan de harfyllt tvÄ Är. Hos smÄ barn kan RSV ge svÄra symtom samt orsaka komplikationer. I Sverigebehöver runt 1-1,5 % av tidigare friska barn utan riskfaktorer vÄrdas pÄ sjukhus pÄ grund avRSV. Genom primÀrprevention kan man minska antalet nya barn som drabbas av sjukdom.Behov kan vara upplevda, uttryckta, relativa eller normativa. De upplevda behoven begrÀnsasav mÀnniskors insikter och kunskaper om vad som finns tillgÀngligt.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilken inverkan pedagogers syn pÄ barn, i de lÀgre Äldrarna, har för deras arbete med barn samt vilken pÄverkan detta synsÀtt har för barnen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av sammanlagtsex pedagoger; tvÄ förskollÀrare, tvÄ fritidspedagoger samt tvÄ barnskötare pÄ tvÄ förskolor, en förskoleklass och tvÄ fritidshem i tvÄ kommuner. Resultatet av studien visar tvÄ skilda synsÀtt varav ett ?dubbelt? synsÀtt bland pedagogerna;Det ena sÀttet Àr att se barn som kompetenta, med sina egna intressen, förmÄgor, erfarenheteroch behov. Det andra synsÀttet Àr att barn förvisso Àr kompetenta och till viss del har tidigare inlÀrda förmÄgor, men att barnet lÀr sig och utvecklas frÀmst i kommunikation och samspel med sin omgivning.

Syftet med studien Àr att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid förÀldrars plötsliga och ovÀntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och ovÀntat dödsfall hos en förÀlder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tÀnkas gÄ igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka kÀnsloreaktioner pÄ olika sÀtt efter förÀldrarnas plötsliga och ovÀntade dödsfall, i form av overklighetskÀnslor och misstro, rÀdsla, ansvarstagande, skuldkÀnslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet intrÀffat. Gemensamt för barn som förlorat en förÀlder Àr att sorgen efter den döde Àr en gemensam angelÀgenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande förÀldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att lÄta barnet uttrycka sin sorg Àr det av vikt för barnet att fÄ trÀffa utomstÄende professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det intrÀffade.

Detta arbete handlar om barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa och som gÄr i barngruppsverksamheten FontÀnen. Verksamheten stöder sig pÄ olika fackböcker om barn som far illa och framförallt om barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Arbetsmetoden kommer frÄn KÀllan som Àr en barngruppsverksamhet för barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Arbetets syfte Àr att undersöka om och pÄ vilket sÀtt FontÀnen skapar förutsÀttning för barnen att hantera sin situation samt hur FontÀnen uppfyller uppgiften av att vara ?nÄgon? för barnen.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Bakgrund: Den tekniska och medicinska utvecklingen har medfört att allt fler svÄrt sjuka barn kan fÄ vÄrd i hemmet.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa förÀldrars upplevelser av att vÄrda sitt svÄrt sjuka barn i hemmet.Metod: Studier söktes via databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt 17 studier lÄg till grund för resultatet som analyserades med en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att det stora ansvaret för barnets vÄrd medförde att förÀldrarna levde under stora pÄfrestningar. FörÀldrarna upplevde att de var i behov av avlastning. Det positiva som upplevdes var att barnet fick vistas i hemmet vilket bidrog till ett mer normalt liv för familjen. FörÀldrarna upplevde Àven en positiv förÀndring hos sig sjÀlva, de utvecklades som mÀnniskor.Slutsats: FörÀldrarna upplevde stora utmaningar i omvÄrdnaden av sitt barn.

Syfte & problemomrĂ„de:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppvĂ€xt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville Ă€ven studera hur dessa personers nuvarande livssituation sĂ„g ut, och hur den pĂ„verkats av den specifika uppvĂ€xten, med en missbrukande förĂ€lder.Metod & material:Studien Ă€r en kvalitativ intervjustudie, dĂ€r empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrĂ„n ett systemteoretiskt perspektiv med fokus pĂ„ familjen, och stĂ€mplingsteori med fokus pĂ„ individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att nĂ„gonting inte stod rĂ€tt till vid 8-9 Ă„rs Ă„lder. Gemensamt för nĂ€stan alla som barn var kĂ€nslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen sĂ„ fanns det en önskan om att fly eller hĂ„lla sig borta, men samtidigt en ambivalens gĂ€llande deras frĂ„nvaro, tre av dem kunde kĂ€nna oro för förĂ€ldern eller syskon, medan den fjĂ€rde kĂ€nde förvĂ€ntningar pĂ„ sig om ansvar i hemmet. Även kĂ€nslor av ensamhet, utanförskap och dĂ„ligt sjĂ€lvförtroende var typiska, kĂ€nslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till förĂ€ldrar med alkoholmissbruk.

NÀr ens barn fÄr en diagnos som Àr livslÄng, hamnar de flesta förÀldrar ien kris (Fyhr, 2002). I samband med ny utredning aktualiseras ochförstÀrks ofta förÀldrarnas kris. FrÄgestÀllningar i denna uppsats handlarom hur man kan uppmÀrksamma förÀldrarnas reaktioner nÀr deras barnredan har en diagnos (synnedsÀttning) och som i en andra fas utreds förtill exempel autistiskt syndrom eller mental retardation. Uppsatsensempiriska del grundar sig pÄ en intervjustudie med sex förÀldrar till barnmed synnedsÀttning och som gjort ytterligare en utredning som lett framtill en ny diagnos. Materialet bearbetades kvalitativt utifrÄn principerna iGrounded theory (Langemar, 2009).

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmÀtning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonÄringar och att jÀmföra uppfattningarna mellan barn i olika Äldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval dÄ de kom för energibalansmÀtning pÄ Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkÀt fylldes i av barnen efter att de genomgÄtt en mÀtdag pÄ laboratoriet samt fyra mÀtdagar sjÀlvstÀndigt i hemmet. EnkÀten innehöll elva frÄgor varav tio frÄgar handlade om de olika mÀtmetoderna som barnen genomgÄtt. Författarna koncentrerade sig pÄ fyra av dessa mÀtmetoder. FrÄgorna besvarades med hjÀlp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanstÀlldes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mÀtmetoder uppfattades nÄgorlunda likvÀrdigt av barnen, oavsett kön.

Behandlare av barn som bevittnat vÄld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes pÄ fem behandlare. FrÄgorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjÀlp. Resultatet visar att behandlarnas frÀmsta syfte Àr att avlasta barnen frÄn skuld, bekrÀfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte Àr ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen anvÀnder flertalet behandlare lek och teckning i olika form.

Syftet med studien Àr att belysa hur ett barn med autism kan erbjudas möjligheter till en optimal lÀrandemiljö i förskolan. De faktorer som Àr av stor vikt Àr betydelsen av bemötande, innehÄll och aktiviteter i det pedagogiska arbetet. Ute bland förskolepersonal undersöks det vad det var för kritiska och avgörande aspekter som behövdes för att stödja barnens lÀrande och utveckling i förskolan.De kritiska och avgörande aspekter som betonas i undersökningen Àr hur materialet och verksamheten Àr utformat för att tillgodose barn i behov av stöd. Pedagogerna har framhÄllit att erfarenheter Àr av stor vikt att ha med sig eftersom de blir en form av ?pedagogisk nyckel?.

Bakgrund: NÀr ett barn fÄr diagnosen akut lymfatisk leukemi drabbas förÀldrarna ofta av psykisk ohÀlsa. Sjukdomen och behandlingen orsakar förÀndringar i hela familjens tillvaro. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa förÀldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av akut lymfatisk leukemi. Metod: En litteratursökning gjordes pÄ databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt ingÄr 14 artiklar i litteraturstudien.

Barn med funktionshinder Àr ofta i behov av habiliteringsinsatser. Dessa insatser bygger pÄ multidisciplinÀrt teamarbete och idag Àr utgÄngspunkten i habiliteringsarbetet ett familjecentrerat synsÀtt. Detta innebÀr att insatserna riktas till barnet med sitt funktionshinder, barnets förÀldrar samt hela det nÀtverk som finns runt barnet. FörÀldrar till barn med funktionshinder Àr ofta djupt involverade och engagerade i sina barn och i de habiliteringsinsatser som barnen fÄr. Syftet med denna studie Àr att belysa förÀldrars upplevelser av teamarbetet och sin delaktighet i habiliteringsprocessen.