Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan Brorsson, Jenny (2006) Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan. [Mentally retarded children in preschool]. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola Jag har gjort en fallstudie för att undersöka hur barn med nÄgon form av utvecklingsstörning bemöts och vilket stöd de fÄr i förskolan. DÀrför har jag genomfört observationer av en femÄrig flicka som har en utvecklingsstörning. Jag har Àven intervjuat tvÄ förskollÀrare och en barnskötare, varav barnskötaren fungerar som en resursperson, samt en slÀkting till mig.

Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillÀmpar anmÀlningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begrÀnsningar samt vad de upplever behöver förÀndras för att underlÀtta arbetet kring anmÀlningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lÀrare i Ärskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjÀlp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade nÄgon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gÄ till vÀga nÀr ett barn Àr utsatt eller nÀr en anmÀlan ska göras.

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie Àmnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de Àr knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar Àr tillfÀlliga eller bestÄende. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar Àr inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar Àr ett kontroversiellt Àmne. Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar?.

Syfte: Studiens syfte Àr att utforska vilka pedagogiska möjligheter det finns för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola för att frÀmja kommunikation, samspel och delaktighet.FrÄgestÀllningar:1) Vilka lÀrandemiljöer skapar utvecklingsmöjligheter för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola?2) Vilka möjligheter och hinder finns i verksamheten nÀr det gÀller barn i behov av sÀrskilt stöd som har en annan etnisk bakgrund Àn svensk?3) Hur resonerar pedagogerna kring arbetet att möta barnens behov med fokus pÄ arbetssÀtt, metoder, strategier och förhÄllningsÀtt?Teori: DÄ denna studie avser att studera pedagogernas samspel, bemötande och interaktion med barnen genom kommunikation och sprÄk Àr det genom det sociokulturella perspektivet som det insamlade materialet har tolkats och förstÄtts. FrÄgestÀllningarna och syftet med studien Àr ocksÄ grundade pÄ synsÀttet att det Àr mellan individer och samspelet mellan dem som ett lÀrande sker, den miljö dÀr individerna verkar i har ocksÄ en pÄverkan pÄ samspelet och lÀrandet (SÀljö, 2000).Metod: Studien Àr kvalitativ, inspirerad av etnografi och aktionsforskning dÀr jag som forskare deltagit i utvecklingen av förskolans verksamhet och utifrÄn syftet tagit reda pÄ stÀllda frÄgestÀllningar. Urvalet Àr ÀndamÄlsenligt utifrÄn en förskola som ligger i ett mÄngkulturellt omrÄde och alla barn i gruppen har annat etnisk bakgrund Àn svensk. Analysen Àr baserad pÄ handledningssamtal, observationer samt granskning av en handlingsplan och förskolans vision.Resultat: Studiens empiri visar pÄ att pedagogerna pÄ förskolan vill skapa en miljö dÀr trivsel, trygghet, regler och struktur skapar möjligheter för alla barn att utvecklas och lÀra.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

I och med ombyggnationer i Stockholmsförorten HÀsselby strand planeras det nu för en restaurering, tillgÀnglighetsanpassning och utveckling av den befintliga vegetationen i parken StrÄket. Tidigast hösten 2008 kommer restaureringen att pÄbörjas. Parken stod fÀrdig vid mitten av 60-talet men uppfördes enligt stockholmsstilens ideal, vilket var rÄdande för parker som anlades under 40- och 50-talet. VÀxtmaterialet frÄn den hÀr tiden behöver i hög grad ses över idag med avseende pÄ bland annat funktion och kondition, vilket ocksÄ den aktuella parken Àr i behov av. Syftet med arbetet Àr att ge förslag pÄ riktlinjer till hur parken ska utvecklas och dÄ med avseende pÄ de mÄl som ocksÄ föreslÄs. För att kunna förstÄ parkens uppbyggnad och hur stockholmsstilen Äterspeglas i parken redovisas inledningsvis historik och kulturvÀrden. För att klargöra om parkens ingÄende element, funktioner med mera finns en inventering- och analysdel. .

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

I arbetet som intensivvÄrdssjuksköterska vÄrdars inte bara patienten utan Àven anhöriga. NÀr patienten Àr ett barn stÀlls högre krav pÄ vÄrden av anhöriga. Forskningen kring anhörigvÄrd dÀr patienten Àr ett barn fokuseras mestadels kring neonatalvÄrden men det saknas forskning kring förÀldrars upplevelser av intensivvÄrden dÄ barnen Àr mellan ett och arton Är. Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelse av att deras barn vÄrdats pÄ en intensivvÄrdsavdelning. I studien deltog sju förÀldrar till barn som vÄrdats pÄ en intensivvÄrdsavdelning under 2012.

WHO, World Health Organization (2014) hĂ€vdar att barnfetma Ă€r en av de allvarligaste hĂ€lsoutmaningarna under 2010-talet. Antalet överviktiga barn i vĂ€rlden under fem Ă„r Ă€r över 42 miljoner. Även i Sverige blir övervikt hos barn ett allt större problem. Barn idag Ă€r allt mer stillasittande och Ă€ter mer onyttig mat. Aldrig nĂ„gonsin har sĂ„ mĂ„nga barn gĂ„tt i förskola, vilket gör att förskolan som arena intressant.