Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strÀvar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att lÄta barn framföra sina synpunkter pÄ verksamheten. Sex barn i Äldern 7-11 Är, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgrÀnsat problem och ett ak-tivt förhÄllningsÀtt gentemot sin problematik Àr faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmÄtt anpassa sin metod utifrÄn barnens specifika behov, gett konkreta rÄd och stÀllt frÄgor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstÀrks av berÀttelser om symptomlindring och spÀnningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik..

Syftet Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs ett till tre tar hÀnsyn till flersprÄkiga barn vid undervisning av begrepp i svenska sprÄket. Detta gÀllande val av arbetssÀtt och val av material för flersprÄkiga barn. Samt hur lÀrarnas uppfattningar kring modersmÄlslÀraren och fritidsledare Àr. Intervjuer har genomförts med tio lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. Resultatet visade att majoriteten av lÀrarna har likadant synsÀtt pÄ hur lÀrare bör bemöta samt hur lÀrare ska arbeta med flersprÄkiga barn.

Syftet Àr att belysa hur rektorer och förskollÀrare ser pÄ arbetet kring rutiner som anvÀnds i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lÀrande, hur görs förÀldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd? För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte sÄ har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollÀrare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen Àr viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var Àven överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och förÀldrarna Àr viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete pÄ sin förskola med förÀldrarna. Förskolornas sÀtt att arbeta kring stödÄtgÀrder varierar dÄ det var lika mÄnga som anvÀnde sig utav ÄtgÀrdsprogram som av handlingsplaner.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad pedagoger anser att en skola för alla innebÀr, vilken instÀllning de har till begreppet samt om de sjÀlva anser att de har den kompetens som krÀvs för att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd..

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

SyfteÖvergripande syfte i studien Ă€r att undersöka vad som Ă€r möjligt att tillĂ€mpa av systemteori i interventionsstudier för barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt vilka teoretiska och praktiska implikationer det kan fĂ„ för interventioner för dessa barn. MetodEn ideal systemteoretisk intervention konstruerades, med hjĂ€lp av generell systemteori och dynamisk systemteori för att anvĂ€ndas som ett verktyg för analys. DĂ€refter vidtog en systematisk litteraturstudie baserat pĂ„ ett hermeneutiskt och systemteoretiskt angreppssĂ€tt. ResultatResultat av litteraturundersökningen blev att endast tre artiklar inkluderades. Dessa artiklar analyserades i jĂ€mförelse med den ideala systemteoretiska interventionen. Analysen visar att systemteori fortfarande anvĂ€nds pĂ„ ett övergripande sĂ€tt och att man i interventionerna inte anvĂ€nder systemteori under hela interventionsprocessen.Aspekter som saknades i interventionerna Ă€r ekologisk validitet, reaktivitet och systemkarakteristika. Lite förenklat innebĂ€r detta att man inte beaktar de processer som pĂ„gĂ„r i relationen mellan det specifika barnet och en specifik kontext.

Beslutsprocessen vid triage Àr komplex och triageprocessen bör utföras noggrant. Vid akuta situationer mÄste snabba beslut tas, oftast med lite information. Det ska under kort tid samlas in data genom observation, frÄgor och kontroll av vitalparametrar. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans triagering av barn pÄ akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

ADHD Àr ett funktionshinder som betyder att man kan ha problem med att reglera och kontrollera uppmÀrksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer inom ett och samma omrÄde. Av vÄrt resultat framgick det att tydlighet, struktur samt förberedelse Àr viktiga komponenter i arbetet med barn som har ADHD. Det finns generella metoder för hur pedagoger kan anpassa undervingen men det Àr viktigt att anpassa de utifrÄn individens specifika begrÀnsningar och behov.

Inom förskolan finns mÄnga barn med ?störande? beteenden och förskollÀrare möter nÄgon gÄng dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare kan arbeta för att skapa en optimal lÀrandemiljö, bÄde ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrÄn Socialstyrelsens (2010) benÀmning, att anvÀndas.Första delen av studien bestÄr av litteraturstudier. Nordahl, SÞrlie, Manger och Tveit (2007) pÄvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstÄr eller att existerande beteendeproblem förvÀrras.Den andra delen av undersökningen bestÄr av sju intervjuer med förskollÀrare.

UtifrÄn temat HÄllbart SamhÀlle och aspekten Socialt HÄllbart SamhÀlle, Àr denna uppsats en berÀttelse om ett examensarbete som tagit sig an leken i förhÄllande till funktionsnedsÀttningen autism hos barn och dÀr frukten av examensarbetet blivit en leksaksprodukt.Med hjÀrta, hjÀrna och engagemang har jag undersökt utifrÄn mina anvÀndare hur jag kan skapa en artefakt med potential att ge mina anvÀndare förutsÀttningar som de behöver för att leka, samspela och kommunicera. Men Àven andra barns behov i lek, samspel och kommunikation har varit viktiga att tillgodose dÄ mÄlet har varit att möjliggöra det sociala samspelet mellan bÄda dessa parter. Med andra barn menas barn oavsett funktionsnedsÀttning eller ej. MÄlet har dÀrmed Àven varit att formge en leksaksprodukt som möter dessa tvÄ parters behov, sÄvÀl till form som funktion. Visuellt ska leksaksprodukten inte ge nÄgot uttryck av hjÀlpmedel, utan ska snarare vara en leksak som dolt kan tillgodose behoven hos barn med autism.Examensarbetet har Àven varit en möjlighet för mig som designstudent att fÄ lÀra mig om hur företag arbetar med design för barn, vilket har lett mig till företaget BRIO AB som givit sina erfarenheter samt Äsikter till leksaksprodukten.

Uppsatsen "Att leva med bonussyskon ? Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett förÀldra- samt professionellt perspektiv Àr utförd och skriven av Annie Dahlbom.Denna studie syftar till att fÄ kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frÄgestÀllningar har stÀllts: Hur ser familjehemsförÀldrar och familjehemssekreterare pÄ de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter fÄr biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjÀlp för sin egen del och i sÄ fall hur?Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsförÀldrar.Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och Àr i hög grad delaktiga i den dagliga vÄrden av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjÀnsten.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar deras val av arbetssÀtt samt vilka barn som Àr berÀttigade till ett ÄtgÀrdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkÀt som instrument. Studien har genomförts pÄ tolv förskolor med de för vÄr studie aktuella pedagogikerna. EnkÀten innehÄller 21 frÄgor.

Syftet med arbetet Àr att fÄ insikt i hur montessoripedagoger arbetar med barn som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Montessoriverksamhet. Under min Montessoriutbildning fanns inte den aspekten med. Enligt tidigare forskning Àr montessorimaterielen en hjÀlp för dyslektiker vilket pÄvisas igen, genom det empiriska material som jag samlat in. Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att den individualiserade undervisningen Àr kÀrnan i montessoripedagogiken och att den Àr bra för barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Pedagogerna anser att tidig lÀs- och skrivinlÀrning gynnar barn med potentiala lÀs- och skrivsvÄrigheter, men att man inte ska forcera ett barn till lÀsning vilket kan ge blockering.