Leken har en stor betydelse för barns utveckling. För barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ex. svÄrt att koncentrera sig eller brister i sitt lekbeteende, finns lekarbete som Àr ett specialpedagogiskt arbetssÀtt. Lekarbete stÄr för ?barnet i lek arbetar med sin utveckling?.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten dÄ det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte Àr att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förstÄelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende pÄverkar dess förstÄelse hos omgivningen, för barnets sÀtt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade pÄ ett liknande sÀtt nÀr det gÀller barn med ett avvikande beteende.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. FörĂ€ldrarnas liv efter förlusten förĂ€ndras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten Ă€r förĂ€ldrarna i stort behov av stöd frĂ„n sina nĂ€tverk. De mĂ„ste lĂ€ra sig att leva med förlusten och de fĂ„r kĂ€mpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur förĂ€ldrarna upplevde vĂ€lbefinnande respektive lidande upp till tvĂ„ Ă„r efter att deras barn avlidit i cancer.

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda pÄ hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan underlÀtta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgÄng dÀr det först beskrivs vad DAMP innebÀr. Vidare tas de svÄrigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgÄngen gÄr ocksÄ att lÀsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda lÀraren pÄ bÀsta sÀtt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper bÄde allmÀnna ÄtgÀrder och mer specifika undervisningsmetoder sÄsom sÀrskild undervisningsgrupp eller sÀrskilt anpassat undervisningsmaterial.

Bakgrundentar upp tidigare studier att intensiwÄrdspatienter utsÀtts kontinuerligt forstress, högaljudnivÄer och störd sömn, som tillsammans kan leda till en utveckling av IVAsyndromet. Syftetmed studien var attkartlÀgga larmstarter frÄn teknisk apparatur ochandrastörande  ljud pÄ en intensiwÄrdsavdelning. Metoden var enobservationsstudie dagtid undertre  dagar pÄ tvÄ intensiwÄrdssalar och larmstartsprotokoll anvÀndes, for attdokumentera varje larmstartfrÄn teknisk apparatur. En ljudnivÄmÀtare anvÀndes ftir att fÄ enuppskattningav decibel pÄ larmstarter frÄn  den tekniska apparaturen. Resultaten belyser attteknisk apparatursÄsom respiratorer, stod for 262larmstarter (cirka 33yo),övervakningsutrustning sommÀter invasivt blodtryck, for 175 larmstarter (cirka 22%o) och saturationlarm ftir143 larmstarter (cirka18o/o) av alla larmstarter i studien. Ett medelvÀrde pÄvisar0,72larmstarter perminut.

Ingen marknadsföring Àr vÀl sÄ god och trovÀrdig som medarbetare som pratar gott om och föresprÄkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap Àr nÄgot som naturligt vÀxer fram dÄ en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanflÀta dessa med sina egna krav och behov.Skatteverket Àr en organisation som i mÄngas öron inte lÄter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske Àven pÄ grund av de förhÄllandevis krÄngliga regler och processer som mÄnga anser dem anvÀnda sig av. Med detta i Ätanke Àmnar vi undersöka hur ambassadörskapet pÄ Skattekontoret i Jönköping ter sig.VÀgledande för uppsatsen Àr frÄgan: Hur ser ambassadörskapet ut pÄ Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de tvÄ dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov?Vi lyfter fram teorier i tvÄ centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna.

Leken har en stor betydelse för barns utveckling. För barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ex. svÄrt att koncentrera sig eller brister i sitt lekbeteende, finns lekarbete som Àr ett specialpedagogiskt arbetssÀtt. Lekarbete stÄr för ?barnet i lek arbetar med sin utveckling?.

AbstraktUndersökningen Àr en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare Är, beskriver sin undervisning och sina stödÄtgÀrder för barn i behov av sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de hÀr frÄgorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och pÄ varje skola har vi intervjuat en klasslÀrare.

Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

I Sverige drabbas nÀstan ett barn om dagen av cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn Àr leukemi och hjÀrntumör. De flesta barn insjuknar i en lÄg Älder. Sjukdomen innebÀr en lÄng behandling med svÄra biverkningar och orsakar ett avbrott frÄn det dagliga livet med förskola och lek. Detta kan fÄ konsekvenser för deras fysiska och kognitiva utveckling.

UtgÄngspunkten i studien Àr det beroende och den ömsesidighet som finns inom familjen. Barnet Àr beroende av sina förÀldrar för sin utveckling och sin hÀlsa. FörÀldrarnas resurser och vÀlbefinnande pÄverkar i sin tur hur de knyter an till barnet. Syftet Àr att ta reda hur BVC- sjuksköterskor arbetar med att identifiera sÀrskilt behov av stöd för barn och deras familjer. Metoden Àr en litteraturstudie av vetenskapliga, kvalitativa artiklar.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Denna undersökning beskriver en studie vars syfte Àr att jÀmföra hur pedagoger arbetar för att frÀmja det verbala sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Tre förskolor med flersprÄkiga barn valdes ut för observationer och intervjuer. De som stod i fokus för interjuver och observationer var personalen pÄ de olika förskolorna. Som en tredje metod gjordes Àven observationer av den fysiska miljön i form av exempelvis dokumentationer. Resultaten i studien pÄvisade sÄvÀl likheter som skillnader i pedagogernas arbetssÀtt.

Akut hamstringskada Àr en vanlig skada inom fotboll. Skadan utgör 12% av alla skador som uppkommer inom fotboll. Lag pÄ elitnivÄ drabbas per Är av i snitt 3,4 skador, med en rehabiliteringstid pÄ i snitt 21,5 dagar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns en obalans i styrka mellan hamstringmuskulatur och m. quadriceps i det skadade jÀmfört med det icke skadade benet.