Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. För att fÄ fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av litteratur som var relevant för dessa Àmnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgÄngen var vad autism Àr, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av sÀrskilt stöd och att se dessa barn som individer, men Àven resurser och arbetssÀtt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och anvÀnde mig dÄ av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om bÄde extra utbilningar och anvÀndandet av hjÀlpmedel.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver lÀrandemiljön för barn i behov av sÀrskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda pÄ det undersöktes hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, vad förskollÀrare uppmÀrksammar i situationen dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollÀrarna ger till barn i svÄrigheter samt vilken form av stöd förskollÀrarna fÄr dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med Ätta förskollÀrare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis ÄskÄdliggör svaren att förskollÀrarna visar pÄ svÄrigheter i att definiera barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnen beskrivs frÀmst utifrÄn de olika svÄrigheter de kan ha men Àven med utgÄngspunkt i att det Àr barn som har utökade behov i förhÄllande till ett tÀnkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

Det övergripande syftet med studien Àr att belysa pedagogers syn pÄ barn i behov av stöd. För att undersöka syftet har intervjuer genomförts med pedagoger, förskolechefer och en specialpedagog. De svar som framkom vid intervjuerna har sedan utgjort grunden för studien. Den teoretiker som Àr av betydelse för Àmnet Àr Lev S. Vygotskij.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Föreliggande studie syftar till att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn skolpersonal i en kommun, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avser att undersöka hur personal med olika yrkesbakgrunder frÄn förskoleklass till Är nio samt rektorer definierar och reflekterar kring begreppet sÀrskilda behov. MÄlgruppen bestÄr av pedagogisk personal frÄn förskoleklass till Är 9, samt rektorer.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Arbetets art: C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel: Att vara eller inte vara ett barn i svÄrigheter ? vem avgör det?Författare: Lidija PetkovicHandledare: Göran KvistSammanfattning: Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lÄgstatusomrÄde och med hög invandrartÀthet. Min undersökning handlar om barn i svÄrigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna/skolan ser pÄ barn i svÄrigheter samt vilken hjÀlp skolan kan erbjuda för att förbÀttra skolsituationen för dessa barn och hjÀlpa dem. Syftet Àr Àven att nÀrmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att fÄ reda pÄ varför de har valt att arbeta med barn i svÄrigheter.

Vi har valt att kalla vÄrt examensarbete för; Barn med "större uppmÀrksamhetsbehov" ? Hur bemöter förskolans pedagoger dessa individer. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka och fÄ en inblick i hur pedagogerna i verksamheten möter de barn som utmÀrker sig genom större uppmÀrksamhetsbehov. VÄr frÄgestÀllning lyder som följande; Hur bemöter förskolans pedagoger barn med större uppmÀrksamhetsbehov? Vi, (Caroline & Jenny) har anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer som metod för vÄr undersökning.

Barn boende i familjehem Àr en utsatt grupp som fÄr stöd frÄn samhÀllet. En kvalitativ studie genomfördes dÀr fyra barn boende i familjehem samt en familjehemssekreterare intervjuades. Deltagarna fick fyra öppna frÄgor, svaren redovisas i resultat delen dÀr barnen uttryckte sina behov. Syftet Àr att studera vilka behov av stöd barnen sjÀlva sjÀlva lyfter fram och om det skiljer sig frÄn det socialtjÀnsten erbjuder barn boende i familjehemmen. Genom meningskoncentrering tolkades barnens svar till trygghet och tillhörighet i familjehemmet.

Bakgrund: För inte sÄ lÀnge sedan prÀglades barnsjukvÄrden av förÀldrars frÄnvaro dÄ de inte fick delta i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vÄrd och sett ur ett familjeperspektiv mÄste mÄlet för vÄrden vara att se bÄde till patientens och familjens behov. NÀr ett barn vÄrdas pÄ sjukhus uppstÄr en jobbig och stressande situation för barnet men Àven för förÀldrarna. Trots att vi börjar förstÄ vilken belastning det Àr Àven för anhöriga nÀr nÄgon i familjen blir sjuk tyder allt pÄ att familjeperspektivet mÄste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vÄrdtÀnkandet. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förÀldrars upplevelser av vÄrden nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus med inriktning pÄ vilka behov förÀldrarna behöver fÄ tillgodosedda.

VÄrt arbete handlar om huruvida leken finns och anvÀnds som redskap kopplat till lÀrandet med klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd. Vi har genomfört observationer i tre olika klasser och samtalat med respektive pedagoger, vi har Àven lÀst relevant litteratur bl.a. om Stern, Piaget och Vygotskij. VÄr tes Àr att pedagogerna i klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd tar hjÀlp av leken som pedagogiskt verktyg för att stimulera och lÀra eleverna. Syftet Àr att belysa leken och koppla det till lÀrande, genom att besöka tre klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd.

Masthuggskajen genomg?r nu en omfattande omvandling fr?n industrihamn till en modern stadsdel med bost?der, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en m?jlighet att studera hur en stad v?xer och f?r?ndras och vilka utmaningar och m?jligheter detta medf?r. Denna studie syftar till att unders?ka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets planeringsprocess utifr?n begreppen barnv?nlig stad och delaktighet.

Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna. Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.