Föreliggande uppsats Àmnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av sÀrskilt stöd samt försöka förstÄ vilka konsekvenser en sÀrskiljande praktik fÄr för dessa konstruktioner. Studien Àr genomförd pÄ tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frÄgeomrÄden funnits men samtalen har tagit olika form beroende pÄ vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av en verktygslÄda hÀmtad frÄn kritisk diskursanalys.

Studien Àr en kvalitativ intervjuundersökning om hur sju specialpedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk kartlÀggning i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna i studien arbetar alla mot förskolan i olika kommuner. Fem av dem har en bakgrund som förskollÀrare och tvÄ av dem har en bakgrund som fritidspedagog.Metod för studien har varit kvalitativ innehÄllsanalys och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in datamaterial.Resultatet presenteras utifrÄn sex olika koder som har konstruerats frÄn datamaterialet: Ett verktyg för specialpedagogerna, Arbetsprocessen kring pedagogisk kartlÀggning, Flexibel kartlÀggning, Specialpedagogiskt perspektiv i kartlÀggningen, Dokumentation i pedagogisk kartlÀggning, Att följa upp och utvÀrdera pedagogisk kartlÀggning.Studiens resultat har visat att specialpedagoger som arbetar mot förskolan beskrev pedagogisk kartlÀggning som ett verktyg i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna uttryckte att det finns behov av pedagogisk kartlÀggning i förskolan men var noga med att understryka att det Àr förskolepedagogerna som första i hand Àr lÀmpade att göra den. Specialpedagogerna menade att förskolepedagogerna har en större inblick i barnets vardag och Àr nÀrmre barnet.Resultatet av studien visar att förskolepedagogerna bad specialpedagogerna om hjÀlp med den pedagogiska kartlÀggningen.

SocialtjÀnstens barnavÄrdsutredningar utgo?r samhÀllets verktyg för att bedöma nÀr stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingÄr svÄra bedömningar som stÀller höga krav pÄ kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svÄrigheter barnavÄrdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frÄgor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa fra?gor finns strukturellt och praktiskt tillgÀnglig i arbetet.

Syftet med denna undersökning var att försöka ta reda pÄ olika pedagogers uppfattning om begreppet koncentrationssvÄrigheter. Vad begreppet betyder och vilka metoder/hanteringssÀtt som lÀmpar sig bÀst för att hjÀlpa dessa barn. Syftet var Àven att ta reda pÄ om man behandlar förskolebarn med koncentrationssvÄrigheter annorlunda Àn andra förskolebarn och om man behöver ta reda pÄ orsaken till svÄrigheterna för att kunna hjÀlpa barnet. TvÄ förskollÀrare och en specialpedagog har intervjuats, varav alla har erfarenheter av barn med koncentrations- svÄrigheter. Intervjuerna har kompletterats med 25 enkÀter av olika pedagoger.

Bakgrund: En engagerad pappa Àr betydelsefull för barnets hÀlsa och utveckling. Genom att ge stöd i förÀldraskapet kan barnavÄrdscentralen (BVC) öka barnets möjlighet till god hÀlsa. Syfte: Att belysa de svÄrigheter och utmaningar pappor till smÄ barn upplever och hur papporna beskriver sitt behov av stöd frÄn BVC. Metod: En kvalitativ metod anvÀndes. Tio pappor intervjuades och materialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vilken specialpedagogisk princip som Äterspeglas i förskolan nÀr det görs ÄtgÀrdsprogram och speciella planer förde barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet var ocksÄ att fÄ en inblick i vilka tankar/idéer/förestÀllningar en förskollÀrare kan utgÄ ifrÄn nÀr de skapar ett ÄtgÀrdsprogram. Jag ville fÄ reda pÄ om förskollÀrarna ser det enskilda barnet som bÀrare av sina svÄrighetereller om man istÀllet vÀljer att ta sin utgÄngspunkt i hela barngruppen och utforma ÄtgÀrder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat pÄ Àr kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.

Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan anvÀndas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kÀnde att jag hade ett stort intresse för detta Àmne genom min praktikplats dÀr de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att anvÀnda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande. Jag kom fram till att hur pedagogerna ser pÄ barnen och hur de utformar inomhusmiljön pÄ ett visst sÀtt leder till att barnen utmanas, bÄde genom miljön men ocksÄ genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlÀtta dagen pÄ förskolan bÄde för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande. NÀr pedagogerna ser pÄ barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhÄllningssÀtt till barnen och varandra förÀndras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollÀrarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en förÀnderlig miljö leder det till att barnen hela tiden Àr i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön Àndras.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lÀrande mellan barn pÄ ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger pÄ ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, dÀr det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. UtifrÄn barns och pedagogers uppfattningar kring lÀrande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lÀrande pÄ arenan fritidshem:LÀrande mellan barn utifrÄn vad man bör och inte bör göra, visade att lÀrandet mellan barnen kretsade kring regler. LÀrande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lÀrande mellan barnen.

Bakgrund: Att vÄrda palliativt sjuka barn upplevdes svÄrt för vÄrdpersonalen dÄ varje barn Àr unikt och har en helt egen begreppsvÀrld. Genom sprÄket skapades förstÄelse och medmÀnsklig gemenskap. Information fick aldrig bli en bristvara i den palliativa vÄrden. Genom att förklara, beskriva och stötta till förstÄelse kunde sjuksköterskan hjÀlpa nÀrstÄende att Äter finna hopp och mening. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva möjligheter och hinder i kommunikationen mellan sjuksköterskor och förÀldrar till barn med palliativ sjukdom.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa som Anorexia nervosa hos ett barn medför en ökad stress i hela familjen. Tidigare forskning visar att förÀldrar till barn med anorexia nervosa har en önskan att vara mer delaktig i vÄrd och behandling men det finns brister i kunskapen om hur vÄrden kan stötta förÀldrarna och göra sÄ att de kÀnner större delaktighet.Syftet med studien Àr att undersöka upplevelsen av delaktighet och stöd i vÄrd och behandling hos förÀldrar till barn med anorexia nervosa.Metod: Studien Àr en pilotstudie med en kvalitativ ansats dÀr strukturerade intervjuer anvÀnts enligt Trost (2010) och analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim och Lundman (2004).Resultat: Resultatet presenteras som kategorier vilka framtrÀdde i analysarbetet och Àr: delaktighet, kunskap, belastning, saknad av stöd och saknad av bekrÀftelse.Diskussion: FörÀldrarna i pilotstudien beskriver att sjukdomen innebÀr en stor börda i familjen. FörÀldrarna uttrycker ett behov av mer stöd i form av egna samtal och upplever brist pÄ bekrÀftelse, detta trots att de kÀnner delaktighet i vÄrd och behandling. FörÀldrarnas upplevelse av att kunskapen finns hos de som arbetar med Àtstörningar och kÀnslan av att kunna hantera svÄra situationer ger dem hopp. Det finns behov av en fullskalig studie för att fÄ bÀttre förstÄelse och kunskap om förÀldrarnas upplevelse av delaktighet och stöd i vÄrden.Nyckelord: anorexia nervosa, delaktighet, förÀldrar, stöd.

Denna kandidatuppsats unders?ker hur L?nsstyrelsen tolkar penningtv?ttslagen och hur redovisningsbyr?er har brustit i sin hantering mellan 2018 och 2023. Genom en omfattande dokumentanalys av sanktionsbesluten utgivna av L?nsstyrelsen i den valda perioden identifierar vi ett antal ?terkommande brister i byr?ernas implementering av lagen, s?rskilt g?llande verksamhetsanpassning, dokumentation och analys. Studien belyser en tydlig diskrepans mellan L?nsstyrelsens, byr?ernas och branschorganisationernas tolkning och till?mpning av penningtv?ttslagen.

Syftet med vÄr rapport var att belysa och tolka fritidspedagogers uppfattning om hur verksamhet för barn mellan 10-12 Är i fritidshem kan vara uppbyggd för att möta barnens behov. Vi anvÀnde oss Àven av ett delsyfte för att förtydliga vÄrt huvudsyfte. Delsyftet var att synliggöra fritidspedagogers uppfattning om hur verksamheten i fritidshemmet speciellt kan anpassas för barn mellan 10-12 Är för att tillgodose deras behov. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi forskningsfrÄgor. ForskningsfrÄgorna Àr; hur anpassar fritidshemmen sin verksamhet till de Àldre barnen, hur ser fritidspedagogerna pÄ sin verksamhet som Àr riktad mot 10-12-Äringar och har fritidshemmets uppdrag fÄtt stÄ tillbaka pÄ grund av att fritidsverksamheten nu Àr integrerad med skolan.

Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur enskilda pedagoger uppfattar hur skola och fritidshem organiseras i syfte att etablera en skola för alla. Genom kvalitativa intervjuer med tvÄ grundskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger har vi fördjupat vÄra kunskaper om hur dessa uppfattar att de arbetar för att skapa en skola för alla. Anser dessa pedagoger att en skola för alla gÄr att förverkliga eller Àr detta en utopi? Pedagogerna anser bland annat att barnet inte ska behöva anpassa sig till miljön, utan miljön ska anpassa sig till barnet. För att etablera en skola för alla anser vÄra informanter att det behövs: ett arbetslag som Àr vÀlfungerande, dÀr pedagogerna arbetar stöttande och har samma synsÀtt pÄ vÀrdegrunden, fler vuxna i skolan och mer resurser för att kunna individanpassa utifrÄn varje individs behov och förutsÀttningar samt att skolan mÄste arbeta för en öppenhet om allas olikheter för att visa pÄ att allt Àr normalt.

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever mÄnga olika situationer vid vÄrd av barn pÄ sjukhus och tillgodoser bÄde barnets och hela familjens behov. Genom att bygga upp den mellanmÀnskliga relationen mellan sjuksköterskan och barnet eller familjen skapas trygghet och möjligheter att uppnÄ mÄl med omvÄrdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva kÀnslor som sjuksköterskan upplever vid vÄrd av barn pÄ sjukhus.Metod: En allmÀn litteraturstudie som beskrev resultatet frÄn utvalda vetenskapliga artiklar med inspiration av latent innehÄllsanalys, dÀr det efter kondensering framkom teman. Artiklarna söktes fram i databaser samt vid manuell sökning.Resultat: I resultatet framkom fem teman: (1) KÀnslor relaterat till arbetsförhÄllanden, (2) KÀnslor relaterat till kunskapsnivÄ, (3) KÀnslor relaterat till omvÄrdnadssituationer, (4) KÀnslor relaterat till att kunna behÄlla sin professionalitet samt (5) Motstridiga kÀnslor relaterat till sjuksköterskan.Slutsats: Sjuksköterskor som vÄrdar barn upplever olika kÀnslor som kan pÄverka dem pÄ flera sÀtt bÄde i arbetet och i vardagen. Genom ökad medvetenhet kring de kÀnslorna skulle omvÄrdnadsarbetet kunna underlÀttas vid det svÄra arbete som vÄrd av barn kan innebÀra..

I samhÀllet finns flera lagar och föreskrifter för att garantera barn trygga uppvÀxtvillkor. Trots regelverk kan konstateras en ökning vad gÀller barn som far illa. Avgörande för efterlevnaden av fastlagda bestÀmmelser Àr bland annat distriktssköterskans, inom barnhÀlsovÄrden, möjligheter till att uppmÀrksamma signaler kring barns situation samt att vid behov vidta adekvata ÄtgÀrder. Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för distriktssköterskans stÀllningstagande. Syftet med studien Àr att beskriva faktorer som pÄverkar distriktssköterskans beslut om en anmÀlan till socialtjÀnsten om att ett barn far illa.