Syftet med studien Àr att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid förÀldrars plötsliga och ovÀntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och ovÀntat dödsfall hos en förÀlder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tÀnkas gÄ igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka kÀnsloreaktioner pÄ olika sÀtt efter förÀldrarnas plötsliga och ovÀntade dödsfall, i form av overklighetskÀnslor och misstro, rÀdsla, ansvarstagande, skuldkÀnslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet intrÀffat. Gemensamt för barn som förlorat en förÀlder Àr att sorgen efter den döde Àr en gemensam angelÀgenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande förÀldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att lÄta barnet uttrycka sin sorg Àr det av vikt för barnet att fÄ trÀffa utomstÄende professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det intrÀffade.

Syftet med min rapport var att belysa vad som verkligen Àr viktigt att tÀnka pÄ för att kunna uppfylla lÀroplanens krav om att erbjuda barn och förÀldrar en god introduktion i förskolan.För att fÄ de smÄ barnens perspektiv tog jag del av forskning om hur smÄ barn samspelar med andra mÀnniskor.Genom intervjuer fick jag veta hur förÀldrar och personal tÀnker. Jag tittade dessuton pÄ forskning om hur den pedagogiska miljön kan pÄverka inskolningen.Arbetet resulterade i att jag kompletterade min lÄnga erfarenhet av praktiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan med teoretiska kunskaper om smÄ barns samspelsutveckling. Barn har frÄn ettÄrsÄldern förmÄga att samspela och att inleda nya nÀra relationer. Men de har behov av och rÀtt till att möta vuxna i förskolan som har kunskap, intresse och engagemang. Jag insÄg vid mina intervjuer hur viktigt det Àr med tydlig och riklig information till förÀldrarna om hur förskolans verksamhet fungerar och om vad som förvÀntas av dem i samband med inskolningen.Beaktar man dessa aspekter ger man bra förutsÀttningar för en god start för sÄvÀl barn som förÀldrar..

Ett övergripande syfte med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger tolkar inkludering. Mer specifikt syfte Àr att undersöka hur de arbetar enligt deras uppfattningar, för att inkludera barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd och vilka kommunikationsverktyg de sÀger sig anvÀnda i sitt arbete att inkludera. Som insamlingsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer och förhÄllningssÀttet i studien var inspirerat av en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna tolkar inkludering som att verksamheten ska anpassas utifrÄn barns behov och förutsÀttningar. Pedagogerna menar att alla barn ska fÄ stöd oavsett om de har en formell diagnos eller inte.

Bakgrund: 95 000 barn vÄrdas varje Är pÄ sjukhus. Trots att mÄnga barn vÄrdas varje Är, blir barnsbehov ofta förbisedda av personal och förÀldrar och det Àr de vuxna som utformar barnets vÄrd ochbehandling. Detta kan leda till en rÀdsla hos barn för att vÄrdas pÄ sjukhus och det Àr dÀrför viktigt attbeakta deras behov av information och delaktighet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskrivabarns upplevelser av att vÄrdas pÄ sjukhus. Metod: Studien gjordes i form av en litteraturöversiktbaserad pÄ arton vetenskapliga artiklar tre med kvantitativmetod och femton med kvalitativmetod.Resultat: Barns upplevelser under vÄrdtiden var huvudsakligen positiv.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) Àr en metod som anvÀnds speciellt till hörande barn med behov av stöd i sin kommunikation men TAKK anvÀnds Àven nu allt oftare pÄ förskolor för att det kan gynna alla barn Àven de utan behov av stöd. Barn fÄr bÄde höra det talade sprÄket samtidigt som de fÄr möjligheten att kÀnna orden med hjÀlp av sina hÀnder. TAKK lÀr barn att kunna kommunicera pÄ mer Àn ett sÀtt. Utbildning Àr viktigt för de personer som ska anvÀnda sig av TAKK för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa barnen i deras sprÄkutveckling. Syftet med studien var att undersöka förÀldrars syn pÄ anvÀndningen av TAKK i förskolan samt ta reda pÄ om barnen anvÀnde sig av tecken i sin kommunikation med andra.

Bakgrund F?r?ldrar till barn med autism i den tidiga barndomen och f?rskole?ldern upplever mer stress j?mf?rt med f?r?ldrar till ?ldre barn med autism. F?r?ldrarna har sv?rt att hantera stressen som tillkommer med barnet och den drastiska omst?llningen i vardagen. De upplever psykisk oh?lsa och har ?ven ett stort behov av professionell hj?lp i ett tidigt skede.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Årligen rapporteras det in ungefĂ€r 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan Ă„ldrarna 0-18 Ă„r. I vĂ„rden av cancersjuka barn Ă€r förutom barnen, Ă€ven förĂ€ldrarna i stort behov av stöd. För att öka vĂ„rdkvalitĂ©n behöver förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancer diagnos. Metoden som anvĂ€ndes var en systematisk litteraturstudie dĂ€r resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanstĂ€lldes.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Styrdokumenten framhÄller vikten av allas lika rÀtt till en likvÀrdig utbildning. PÄ vilket sÀtt och i vilket sammanhang anges dÀremot inte. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenÀmnden samt gymnasienÀmnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svÄrigheter Àr det framtrÀdandet i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

PÄ pediatriska akutvÄrdsavdelningar vÄrdas barn mellan 0-18 Är med skilda behov. Dödsfall Àr ovanliga men nÀr de sker stÀlls vÄrdare inför utmaningar. Det döende barnets specifika behov tillgodoses oftast av bÄde de naturliga och de professionella vÄrdarna dÀr vÄrdandet blir en balansgÄng mellan att lindra och att bota. Syftet med denna deskriptiva, induktiva studie var att beskriva professionella vÄrdares upplevelse och erfarenhet av att vÄrda döende barn pÄ en pediatrisk akutvÄrdsavdelning. Metoden var kvalitativ, dÀr djupintervjuer analyserades med vÀgledning av Giorgis beskrivning av det fenomenologiska förhÄllningssÀttet.

Bakgrund: MÄnga patienter i den psykiatriska vÄrden Àr förÀldrar till barn under 18 Är. Studier har visat att sjuksköterskorna brister i att uppmÀrksamma barn till psykiskt sjuka förÀldrar. Det finns en brist pÄ kunskap och utbildning gÀllande barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk sjukdom. Barn har enligt hÀlso-och sjukvÄrdslagen rÀtt att vara delaktiga. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder som lider av psykisk sjukdom Metod: Artikelsökningar utfördes i PsycInfo, PubMed och Cinahl.

Barns smÀrta Àr en vanlig orsak till kontakt med sjukvÄrden. I omvÄrdnadsarbetet ska barnets behov och smÀrtsignaler tolkas och bemötas sÄ att relevanta omvÄrdnadsinsatser sÀtts in. Syftet med litteraturstudien var att utifrÄn barns beskrivningar belysa omvÄrdnad som lindrar barns smÀrta. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr Ätta kvalitativa, tvÄ kvantitativa dÀr en av artiklarna innehÄller en mixad metod av kvalitativ och kvantitativ design. vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Bakgrund: NÀr ett barn blir kritiskt sjukt och behöver intensivvÄrd kan det innebÀra enorma kroppsliga och mentala pÄfrestningar för förÀldrarna. FörÀldrarna har oftast en central roll i barnets vÄrd och tillfrisknande, men kan uppleva besvÀr med att fÄ sina personliga behov uppfyllda under barnets vÄrdtid. Syfte: Beskriva förÀldrars uttryckta behov av stöd frÄn sjuksköterskor nÀr deras barn vÄrdas pÄ BIVA. Metod: Litteraturöversikt med analys av kvalitativ data. Resultat: Fem kategorier presenteras i studien; stöd i form av begriplig information, stöd till att bevara förÀldrarollen, stöd i form av tillit till sjuksköterskor, stöd till kroppsligt vÀlbefinnande samt emotionellt stöd.