Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse till vad det Àr som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprÀttar sÀrskild dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd, nÀr det inte finns nÄgonting i uppdraget som gör gÀllande att sÄ ska göras. TvÄ frÄgestÀllningar har varit vÀgledande under arbetets gÄng; ?Vilka skÀl finns för sÀrskild dokumentation av barn i behov av sÀrskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de anvÀnder sig av nÀr de dokumenterar kring barn i behov av sÀrskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger pÄ sju intervjuer med förskollÀrare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgÄngspunkt frÄn informanternas berÀttelser, försöka förstÄ och tolka deras sÀtt att tÀnka, deras Äsikter och handlande nÀr det gÀller dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser pÄ barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av sÀrskilt stöd.

Att arbeta med barn Àr en stor utmaning, varje barn Àr unikt utifrÄn sina egenskaper och förutsÀttningar.Till förskolan, barnens första skola kommer barn med olika förutsÀttningar, erfarenheter, kunskaper och behov, vilka ligger till grund för verksamheten. Alla barn behöver stöd för sin utveckling, nÄgra behöver extra stöd under vissa perioder, andra under en lÀngre tid.En viktig princip som gÀller i förskolan Àr att barns behov av sÀrskilt stöd ska tillgodoses i den ordinarie verksamheten hellre Àn sÀrlösningar. Förskolan har ett sÀrskilt ansvar för barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagoger Àr en relativt ny kategori pedagoger i förskolan. I den kvalitativa intervju- studien beskriver nÄgra lÀrare sina erfarenheter och förvÀntningar pÄ specialpedagogen som stöd.

Övervikt och fetma Ă€r ett stort problem bĂ„de globalt och nationellt och drabbar bĂ„de vuxna och barn. Överviktiga barn löper risk för medicinska, psykiska och sociala problem. FörĂ€ldrar spelar en nyckelroll i barnets liv och utveckling men Ă€ven i behandlingen av barn med övervikt. Syftet var att undersöka förĂ€ldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support.

Denna studie syftar till att beskriva hur djur anvÀnds i tvÄ förskolor med sÀrskild profilering mot djurhÄllning samt hur pedagoger anvÀnder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar ocksÄ att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd, Àr betydelsefullt eftersom det kan fÄ barn att kÀnna empati och utveckla ansvarskÀnsla..

NÀr en mamma fÄr diagnosen bröstcancer, drabbas inte bara mamman utan hela familjen. Syftet med studien var att belysa barns behov av stöd nÀr mamman diagnostiserats för bröstcancer. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie av 14 vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har delats in under tvÄ teman: KÀnslomÀssiga behov och informativa behov. Det Àr viktigt att vuxna Àr Àrliga mot barn i en svÄr situation som en mammas bröstcancer diagnos innebÀr.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insikt om hur förskollÀrare tÀnker kring specialpedagogik i förskolan och Àven vilka faktorer som har betydelse för förskollÀrares arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Vikt har Àven lagts vid förskollÀrares tankar runt tidiga insatser för barn i förskolan. För att kunna ta reda pÄ detta har en kvalitativ intervjustudie gjorts dÀr 7 verksamma förskollÀrare frÄn 2 olika enheter har intervjuats. Jag har utgÄtt frÄn mina problemstÀllningar; Hur tÀnker förskollÀrare kring Àmnet specialpedagogik? Vilka faktorer har betydelse för förskollÀrares arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd? samt Vilken betydelse har tidiga insatser för barn i förskoleÄldern? Mitt resultat visade att det mÄnga gÄnger finns tvÄ olika sÀtt att tÀnka kring specialpedagogik i förskolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt att ta reda pĂ„ vilka svĂ„righeter barn kan ha och vad som menas med barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Var gĂ„r grĂ€nsen om ett barn Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd? Vilken betydelse har en diagnos för en pedagog? I undersökningen framgick det att informanterna hade mött olika barn med olika behov som till exempel dövhet, funktionshinder, motoriska svĂ„righeter, sprĂ„ksvĂ„righeter, talsvĂ„righeter, autism, koncentrationssvĂ„righeter, sociala och emotionella svĂ„righeter och ej diagnostiserade barn. Även att tvĂ„ av informanterna ansĂ„g att det inte var nödvĂ€ndigt med den specialiserade diagnostiseringen. Tidigare forskning visar pĂ„ att förskolan i mĂ„nga fall ses som en barnpassnings institution för arbetande vĂ„rdnadshavare istĂ€llet för en plats dĂ€r barnen kan utveckla sig. Det tas vidare upp den kontroll som pedagogerna har.

Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk utgÄngspunkt och insamlingsmetoden Àr semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte var att belysa hur personal inom barn- och ungdomspsykiatrin uppfattar sjÀlvskadebeteende och insatser hos barn och ungdomar samt vilka övervÀganden de gör vid val av insatser. FrÄgestÀllningarna var: hur uppfattar personal inom barn- och ungdomspsykiatrin sjÀlvskadebeteende, hur uppfattar personalen de insatser som barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder barn och ungdomar med sjÀlvskadebeteende och vilka övervÀganden gör personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i val av insatser till barn och ungdomar med sjÀlvskadebeteende? Resultatet tolkades med hjÀlp av Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. Resultatet visade att sjÀlvskadebeteende Àr ett beteende med flera orsaker dÀr Ängest och relationsproblem Àr mest framtrÀdande.

Inledning: I barnsjuksköterskans kompetens och uppdrag ingÄr det att upptÀcka nÀr barn far illa och uppmÀrksamma detta genom att anmÀla till socialtjÀnsten. I tidigare forskning har det visat sig att det finns ett behov av samarbete och stöd i samband med anmÀlan till socialtjÀnsten. BVC sjuksköterskans erfarenheter av hur samarbetet fungerar med socialtjÀnsten vid misstanke om att barn far illa Àr sparsamt undersökt och vi fann det betydelsefullt att undersöka detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med socialtjÀnsten vid misstanke om att barn far illa.Metod: Fyra BVC sjuksköterskor intervjuades och den transkriberade texten analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet i studien redovisas under tre kategorier; ?Kontakt som kan lÀtta pÄ bördan?, ?Att inte veta vad som hÀnder sen? och ?Att arbeta tillsammans?.

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..

SAMMANFATTNING Denna studie handlar i sin helhet om hur man arbetar och ser pÄ specialpedagogik.  Delar av denna studie genomfördes i Kenya, dÀr jag var pÄ en skola i staden Nakuru. DÀr genomförde jag intervjuer med lÀrare samt samlade pÄ mig material. Syftet med studien Àr att se hur man i Kenya bemöter elever i behov av stöd i undervisningen samt hur synen pÄ barn i behov av stöd har sett ut och ser ut i landet idag. Efter att jag tagit del samt bearbetat relevant litteratur valde jag att undersökta detta genom att göra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra verksamma lÀrare som undervisade i olika Ärskurser.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ djupare kunskap om hur elever i behov av sÀrskilt stöd, med inriktning pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter, agerar i en verkstadsmiljö dÀr arbetet bedrivs tematiskt. LitteraturgenomgÄngen presenterar tidigare forskning, litteratur och styrdokument som behandlar tematiskt arbete och barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi tar Àven upp det sociokulturella perspektivet dÄ detta hjÀlpt oss att fÄ en djupare insikt i vÄrt resultat. Metoden vi anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning. Vi har genomfört fyra observationer av elever i behov av sÀrskilt stöd under olika verkstadspass, samt intervjuer med fyra pedagoger. Observationerna och intervjuerna har utförts pÄ samma skola. I resultat- och analysdelen finns en beskrivning av skolans tema och exempel pÄ verkstadspass.

Studiens syfte Àr att utifrÄn en kritisk ansats beskriva och skapa förstÄelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur de utifrÄn detta utformat verksamheten. De forskningsfrÄgor som varit aktuella för vÄr studie Àr: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÄ mÀnniskan Àr aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och dÀr det sker en interaktion mellan samhÀlle och mÀnniskan, dels ett sociokulturellt perspektiv dÄ allt vi lÀr oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra mÀnniskor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förstÄelse för barns olikheter och de ser till allas lika vÀrde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

VÄr uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna Älder. Genom litteratur kommer vi att pÄvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fÄtt svara pÄ frÄgor i en enkÀtundersökning pÄ hur det Àr att vara ensam hemma och vilka kÀnslor de har för detta. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i vÄr empiriska del.